Så funkar coco bonds

Hur funkar egentligen "CoCo bonds"?

Det är "additional" till TIER 1.

Efter finanskrisen, när staterna fick rädda sina banker...

Vi såg det i Sverige, USA och Europa.

Då kom de fram till att de vill ha nånting–

–där investerare går in och tar den här risken.

Om deras kapitaltäckningsgrad går under en viss nivå–

–så konverteras de obligationerna till aktier.

En obligationsförvaltare vill sällan äga aktier.

När den konverteras till aktier går bolaget dåligt.

Då vill du oftast inte ha aktien.

Det är alltså en väldigt riskfylld obligation.

Jag tror att de delvis är lite felsålda.

Många tar inte risken att de konverteras till aktier–

–på allvar. De tittar på den stora fina kupongen.

Sen tittar de... Det är Santander, till exempel.

"Jag får den här fina kupongen." Och det finns ingen risk.

Om man hanterar dem rätt... Det är "risk/reward".

Man måste kolla på kupongen när den kliver upp.

De har en "call date". Har du en låg "step up"-kupong–

–kanske du inte ska äga den. En hög är mindre riskfylld.

Man måste ha en vy på det framtida ränteläget.

Man har en vy på hur banken i sig själv går.

Man måste ha en vy på den makroekonomiska miljön–

–som den banken befinner sig i–

–under den löptid som du har obligationen.

Jag ser inte det som en "buy and hold"-produkt.

Det är nåt som man aktivt ska handla–

–men med försiktighet.

Ni äger är en Bank of Ireland-obligation–

–som ger 3 %. Den "callas" nästa år.

Och den har en "step up" på 7,3 %.

Okej, jag är trygg med att den blir "recallad".

Jag får 2-3 %. Min cash får jag minus 60 för.

Jag får nästan 4 % för nåt som jag är väldigt trygg med.

Italienarna förra året ville du inte äga.

De var ju ner 20-30 %.

Sen har du obligationer i Österrike, RBI och så vidare–

–som också är farliga. Man måste göra kreditarbete.

Man måste förstå ränteläget.

Och så måste man förstå "regulatorn"–

–alltså olika finansinspektioner.

Ibland kliver de in och säger: "Du får inte 'calla' den."

"Det är inte ekonomiskt försvarbart."

Det får man ha koll på.

Nordea har en som är en 3,5-kupong.

Den tror jag har en "step up" på 3 %. Den äger inte jag.

Jag rycker inte att "step up"-kupongen är så låg.

Andra tycker att det är självklart.

Jag kan köpa andra obligationer–

–som har mer säkerhet i själva strukturen–

-och "step up"-kupongen.

Du vill ha hög kupong–

–och låg risk att det konverteras till aktier.

Den ska ha en hög "step up".

Coco bonds, eller contingent convertible bonds, är villkorade konverteringsbara obligationer. Kort förklarat är det obligationer med hög risk som kan konverteras till aktier. Sean George från Strukturinvest förklarar närmare.

Programledare: Albin Kjellberg

  • Frågetecken från Kina om handelsavtal3:32

    Frågetecken från Kina om handelsavtal

    USA har mer bråttom med handelsavtalet än Kina. Olika tongångar från EU och Storbritannien angående Brexit. En rejäl dos makroekonomi med Handelsbankens Kiran Sakaria och EFN:s Gabriel Mellqvist.

  • Öl i pappflaska en börssuccé?18:14

    Öl i pappflaska en börssuccé?

    I Börslunch snackas det öl i pappflaska. Dessutom bjuds det på utblick inför rapportsäsongen. David Lindström från Strand Kapitalförvaltning och Adolphe Baraderie från Danske Bank har även med sig aktiecase.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.4%
NASDAQ-100 -0.3%
NASDAQ Composite -0.3%

Vinnare & förlorare

Getinge 2.2%
THQ Nordic 1.7%
SKF 1.4%
Atrium Ljungberg -2.9%
AAK -3.1%
JM -3.8%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier