Dags för Sverige att fundera på bankunionen

Just nu debatteras huruvida Sverige–

–ska gå med i EU:s bankunion, särskilt nu–

–när Nordea ska flytta sitt huvudkontor till Finland.

I morse kom även nyheter om de italienska bankerna.

Men först, mr Nicolas Véron–

–hur sammanfattar ni den här debatten–

–för nån som inte är så insatt?

Först måste man förstå vad en bankunion är.

Det är ett radikalt projekt–

–som inleddes i eurozonen 2012.

Det är fortfarande i sin linda.

En gemensam övervakningsmekanism (SSM)–

–med ECB i Frankfurt som tillsynsorgan–

–för alla större banker i eurozonen–

–inrättades för bara tre år sen.

En gemensam rekonstruktionsmekanism (SRM)–

–med styrelse i Bryssel–

–har nu ansvar för att hantera svårare bankkriser–

–i stora banker i eurozonen. Resolutionen inleddes 2016.

Allt är väldigt nytt. Resultatet så här långt är positivt.

Självfallet är det långt ifrån perfekt–

–men generellt fungerar systemet.

Eftersom bankunionen har mycket växtvärk–

–och bara är i början på en lång resa–

–har den fått en del negativ publicitet.

Men betraktar man arbetet opartiskt ser man–

–att flera delar har fallit på plats.

Jag är optimistisk till att systemet så småningom–

–kommer att fungera som de modiga beslutsfattarna–

–har tänkt sig att det skulle fungera.

Hur långt har arbetet med en bankunion kommit–

–och vad händer i framtiden?

Målet är en inre marknad för bankservice–

–utan nationella störningar och få slut på–

–det som har kallats eurokrisens motor–

–nämligen den onda cirkel mellan bank och stat–

–som går från banker till stater och vice versa–

–via ett antal olika finansiella kopplingar.

Vi är på god väg att få bort de här kopplingarna–

–men det är fortfarande långt kvar.

Särskilt de direkta kopplingarna mellan bank och stat.

Den nationella insättningsgarantin–

–bör göras om till ett europeiskt åtagande.

Många banker har hög exponering i statspapper–

–i sina balansräkningar. Det gör att statsskulden–

–går direkt in i bankernas balansräkningar.

Därför måste vi få bort den koncentrerade exponeringen–

–och diversifiera statspappersexponeringen–

–mellan länderna i eurozonen.

Här finns mycket kvar att göra.

Det är två frågor: europeisk insättningsgaranti–

–och koncentrationen av statspappersexponering.

Det är två stora frågor att ta upp–

–under policydiskussionerna 2018.

Hur mycket påverkar brexit bankunionen–

–och vilka blir de framtida effekterna?

Förvånansvärt lite. Brexit innebär en stor förändring–

–av det europeiska finansiella systemet.

Men bankunionen är utformad så–

–att den kan absorbera eventuell tillströmning–

–av institutionella investmentbanktjänster–

–som kan komma över Kanalen eller Irländska sjön.

Det blir en operativ utmaning för till exempel ECB–

–att kontrollera den verksamhet i eurozonen eller EU–

–som Goldman Sachs, JP Morgan, och andra, bedriver.

Men det har de resurser för att klara av.

Jag är inte så orolig över–

–att bankunionen inte ska klara av att absorbera detta.

Hur ser bankunionen på förslaget om–

–att ytterligare utveckla samarbetet–

–inom EMU?

Det är ytterst centralt–

–eftersom, precis vad krisen visade–

–att den onda cirkel mellan bank och stat–

–med dess spridningseffekt, var eurozonens svagaste länk.

Det gjorde att den nästan kollapsade 2011-2012.

Nyhetsrubrikerna handlade om Grekland–

–men utmaningen låg djupare än så–

–och det var den onda cirkel mellan bank och stat.

Om vi får en mer komplett bankunion–

–där de ömsesidiga kopplingarna–

–ersätts av ett europeiskt säkerhetssystem–

–med bättre marknadsdisciplin–

–i termer av räddningsaktioner och mindre risktagande...

Jag tror att det är genomförbart.

Det är inte lätt, men det är genomförbart.

Då får vi ett mer motståndskraftigt och robust EMU–

–även utan en finanspolitisk union och eurozonsbudget.

En bankunion är därför en central fråga–

–i debatten om EMU och en reform för eurozonen.

Den svåra frågan är–

–om Sverige ska gå med i bankunionen eller inte.

Vad är för- och nackdelarna med det?

Vilket är bäst för Sverige i det långa loppet?

Jag tror att det är bra för Sverige att vänta lite.

Initialt kommer bankunionen oundvikligen ha växtvärk.

Övergången är komplicerad.

Även om övergången ser ut att gå ganska bra.

Men jag förstår varför Sverige valt att inte delta–

–i det här komplicerade skedet.

Efter hand som åren går, vi närmar oss det–

–kommer eurozonens bankunion vara mer stabil–

–och växa mer dynamiskt. Tillväxten i eurozonen–

–är bra just nu jämfört med under krisåren.

Bankerna är kontrollerade.

Trovärdigheten för det nya övervakningssystemet–

–kommer att öka under kommande år–

–när återstående brister i banksystemen rättats till.

Det sker just nu i Italien.

Det är klokt av Sverige att avvakta.

Men samtidigt finns det vinster–

–med att vara del av en inre marknad–

–för bank- och finanstjänster i en bankunion–

–än det finns med att stå utanför.

Det ger många ekonomiska fördelar.

Men det innebär minskad suveränitet.

Men genom att fungera som det är tänkt–

–kommer bankunionen till slut att övertyga svenskarna–

–att det ligger i Sveriges intresse att gå med.

Det är bra att påbörja diskussionen nu.

Ni vill nog inte göra som britterna–

–rösta först och ta diskussionen sen.

Det är bättre att först ta debatten och sen rösta–

–antingen i riksdagen eller i en folkomröstning.

Tack så mycket, mr Nicolas Véron.

EU:s bankunion har kommit en bit på väg. Är det dags för Sverige att gå med nu?

Nicolas Véron, forskare vid Peterson Institute och grundare av tankesmedjan Breugel, förstår att Sverige valde att stå utanför från början. Men han menar att bankunionen har fått en bra start och att det kan ara dags för Sverige att börja fundera på att gå med.

  • Detta blir dödskyssen för börsen19:23

    Detta blir dödskyssen för börsen

    Börslunch firar lucia med att prata med Skistars vd Mats Årjes samt med att snacka om Spotifys börsnotering. Gäster är Niklas Wellfelt och Philip Wendt.

  • Blankarfavoriter och insiders16:05

    Blankarfavoriter och insiders

    Aktieägande och hårvårdsprodukter är i fokus i dagens Börslunch som gästas av börsdebuterande Lykos vd Joanna Hummel och Holdings vd Petter Hedborg.

  • Autoliv delas upp0:59

    Autoliv delas upp

    Autolivs styrelse har beslutat att affärsområdet Electronics ska knoppas av. Bolaget kommer få ett nytt namn och förväntas noteras i USA och Sverige.