Så hittar du avkastning när den övervärderade börsen dyker

Världens aktiemarknader har inlett 2019 urstarkt–

–trots att det finns många frågetecken.

Helena Haraldsson, hur ska man se på den här–

–ovanliga inledningen på ett börsår?

Den har varit rekordstark, nästan overklig–

–när vi ser så tydligt svagare konjunktursignaler.

En del är nog en studs tillbaka från ett svagt december.

Men vi har ändå fått nästan två årsavkastningar–

–på under två månader.

Världsindex i svenska kronor är ju upp 15 % bara i år.

Det har gått väl fort.

Då blir man lite orolig.

Vi ska titta på några faktorer.

En del av rallyt som är en orsak till att det studsar–

–är centralbanker som har bytt fot.

Ja, Fed förstås. Men också hopp om handelsavtal.

Men framförallt att Fed har sagt räntepaus.

Positiva signaler från USA alltså.

En oroshärd man pratade mycket om förra året–

–var att centralbankernas stödköp ska minskas.

Det är Fed i blått, men också Bank of Japan och ECB.

De minskar sina obligationsportföljer.

En potentiell festbroms, eller?

Vi tycker det.

Vi är vana vid större och större balansräkningar:

Stimulanser under tio års tid från världens centralbanker.

Nu såg vi från sommaren och Q4 hur det här vänder–

–och blir en åtstramning i likviditeten.

Det är en ny miljö. När stimulanserna toppar–

–kan man få ökad volatilitet.

Det kan påverka marknaderna och risktillgångar.

Det finns mindre pengar därute–

–som köper riskabla tillgångar?

Precis så.

Det borde vara dåligt. Apropå konjunktur–

–har vi fått PMI-data nu i dagarna.

Det såg dystert ut i Tyskland, men trenden är ju klart...

Förutom en topp i stimulanser ser vi en topp–

–i konjunkturen i den här bilden.

Europa är i orange kurva.

När man går under 50 på en industribarometer–

–signalerar det kontraktion, att produktionen minskar.

Europa har varit på väg dit under lång tid.

Men där ligger också Japan i grönt och Kina i rött.

Det är i takt nedåt till och med i USA om än klart bättre.

USA förstås i en liga för sig.

Vi får se hur länge det kan hålla på.

De påverkas av omvärlden. Det är tydligt–

–om vi ser på investeringar, industri och så vidare.

När man pratar börs kan man spana om makro–

–men så länge bolagsvinsterna går åt rätt håll–

–behöver man inte oroa sig. Vi har en graf på det.

Det här globala bolag, inte bara Sverige.

Det ser ganska dystert ut. Guida oss.

Vi är oroliga för konjunkturtoppen–

–för att det slår på vinsterna.

Här har vi en blå kurva som visar hur analytikerna–

–i världen reviderar sina prognoser.

När den är under 0 är det fler–

–som sänker prognoserna än höjer.

Det är ett samband sen 1990 som visar att analyserna–

–har haft bra samvariation med faktiska vinster–

–där det inte finns nån prognos.

Utan det är rullande 12 månaders tal.

Den säger att vinsterna kan stagnera–

–alltså gå till, eller under, 0.

Och sen en framåtblickande indikator som pekar nedåt.

Den gör ju det. Det är mycket konjunktur–

–men också en del kostnadsökningar.

Vinstoron måste bedarra innan börsen kan få ny fart.

Topp i konjunkturen och i likviditeten–

–och sen ett lite högre riskläge än normalt.

Du nämnde handelskriget lite grand.

Vi har en till kurva som visar på ekonomisk osäkerhet.

Jag antar att handelskrig är en viktig komponent här.

Det här görs av professorer som bland annat tittar på–

–riskord i media och på webben–

–men också hur oeniga ekonomer är i sina prognoser.

Kurvan går 20 år tillbaka i tiden.

Vi har inte haft så här hög osäkerhet–

–kring det ekonomiska läget.

Det är intressant, för det påverkar bolagsinvesteringar.

Det påverkar globala leveranskedjor.

Då hamnar det ju i bolagen, i vinsterna och det blir–

–en viktig faktor för investerarna som ska köpa aktier.

Det är inte bara handelskonflikten mellan USA och Kina–

–för där finns hopp om en lösning.

Börsen har gått starkt på det–

–och starkt på Fed-förväntningar.

Ska det lyftas mer behövs bra handelsavtal–

–och Fed-sänkning och det är osannolikt.

Men biltullar mot Europa. Brexit är fortfarande olöst.

Kanske kan man slänga in populism i Europa–

–som ger osäkerhet om spelregler för bolag.

Nu blir det väldigt dystert.

Förra gången du var här såg du Schweiz som en säker hamn.

Men du har med dig andra potentiella områden–

–där man kan investera.

Aktier med bud-krydda återfinns på börsen.

Det är alltså att det sker mycket affärer på börsen.

Det köps ut mycket bolag.

Vi har en kurva som visar att den aktiviteten är hög.

Stor chans att få en fin budpremie om man prickar rätt.

Ja, precis.

När konjunkturen blir svagare är det vanligt–

–att bolag sent i cykeln vill köpa sig tillväxt.

Det är en ingrediens i det här.

Här ser man antal förvärv globalt–

–men också värdet på dem. Båda ligger på bra nivåer.

Vi tror att det fortsätter. Det är rimliga värderingar.

Det är enkelt att få finansiering.

Framförallt finns mycket kapital–

–som väntas på att investeras–

–och framförallt i private equity-bolag med "torrt krut".

På engelska "dry powder".

Det torra krutet är kontanta medel eller tillgångar–

–i riskkapitalbolagens kassor.

De köper ibland bolag på den privata marknaden–

–och inte på de noterade börserna.

Där har värderingarna gått upp nu–

–med centralbaksstimulanser och konkurrens om affärerna.

Så det kan komma lite fler affärer på noterade börser–

–från det här torra krutet.

Man kan få exponering på olika sätt. Budpremie är ett.

Vi har en analysavdelning–

–som gör en lista på uppköpskandidater.

En korg av såna är ett sätt att sprida riskerna.

Den svaga svenska kronan kan vara en positiv faktor.

Det borde se billigare ut för utländska köpare.

Men det är väldigt hög budaktivitet globalt också.

Riktiga stora megadeals.

Där kan man komma åt det här via fonder.

Alltså globala "merger arbitrage"-fonder.

Förklara hur de fungerar.

Enkelt uttryckt: de tar positioner i budsituationer.

Det kan komma ett bud, men aktiekursen stiger inte direkt.

Då analyserar de risker–

–och bedömer var man ska vara lång respektive kort.

Det har visat sig över tid i fonderna–

–att de har en stadig avkastning.

Det är ett intressant komplement–

–i den tryggare ankardelen av portföljen.

Ett sätt att ta rygg på ökad fusionsaktivitet.

Du hade en till specialkategori–

–i listan på fyra investeringssätt.

Just det. "Trade finance".

På svenska handelsfinansiering.

Vad är det?

Det är egentligen en gammal affärsidé.

Det handlar om export- eller fraktfinansiering.

Det intressanta nu är att bankreglering gör–

–att banker drar sig tillbaka från en del av marknaden.

Till exempel fraktfinansiering–

–till råvaruproducenter i tillväxtländer.

Det kan vara små till medelstora bolag.

Här kan specialfonder kliva in och låna ut pengar.

Exportören vill ha betalt direkt.

Importören vill betala när varan har kommit.

Istället för en bank går en fond in.

Små, medelstora tillväxtmarknader låter riskfyllt.

Men du har en säkerhet i varan som fraktas.

Om det är mycket råvaror är det god prissättning–

–likvid marknad och så vidare.

Man får bra betalt för risken man tar i fonderna.

Det kan vara 3-4 % i svenska kronor.

Man får valutasäkra tillbaka det i dollarfonder.

Men det här är mest för att du kommer åt det–

–som professionell investerare.

Det kan vi göra på privatbanker.

Ändå en spännande, ovanlig placeringsform.

Vi ska avsluta med en klassiker: tillväxtmarknader.

Men inte vilka som helst, utan Latinamerika.

Nu dök det upp en graf på valutorna här.

Det är en av tre aspekter som gör det här intressant.

Valutorna i grafen är nedtryckta–

–till den lägsta nivån på 20 år.

Man kan få en extra krydda om man gör en placering–

–med valutarisk i form av att valutorna stiger.

Varför skulle valutorna stiga?

Jag beskrev konjunkturtopp globalt. Risk för vinster.

Det här är en region där tillväxten accelererar 2019-2020–

–enligt officiella prognoser. Så de sticker ut.

Sen var det val i många av länderna i fjol.

Brasilien, Mexiko...

Med politisk förändring öppnas det upp för möjligheter–

–till reformer och reformagendor.

Även om alla reformer inte är bra finns det några–

–till exempel pensionsreformer, som kan lyfta börserna.

Det är volatila marknader, så det är inte riskfritt.

Men det är valutorna, reformpotential–

–och att tillväxten accelererar.

Och en återhämtning efter förra årets press.

Men man ska välja rätt fond.

Man ska undvika statliga bolag. Där finns korruptionsrisk.

Kanske undvika råvarusektorn.

Vi läste om en dammkatastrof i Brasilien nyligen.

Vi försöker etiskt "screena" våra placeringar.

Ett sätt att hantera sånt man vill ha mer i:

Konsumtionsbolag, tjänster, banksektor.

Spännande region att hitta möjligheter i.

Många affärsförslag trots konjunkturförsiktighet.

Väldigt uppfriskande input. Tack så mycket, Helena.

Världens aktiemarknader har inlett 2019 urstarkt trots att det finns många frågetecken. Helena Haraldsson, investeringsstrateg på Carnegie Private Banking, menar att det gått väl snabbt.

Helena Haraldsson tipsar om några oroshärdar du bör hålla koll på och om hur du hittar avkastning när börsen är övervärderad.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.5%
NASDAQ-100 -0.3%
NASDAQ Composite -0.4%

Vinnare & förlorare

Nordea 2.1%
Addtech 1.8%
Catena 1.6%
Elekta -3.3%
Assa Abloy -4.1%
Swedish Orphan Biovi… -4.8%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier