”Nordkoreansk oro hjälper tillväxtmarknaderna”

Tillväxtmarknaderna har gått starkt de senaste åren.

Frågan är om det fortsätter de kommande åren?

Det ska vi prata med Rineesh Bansal om.

Han är analytiker på Deutsche Asset Managements–

–analys- och forskningsavdelning, GRI.

Välkommen, Rineesh. Hur mår du?

Bra, tack. Det är kul att vara i Stockholm.

Men det är lite kallt.

I dag ska vi fokusera på tillväxtmarknaderna.

Jag ska börja med att visa en bild över var vi är.

Det här är en karta över investeringsmöjligheter–

–i tillväxtmarknadsobligationer.

Från 1995 till 2017 har möjligheterna ökat betydligt.

Varför har vi sett en sån utveckling?

Det är imponerande och väldigt förståeligt.

Om man går 25 år tillbaka–

–var bara åtta länder öppna för utländska investeringar.

Världen var ganska stängd för kapitalrörelser.

De senaste 25 åren har vi sett två saker.

Tillväxtmarknaderna har växt i storlek–

–och i betydelse för den totala ekonomin.

Den utgör mer än hälften av världens BNP nu.

Man kan inte låta bli att investera i hälften av BNP:n.

Samtidigt har ekonomisk avreglering–

–och reformer på de här marknaderna–

–gett lättare tillgång för externt kapital.

Därför ser vi nu 80 länder–

–med tillväxtmarknadsobligationer.

Det är ingen nischmarknad längre.

Absolut inte.

Kommer det att fortsätta med ännu fler länder?

Jag väntar mig inte att det ska gå tillbaka i närtid.

Men även om antalet länder inte växer–

–så kommer potten i de flesta länder att fortsätta växa.

Även om den kinesiska obligationsmarknaden i renminbi–

–i dag är på ungefär 10 biljoner dollar–

–så kommer den marknaden att växa exponentiellt–

–de närmaste fem, tio åren–

–och bli allt större och viktigare–

–också för investerare i västvärlden.

Vi tittar på hur det har gått för tillväxtmarknaderna.

Vi ser här en betydande tillväxt–

–särskilt för tillväxtmarknadsobligationer, den blå linjen.

Man har en årlig tillväxt på 9 %.

Men inte lika bra för aktier.

Det är lite överraskande när man ser på det över 25 år.

Tillväxtmarknaderna har haft så bra ekonomisk tillväxt.

Men aktieinvesterare har inte lyckats lika bra.

Varför?

Enligt mig handlar förklaringen mer om tillväxtmodellen.

Tillväxt i sig är inget tillräckligt kriterium–

–för att tillgångspriser ska öka.

Tillväxtmodellen är lika viktig.

Den ekonomiska tillväxtmodellen där de senaste 25 åren–

–var mest stort sparande och stora investeringar–

–och uppbyggnad av kapacitet–

–samtidigt som konsumtionsefterfrågan var relativt svag.

Det medför två saker. Det blir en stark deflatorisk kraft–

–för ekonomierna i sig och för världen.

Den trenden blir bra för obligationsmarknaden–

–då avkastningen avtar. Därför har vi de senaste 25 åren–

–sett obligationspriserna stiga med 9 % per år.

Samtidigt drabbas företagens tillgångsomsättningar.

Det innebär att företagen får–

–allt större mängd investerat kapital.

Samtidigt är konsumtionsefterfrågan–

–relativt inskränkt i de respektive ekonomierna.

Det leder till att tillgångsomsättningen avtar–

–vilket är en nyckel för avkastningen på eget kapital.

Det är en stor del av orsaken till–

–varför tillväxtmarknadsaktier inte har gått lika bra.

Kan aktierna röra sig uppåt nu?

Jag anser absolut att tillväxtmodellen förändras.

Tillväxtmodellen de senaste 25 åren–

–som jag ser som en huvudsaklig orsak till aktietrenden–

–håller på att förändras.

Att omdirigera den ekonomiska tillväxten–

–mot en mer konsumtionsstyrd–

–och mindre investeringsdriven modell–

–är en bra medvind för tillväxtmarknadsaktier.

För då slår investeringsdisciplinen igenom–

–samtidigt som konsumtionsefterfrågan tilltar–

–varpå den sjunkande omsättningstrenden börjar stiga.

Det är bra för avkastningen på eget kapital–

–och företagen måste inte förlita sig på balansräkningar–

–i samma utsträckning.

Vi har några grafer som framhäver det.

Den första rör sparande.

Det här är Kina. Det finns tre grafer här.

Du har redan förklarat en del av det här–

–men kan du sammanfatta vad vi ser?

Det är en bra sammanfattning av den tillväxtmodell–

–man generellt följde i tillväxtmarknaderna–

–under cirka 20 år före finanskrisen.

Sparandet i ekonomierna steg betydligt–

–från runt 35 % av BNP till över 50 % av BNP.

De besparingarna måste nån gång investeras nånstans.

Runt hälften bidrog till att stärka inhemsk investering–

–medan hälften investerades utomlands.

Det gav de 3–4 biljonerna av valutareserver i Kina–

–och det stora överskottet i bytesbalans de länge hade.

Nu, i efterkristiden, har deras makthavare insett–

–att tillväxtmodellen inte är hållbar för världsekonomin.

Man har gjort försök att ändra modellen–

–där Kina förlitar sig mer på konsumtion–

–vilket minskar sparandet–

–och även investeringar i landet och utomlands.

Därför har Kinas överskott i bytesbalansen–

–minskat från tvåsiffriga procenttal av BNP–

–till knappt 1–1,5 % nu.

Sen har vi grafen över tillgångsomsättning–

–vilket väl är en betydande del av det här?

Det är en väldigt viktig del för aktieinvesterare.

Det är en orsak till varför de inte klarade sig så bra–

–rent tillväxtmässigt. I företag ser man ofta–

–att stark ekonomisk tillväxt, oavsett tillväxtmodell–

–tenderar att få företag att investera vilt–

–vilket leder till att för mycket kapacitet utnyttjas–

–vilket i slutändan inte ger bra avkastning–

–för aktieinvesterare.

Och förändringen av tillväxtmodell i tillväxtmarknaderna–

–är en stor trend som aktieinvesterare bör ha koll på.

Det kan innebära bra saker för dem.

För att få perspektiv på det–

–ser vi på tillväxtmarknadernas väntade tillväxt–

–relativt utvecklingsländerna.

Då ser man att tillväxten börjar se mer gynnsam ut.

Den stora nedåttrenden i efterkrisperioden–

–då tillväxtmarknaderna tappade i tillväxt–

–jämfört med utvecklade länder. Och för 2–3 år sen–

–växte de bara några få procent snabbare.

Den trenden bottnade för runt 1,5 år sen–

–och det är ett bra tecken.

Bra nyheter för aktier.

Nu talas det mycket om ökad protektionism i världen–

–och oro kring Nordkorea och den regionen.

Man vet att Fed lär höja räntan i december–

–och räntor tycks generellt stiga.

Är det inte dåligt för tillväxtmarknaderna?

Vi tar dem en och en.

Angående Fed och räntehöjningar i USA–

–måste vi skilja på oväntade överraskningar–

–och väntade händelser.

De lär ju höja i december, vilket marknaderna väntar sig.

Och säkert minst några gånger till nästa år.

Det är ingen överraskning för nån.

Det är redan inprisat.

För Feds policy är det viktigare–

–var Feds ränta slutligen hamnar.

Det marknaden kallar "slutränta".

Fed tror själva på strax under 3 % just nu.

Marknaden börjar också tro på nåt i närheten av det–

–men kanske lite lägre, närmare 2,5 %.

Det är inget stort gap att överbrygga.

Om marknadens förväntningar på Feds slutränta–

–stiger lite grann, så är skadan det orsakar hanterbar.

Och det geopolitiska läget?

Inte specifikt Nordkorea. Jag är alltid...

Vi pratar ju om kärnvapen, så vi måste ha rätt perspektiv.

Hur det går för tillväxtmarknadsaktier–

–hamnar långt ner i listan över sånt vi bör oroa oss över.

Men på nåt slags perverst sätt–

–så tror jag att några av de geopolitiska spänningarna–

–kan bidra till starkare tillväxtmarknader.

Om man ser på hur tillväxtmarknadsaktier har gått i år–

–så nådde de en topp tidigt i september.

Då var även oron kring Nordkorea som störst.

Sen dess har de inte gjort fler provskjutningar–

–och tillväxtmarknadsaktierna har börjat gå ner.

Den stora mekanismen bakom det–

–finns i amerikansk obligationsavkastning.

När geopolitisk oro tar fart–

–brukar den obligationsavkastningen avta.

På nåt konstigt sätt hjälper det tillväxtmarknaden.

Den andra bidragande mekanismen–

–finns i att Nordkorea tar bort en del av fokus–

–från handelsspänningarna mellan USA och Kina.

De kan vara en oro för tillväxtmarknaderna.

Det ger nästan USA och Kina en gemensam plattform–

–och ett gemensamt mål som måste lösas.

Det ger USA lite större utrymme att sluta prata om handel–

–och i stället oroa sig för nåt de kan lösa ihop med Kina.

Så på de två rätt så märkliga sätt–

–är Nordkoreaoron, om den inte utvecklas till en kris–

–perverst hjälpsam för tillväxtmarknaderna.

Intressant. Det ser ganska bra ut för tillväxtmarknaderna.

Ja.

Rineesh Bansal, det var intressant att lyssna på dig.

Trevligt att träffas, Jesper.

Tillväxtmarknaderna har gått starkt de senaste åren. På plats i studion för att kommentera hur det kan se ut framöver finns Rineesh Bansal, analytiker på Deutsche Asset Management tillsammans med Jesper Norberg.

  • USA fördömer Turkiets svarstullar4:03

    USA fördömer Turkiets svarstullar

    Qatar rycker ut till Turkiets försvar. Kina skickar handelsdelegation till USA. Matilda Karlsson och valutastrateg Lars Henriksson levererar en uppdatering av makroläget.

  • Sommartrubbel för Clas Ohlson2:40

    Sommartrubbel för Clas Ohlson

    Tinders grundare stämmer Match. Turkiet bojkottar Apple. Global Gamings och THQ övertygar. Africa Oils kräftgång fortsätter. Precise omsättning sjunker.

  • Kinas bopriser fortsätter stiga2:48

    Kinas bopriser fortsätter stiga

    Det är fortsatt spänt mellan USA och Turkiet. På dagens agenda har vi konsumentprisindex och PPI från Storbritannien och detaljhandelssiffror från USA. De viktigaste händelserna på marknaderna med Kiran Sakaria.

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.1%
NASDAQ-100 0.3%
NASDAQ Composite 0.4%

Vinnare & förlorare

Holmen 8.6%
Paradox Interactive 3.4%
Essity 2.7%
Pandox -1%
THQ Nordic -3.4%
ICA Gruppen -4.9%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Spararnas aktiefavoriter i sommar15:41

    Spararnas aktiefavoriter i sommar

    Hur agerade spararna under sommaren och vilka var de viktigaste ekonomiska händelserna? Börslunch sammanfattar sommaren med hjälp av Johanna Kull från Avanza och Michael Livijn från Nordea.

  • 10:29

    "Värre än det värsta vi befarat"

    Den turkiska liran har fallit stort den senaste tiden och president Erdogan vidhåller att låga räntor är det Turkiet behöver nu. Emre Akcakmak, förvaltare på East Capital Turkiet, håller inte med.

  • 4:04

    "Erdogan har kniven mot strupen"

    Krisen i Turkiet står fortsatt i fokus. Från Kina har vi fått oväntat svag statistik. De viktigaste händelserna på finansmarknaderna med valutastrateg Lars Henriksson.