Så ser den italienska krisen ut

Vi ska snacka Italien. Ett Grekland fast i större skala.

Roger, vi ska gå igenom hårdfakta om hur det ser ut.

Jag tycker att vi börjar på en gång med en tabell.

Här har vi Italien.

Vi har real BNP-tillväxt.

Sen realränta och sen en tabell. Gå igenom.

Italien har 133 % statsskuld i förhållande till BNP.

Det är nånstans där Grekland låg när de hade sin kris.

Men Italien är ett mycket större land.

Det är världens tredje största statsobligationsmarknad-

-efter USA och Japan. Italien är en helt annan dimension.

Tabellen visar olika scenarier.

Här har vi olika BNP-tillväxttakter och olika realräntor.

Just nu har Italien cirka 1 % tillväxttakt-

-och så ligger realräntan strax under 2,5 %.

Här ligger vi. Man behöver ett primärbalanssaldo...

Ett överskott i statsfinanserna som motsvarar 2 % av BNP-

-för att hålla den stora statsskulden stången.

För att vara tydlig, det här 2 % är-

-att de spenderar 2 % mer i budgeten än de får in?

Nej. Det är Italiens stora fördel. De har ett överskott.

Det finns regler kring EU-ländernas budgetar.

Italien har ett överskott i sitt primärbalanssaldo.

Många lyfter fram det som en av de positiva sakerna.

Problemet är att när man har 133 % statsskuld-

-i termer av BNP så blir man känslig. Det visar den här.

Vart vi är på väg?

Om man tittar på PMI och industriproduktion-

-så indikerar det att vi rör oss i den här riktningen.

Då behöver man ett högre överskott i statsfinanserna.

Vad värre är att regeringen söker strid med EU-

-vilket gör marknaderna oroliga. Riskpremierna stiger.

Man rör sig mer och mer i den här riktningen.

Så vi hamnar kanske här. Är det worst case scenario?

Absolut inte. Vissa länder har mycket högre realränta.

Grekland låg över tvåsiffriga tal. 10-12 % realränta.

Hamnar Italien där ger det massiva effekter-

-på deras statsskuld. Det är inte hållbart.

Absolut inte eftersom det kan bli värre.

Du säger att vi är på väg hitåt.

Så kan det bli. Man borde kunna stoppa utvecklingen.

Kan man inte öka BNP-tillväxten?

Jo, och det är lite synd i allt det här.

Länder som Spanien och Irland var i likartade situationer.

Där har man genomfört strukturella reformer.

Italien har ett enormt behov av strukturella reformer.

Man har enormt mycket byråkrati, stora skillnader-

-mellan södra och norra Italien och i utbildningsnivåer.

Det skulle man kunna lätta på-

-och få högre BNP-tillväxt.

Båten har inte seglat än men nu börjar det bli kris.

Nu är det "make it or break it"?

Den här regeringen gör inget åt det hållet.

På tal om vad man kan göra åt det här...

Här får du ta en sak i taget.

Det här är krångligt. Men vi lägger fokus på det översta.

I den översta delen ser vi statsfinanserna.

Den röda linjen är statsskulden, som under Q2-

-var uppe på 132 % av BNP.

Den blå linjen är primärbalanssaldot vi pratade om.

Det är 2 % av BNP. Men man måste komma ihåg-

-att primärbalanssaldot är statsskulden exklusive-

-ränteutgifter. Har man en statsskuld på 133 % av BNP-

-så är ränteutgifterna en stor del av statens budget.

Staten har en budget och ska betala räntor.

Där räknar vi inte med räntor. Det borde vara en stor del-

-med tanke på att de har en jättestor skuld.

Det är det som är de blå staplarna.

De visar tydligt att det är en låg andel av statsbudgeten-

-som går på räntebetalningar. Det har många förklaringar.

Du kan säkert tänka ut ett par stycken.

Kan det vara att tyskarna hjälper till?

Tyskland är ett, ECB ett annat. ECB har låga räntor-

-och de köper statsobligationer, vilket håller nere-

-räntorna på italienska statsobligationer.

Att räntebetalningarna är så låga-

-gör att statsfinanserna ser ut att förbättras.

Vi ser en tendens att statsskulden går ner.

Det bygger helt och hållet på att ECB och Tyskland-

-via ett annat system som heter Target2...

...stödjer de stora underskotten.

För att vara tydlig. Man har statsskulder...

...och det skulle vara billigt att köpa dem.

Borde det vara det?

Men ECB köper upp dem ändå till ett högre pris-

-så det blir en lägre ränta än vad det borde ha varit?

Då har de lägre räntekostnader.

Men vad jag har hört, och kanske vet är-

-att det i Italien finns en jättestor svart ekonomi.

Men det finns en förtroendebrist.

Det är lite problem där.

Här ser vi svarta marknaden i procent av BNP.

Vilka toppar där?

Här är det Grekland. Men ett antal länder är mycket värre.

Jag har för mig att Bulgarien är uppe på-

-att en 1/3 av BNP utgörs av en svart marknad.

Ja, mestadels olagliga aktiviteter.

Om man tittar på Italien så är det 20 %.

Skattningarna är osäkra. Det kan vara mellan 15-20 %.

Många reagerar nog på att Norge ligger så högt.

Ja, Norge har ju cirka 12 %.

Sverige är inte mycket bättre. Vi ligger mellan 10-12 %.

Skillnaden är inte så stor som man kan tro.

Är det byggsektorn?

Det kan vara en stor del. Det är oftast tjänstesektorn.

I Sverige och Norge ligger nog mycket i byggsektorn.

Mycket i restaurang och andra hushållsnära tjänster.

Det här är en indikation på-

-förtroende för institutionerna i en ekonomi.

Grekland och Italien ligger högt i negativ bemärkelse.

Man har ett lågt förtroende för institutionerna.

Om det blir en massa pålagor och man börjar höja skatter-

-kommer då italienare och greker vilja betala in?

Har man ett lågt förtroende för staten-

-är man ovillig att betala skatt.

Hur stor del är det?

I Italiens fall är det ca 20 %, men det är svårt att veta.

Hur säkert är det här? Det är ändå en svart marknad.

Det finns en massa statistiska problem.

Det är kul om man är statistiker, men inte för gemene man.

Man försöker göra en del uppskattningar.

Hur stor andel av olika aktiviteter sker i hemlighet?

Hur ser konsumtionen ut kontra skatteinbetalningar?

Det finns en mängd sätt att göra det på.

Vi tar Italien...

...och så drar vi ut på en tidslinje över lång tid.

Vi kikar på vad det kan innebära. Här har vi nyfödda.

Hur många barn det är per kvinna.

Jag har markerat 2,1. Linjen som är streckad-

-är så många ungar man behöver för att hålla en balans.

Om varje kvinna föder 2,1 ungar så är vi i balans.

För att befolkningen ska vara stabil-

-brukar man säga 2,1 barn per kvinna.

Så nån gång i slutet på 70-talet-

-så har de gått under.

Nu är de ju betydligt lägre än då.

De här personerna kommer en dag att gå i pension.

De som ska försörja dem är på den här sidan.

Det är inte lika många som kan försörja pensionärerna.

Vi lever längre och det blir en större bulk kvar.

Det ser inte bra ut. Demografi är ett bra sätt att mäta-

-hur utvecklingen blir i framtiden. Det är ganska säkert.

Italien är Europas Japan.

Det här är ett kondensat av de problem Västvärlden har.

Den stora befolkningspuckeln som föddes mellan 1945-55-

-går i pension. Men i Italien är det mer uttalat-

-eftersom man haft låg immigration och mycket emigration.

Den har accelererat på senare år, vilket är problematiskt.

Emigrationen, utflyttningen från Italien av högutbildade.

Den demografiska utvecklingen i Italien är inte gynnsam.

Om man ska hitta nån form av ljuspunkt så är det-

-att Italien är första anhalten för många flyktingar.

Flyktingtillströmningen är bland de högsta i Europa-

-med undantag för Tyskland och Sverige.

Förhoppningen är att ta emot unga som man kan utbilda-

-som kan komma i produktion. Det här är viktigt.

Befolkningen på lång sikt, tillsammans med produktivitet-

-d.v.s. hur produktiva och utbildade vi är-

-och hur kreativa vi är driver BNP på lång sikt.

Italien ser inte jättebra ut.

Utbildningssystemet anses inte bra i olika bedömningar.

Det finns låga utsikter till en god ekonomi.

Du sa att immigration kan vara en kompensation.

Det krävs många åtgärder. Man kan inte bara ta in folk.

De behöver utbildning, rätt kompetens osv.

Det känns inte som att det här drivs.

Det här är lösningen, nu kör vi stenhårt på det här.

I likhet med många andra delar av Europa har Italien...

...en väldigt restriktiv syn på invandring.

Det här bör man ta till sig som svensk också.

Om vi tar emot människor måste vi ta hand om dem-

-så att de blir en produktiv del av samhället.

De måste in i utbildning, kunna språket-

-och de måste få en minstanivå av gymnasiekunskaper.

Likadant gäller Italien. Det här är en jätteviktig poäng.

Det här blir en väldigt långsiktig debatt.

Den ser tuff ut för Italien. Men det stora problemet nu-

-är att Italien inte gör nånting för att flyktingarna-

-ska kunna vara en produktiv del av samhället.

Nu får du vänta, för jag ska ta fram tittarfrågor.

Här frågar Andreas Johansson:

Vad är problemet i södra Italien?

Det finns väldiga skillnader.

Italien är ett ganska nytt land.

Det har bara 150 år på nacken.

Det finns stora skillnader mellan norra och södra Italien.

Norra Italien är bland de rikaste i hela Europa-

-och har en fantastisk och produktiv industribas.

De hindras nu av skattehöjningar och pålagor som gör-

-att det blir svårt att utvecklas, investera och anställa.

I söder fungerar inte den institutionella strukturen.

Man lever i högre utsträckning på bidrag.

Man behöver få in dem i legala verksamheter-

-och få dem att arbeta.

Jag tar en till tittarfråga som vi fått in från...

...Marcus L.

Hur utvecklas digitaliseringen inom Italiens banker?

Här kanske vi ska prata om digitalisering av kontanter.

I Sverige tror alla att kontanter är på väg att försvinna.

Man säger att Loomis, kontanthanteringsbolaget-

-har trenderna emot sig.

Ja, i Sverige, men Sverige är unikt i världen.

Alla andra länder, efter finanskrisen 2008-

-har visat ett motsatt mönster. Mer kontanter i samhället.

Så Sverige är unikt, vilket vi bör komma ihåg.

Har det att göra med Italiens stora svarta marknad?

Det är helt klart en del av det.

Men man har ett lågt förtroende för institutionerna.

Är det nånting man kan vara säker på-

-är det inte innehavet av italienska statsobligationer.

Men eurosedlarna kommer dock att behålla sitt värde.

Man tar ut eurosedlar och ökar kontanterna i Europa.

Men nu har vi betat av Italien.

En stor del av det.

Det var allt för oss.

EU ska i dagarna ge sina betyg på medlemsländernas budgetar för nästa år. Landet på allas läppar då är Italien.

Roger Josefsson, chefekonom på Macrobond, ser stora utmaningar för Italien framför sig. Landets statsskuld i förhållande till BNP ligger på över 130 procent.

Statsskulden är i nivå med var Grekland låg när krisen där accelererade. Problemet är att Italien är ett mycket större land, bland annat med världens tredje största obligationsmarknad.

Det som gör det hela extra allvarligt är att Italien har en regering som inte verkar bry sig så mycket om den kritik som EU redan har delat ut och förväntas fortsätta komma med.

En långsiktig utmaning för Italien är den demografiska utvecklingen, där barnafödandet under många år varit lågt.

  • Krokodilgap & dödskors0:00

    Krokodilgap & dödskors

    Börsen svajar rejält. Anders Wennberg från Catella diskuterar orsakerna bakom detta med Gabriel Mellqvist. Dessutom avhandlas bland annat MTG, Schibsted, laxaktier, dödskors och krokodilgap.

  • Centralbankerna bromsar in10:31

    Centralbankerna bromsar in

    Marknaden tror allt mindre på Federal Reserves prognos för räntehöjningar under 2019. I veckan kommer svensk inflation, vilket blir avgörande för Riksbanken. ECB väntas avsluta QE-programmet, men det är långt kvar till höjning. I Storbritannien ska parlamentet rösta om Brexitavtalet. Veckans viktigaste makroanalys med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

  • Fortsatt avkylning i Kina3:30

    Fortsatt avkylning i Kina

    Huaweis finanschef gripen på USA:s begäran. Svag statistik från Kina. Norsk KPI slog förväntningarna. Frankrikes president Macron talar till nationen efter de våldsamma protesterna. Morgonens makroanalys med chefstrateg Claes Måhlén.

  • Massor att vinna på gröna obligationer18:01

    Massor att vinna på gröna obligationer

    FN:s årliga klimatmöte COP24 pågår i polska Katowice och Börslunch går på miljötemat och gör en djupdykning i gröna obligationer. Nina Ahlstrand från DNB Markets...

  • Bakslag för Astra Zeneca3:44

    Bakslag för Astra Zeneca

    Q-lineas teckningskurs är bestämd till 68 kronor per aktie. Atrium Ljungberg säljer fastighet för 437 miljoner kronor. Högre passagerarantal i november för Finnair. Bakslag i fas III-studien Eagle från Astra Zeneca.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.4%
NASDAQ-100 -3.3%
NASDAQ Composite -3%

Vinnare & förlorare

Swedish Orphan Biovi… 2.3%
Getinge 1.2%
Tele2 0.7%
Lundin Petroleum -4.1%
THQ Nordic -4.4%
ÅF -4.7%
Uppdaterad mån 12:05
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • ”Ryssland flexar musklerna”5:00

    ”Ryssland flexar musklerna”

    Wall Street Journal släppte en rapport som antyder att Fed kommer vara mer försiktiga med att höja räntan efter mötet i december. Opec misslyckades med att komma överens om att ytterligare reducera oljeproduktionen. I dag fortsätter förhandlingarna med Ryssland.

  • Fem finska fyndaktier18:01

    Fem finska fyndaktier

    I en hyllning till Finland som firar självständighetsdag bjuder Börslunch på ett finskt smörgåsbord. Bland annat bostäder, export och ett gäng aktiecase avhandlas med Marie Karlsson från Nordea och Urban Lawesson från Evli i studion.

  • Finsk ekonomi sårbar i handelskriget5:40

    Finsk ekonomi sårbar i handelskriget

    För att fira Finlands nationaldag ligger fokus på den finska ekonomin. Tiina Helenius, chefsekonom på Handelsbanken i Finland, kommenterar allt från BNP och tillväxt till bostadspriser och det kommande årets utmaningar.