Så funkar Elliot Wave Theory

Välkommen till Börslunch på EFN.se, tisdag 22 augusti.

Börsen är upp 0,5 %, men ingen har missat nedgången–

–den senaste månaden.

Nån som inte var helt oförberedd på det–

–var Johnny Torssell i början av sommaren.

Den långa trenden pekar uppåt–

–men det finns alltid lite hack i kurvan.

Normalt brukar vi få ett hack i kurvan–

–nånstans i början av juli, eller nån gång i juli.

Det är ingen exakt vetenskap.

Sen brukar det vara svag utveckling till hösten–

–innan rallyt tar fart igen.

Smajlet från en man som kan se in i framtiden.

Johnny Torssell, välkommen.

Många vet vad teknisk analys handlar om.

Många har säkert inte koll, så vi tar det lite basic–

–och tittar på nåt du använder mycket:

Elliott Wave-teorin. Förklara den lite.

Vi ska få upp en bild. Där.

När vi befinner oss i faser av upptrend och optimism–

–och helt enkelt har lite drag–

–brukar upptrenderna röra sig i fem vågor.

Våg 1, 2, 3, 4 och sen våg 5.

När vi har fått fem vågor upp, brukar vi få större rekyler–

–som man benämner a-, b- och c-rekyler.

Det är lite enkelt förklarat.

Sen finns det massvis med regler och så kring det.

Men, lite förenklat.

Här har vi allt högre bottnar.

De här siffrorna ritar du ut i dina grafer ibland.

Då ska vi se hur det har gått sen mitten av juni.

OMXS30 är ner 8 %.

Just det. Precis.

Och vi fick en säljsignal strax under 1 600.

Och vi gick ner till 1 550, vid första supportområdet.

Nu har vi gått under det. Nästa support möter vid 1 500.

Vi får se när nedgången tar slut.

Vi ska titta på det. En förlorarsektor är verkstadsaktier.

Det kan vi se här. OMX Industrials är ner ännu mer, 11 %.

Ja, och en viktig orsak är väl sannolikt den svaga dollarn.

Det ser vi i nästa graf. Den har gått ner rejält.

Finns det nån bottenkänning?

Det har gått ner rejält.

Jag tror att kronan har stärkts med 11 % mot dollarn–

–sen i april.

Och när det är så här stretchat på nedsidan–

–då kommer det en upprekyl–

–men nedgången är nog inte över.

Det kommer ett riktmärke nånstans ner mot–

–en 7:89, där nånstans.

Den kommer att falla mot det.

Har du nån tidsplan?

Faktiskt inte. Men det går nog inte direkt dit ner–

–utan det kommer att joja lite, som vanligt.

Då kan det vara värt att äga verkstadsaktier–

–som då hjälps upp av dollarn.

I klippet vi visade, tittade vi på säsongsmönstret.

Vi kan uppdatera oss på grafen. Gick det som det skulle?

Ja, verkligen.

Det toppade två veckor tidigare än det optimala mönstret–

–men det är ingen exakt vetenskap.

Det toppade ungefär där det skulle–

–och har sen gått ner i linje med mönstret.

Det brukar vara svagt nånstans fram till höstdagjämningen–

–nånstans i slutet av september.

Man får ta det för vad det är. Det blir inte exakt så.

Det är det jag navigerar efter nu–

–tills jag får andra signaler.

Vi ser på den långa trenden på den svenska börsen.

Bilden kan vara svår att se, men förklara.

Vi ser ett månadsdiagram över–

–ett brett index – GI-indexet –

–inklusive återinvesterade utdelningar.

Vi ser utvecklingen från 2009, botten efter finanskrisen.

Där ser vi ganska tydligt de fem vågorna.

Vi hade en våg 1 upp till toppen 2011.

En våg 2 ner, sen fick vi en våg 3 upp–

–och en våg 4, som bottnade i februari 2016.

Den botten fångade vi ganska bra. Sen fick vi en våg 5 upp.

Efter femvågssekvensen kommer oftast lite större rekyler–

–men då är frågan: "Är femvågssekvensen klar än?"

Vi kan zooma in lite grann.

Låt oss titta på utvecklingen sen februaribottnen 2016.

Jag tror inte att sekvensen är klar än.

Den underindelas i sin tur i fem vågor.

Här har vi våg 1 upp, en våg 2, en våg 3–

–och nu är vi inne i höstrekylen. Den är nog inte klar än.

Vi lär joja upp och ner ytterligare ett tag.

Och sen under hösten ser vi nog nya toppkurser.

Det har gått ner mycket den senaste tiden.

Volymer är viktiga i teknisk analys.

Du pratar om stora elefanter. Hur har volymen varit här?

Genomsnittsvolymen har tappat ungefär 20 %–

–sen toppen i juni.

Det hänger så klart samman med semestrar och sånt.

Det går alltid ner då, men det känns inte som om det är–

–några elefanter som agerar på säljsidan.

Då tittar vi på USA-börsens långa trend ända sen 2009.

Där ser vi samma mönster.

Vi ser en våg 1 upp, en våg 2. Vi har en våg 3.

Våg 4 och botten i februari 2016.

Och nu är vi i våg 5. Efter den, när den väl är klar–

–får vi en nedgång på kanske 20–30 %.

Det är viktigt att veta om den är klar.

Har nedgången startat? Jag tror inte det.

Om vi ser på nästa bild–

–så ser vi att vi befinner oss i höstrekylen.

Den kan fortsätta några veckor till. Den borde göra det.

Sen går det upp till nya "all time high"-nivåer igen.

Om vi går tillbaka till den förra bilden–

–så ser vi våg 1 år 2010, fram till våg 5 år 2018.

När den går ner till a-, b- och c-nivåerna–

–går det då mycket fortare än uppgången?

Den första nedgången brukar inte gå så fort.

Det går ner i olika sekvenser.

Vi får en våg ner, sen en sidledes rörelse–

–och sen faller det igen. Den sista vågen går ganska fort.

Och nedgångarna går ofta fortare än uppgångarna.

Nedgångar präglas ofta av mer rädsla och panik.

Det är en mycket starkare känsla–

–än den girighet vi mer känner i uppgångsfaserna–

–som driver oss att tjäna pengar.

Så liknande tecken på amerikanska börsen.

När du analyserar trender på olika börser–

–är det då lättare att hitta trender i en ledande börs–

–som inte påverkas så mycket av andra börser?

Eller ser man samma mönster i den svenska?

Mönstren finns där för det mesta.

Intressant. Då ser vi på den tyska börsen.

En väldigt viktig börs i Europa. Också från 2009.

Skiljer den sig nånting?

Nej, här ser vi också botten 2009.

Vi har en våg 1, 2, 3, 4 och sen våg 5 upp.

Jag tror inte att femman är klar ännu–

–utan vi kommer längre fram i år–

–att se nya, högre nivåer.

Och ser vi på nästa, verkar den ha tagit sig ner–

–mot stödet du har ritat ut.

Ja, det skulle kunna vara klart här.

Vi kan få draget redan nu upp i en våg 5.

Men säsongsmönstret indikerar att det är lite rörigare–

–ytterligare nån månad framåt–

–och jag har inte fått några signaler på att det är över.

Så länge jag inte har fått det, kör jag efter mönstret.

Men grundscenariot blir fortfarande positivt.

På ledande börser finns en del av 5:e vågen att hämta.

Det intressanta är att vi har pratat om det–

–ända sen andra sidan årsskiftet.

Det har följt mönstret hela vägen otroligt bra.

Vi ska se på några sista faktorer du har med dig.

Det är inte dina klassiska mönster och vågor. Vad ser vi?

Jag brukar försöka mäta riskaptiten på marknaden.

I den övre grafen ser vi S&P 500 i den röda kurvan–

–tillsammans med ett 12 månaders glidande medeltal.

Vi är i en stark upptrend.

I den nedre grafen ser vi S&P 500, eller förhållandet–

–mellan S&P 500 och den tioåriga obligationen i USA.

Inte räntan, utan obligationen.

När den blå kurvan stiger–

–indikerar det att S&P utvecklas bättre än obligationerna.

Då har vi aptit på aktier.

Pengarna flyter in i aktiemarknaden.

När kurvan pekar nedåt–

–utvecklas obligationsmarknaden bättre än aktiemarknaden.

Riskaptiten är som bortblåst. Det är mer rädsla.

Då flyr man in i obligationerna i stället.

Titta vad vi har här nu. Riskaptiten ser bra ut.

Upptrenden pekar upp på börsen och vi har riskaptit.

Så länge vi har riskaptit, är jag i grunden optimistisk.

Då tittar vi på din sista bild–

–med nåt för dig ovanligt – en "nonfarm payroll".

Jag gör tekniska analyser även på ekonomiska indikatorer.

I den nedre grafen ser vi S&P 500. Allt är från 1998.

I den övre grafen ser vi "nonfarm payroll".

Den visar... När kurvan stiger och vi är i en uppgång–

–då är det tillväxt i ekonomin och jobben.

När kurvan faller, försvagas ekonomin lite.

Och de här kurvorna följer varann ganska väl.

Den kurvan följer S&P ganska väl.

Börsen leder ju alltid över ekonomin.

Så länge kurvorna pekar uppåt... Vi ser inte ett hack här–

–i den ekonomiska indikatorn "nonfarm", eller i S&P.

Vi har rekylerat lite, men de långa trenderna pekar uppåt.

Så länge vi har det här scenariot–

–är det mitt jobb att vara positiv till börsen.

Så NFP-siffran kan vara nåt att ha koll på?

Det är en av siffrorna, men absolut.

Den har haft en ganska snygg trend uppåt.

När den röda linjen börjar dra under den blå–

–då börjar jag kanske bli orolig.

Jag kommer tillbaka och talar om när det sker.

Ja, då ser vi om vi är i våg 5 eller på väg ner.

Tack, Johnny. – I morgon är vi tillbaka med P.O. Nilsson–

–och Christian Brunlid. Vi ses då, vanlig tid.

Johnny Torssell är en återkommande gäst i Börslunch och hans specialitet är teknisk analys. En metod han ofta använder sig av är Elliot Wave Theory. Här förklarar han hur det fungerar.