”Nästa recession kommer 2020”

Amerikanska räntehöjningar oroar marknaden–

–lyckligtvis har vi en riktig expert här:

Marika Dysenchuk. – Först till Fed. Det har diskuterats–

–om Trump kan påverka Jerome Powell.

Vissa säger att han gör det–

–eftersom Powell lät mjukare förra veckan.

Vi tror att Fed fortsätter vara databeroende.

Deras mandat är tydligt för prisstabilitet–

–och sysselsättning. För närvarande uppfylls båda målen.

Vi tror att Fed fortsätter höja räntorna gradvis–

–som hittills, och att presidenten inte påverkar det.

Hur är det med marknaden?

Feds tredje mandat är aktiemarknaden.

Det tredje mandatet är svårfångat–

–både utvecklingen i de finansiella marknaderna–

–och världsekonomin. Europas ekonomi börjar mattas av–

–förra årets medvind avtar.

Kommer Fed att ta hänsyn till det?

Vi tror inte det.

Vi tror att Fed höjer räntan i december–

–och även i mars och juni nästa år.

Då ligger räntans övre spann på 3 %.

Utrymmet kan begränsas av inflationen–

–därför gör nog Fed en ny bedömning av ekonomin.

Potentiellt blir det ytterligare en höjning 2019.

Två räntehöjningar 2019 med risk på uppsidan.

Den blå linjen visar marknadens prissättning.

Ni verkar se nåt som marknaden inte ser.

Ni tror på fler höjningar.

Ja, mellan vad Fed och marknaden säger...

Marknaden tror på två höjningar.

Det vill säga en gång under 2019.

Fed säger att det blir tre nästa år.

Risken finns att de vid nästa möte–

–sänker antalet till två 2019. Vi tror på ett mellanting.

Vår syn på investeringar–

–påverkas av osäkerheten kring USA:s regering.

Finns det risk att Fed har en felaktig räntepolitik–

–höjer för mycket, så att marknaden går ner?

Med en höjning i kvartalet i år–

–och bara tre höjningar 2017, inte ens en i kvartalet–

–kan man inte tala om en felaktig räntepolitik.

Fed gör det de borde i lagom takt–

–för att kunna sänka räntan om och när–

–nästa lågkonjunktur kommer. De har verktygen–

–för att stimulera ekonomin.

Situationen i Kontinentaleuropa är svårare–

–där ECB fortsätter hålla inlåningsräntan negativ.

För att inte tala om Sverige...

Jag försökte undvika det... Den situationen är knepigare.

I USA är läget rätt bra i penningpolitiken.

Och vi har inga tecken på överhettning.

Varken på arbetsmarknaden eller i inflationen.

De är på rätt väg.

Situationen för USA:s ekonomi är avundsvärd.

Därför är dollarn stark.

Har den toppat eller kan det fortsätta?

Vi tror att dollarn kan fortsätta stärkas.

Vi ser på valutan ur två synvinklar.

Ur ett cykliskt, mer kortsiktigt perspektiv, tror vi–

–att ränteskillnaderna gynnar dollartillgångar–

–och därför fortsätter dollarn stärkas.

USA:s högre räntor gynnar dollarn.

Ur ett strukturellt, långsiktigt perspektiv–

–tror vi att USA kan straffas–

–för att missbruka sin ställning–

–som världens valutareserv.

Genom att ha dubbla underskott–

–de nuvarande stimulansåtgärderna–

–gör att de ökar ännu mer–

–kan få dem att tänka om beträffande valutareserven.

Vill de ha kvar den i dollar? Kanske diversifierar de den–

–i euro och andra valutor.

Men en långsiktig utveckling kan ha inletts.

Är det ett alternativ? Eurozonen som har såna problem.

Det är lite för tidigt att kalla det en trend–

–men enligt ny data från IMF om valutareserver–

–var det en liten uppgång för kinesiska renminbi.

Jag säger inte att världens valutareserv–

–ska vara i renminbi.

Men en väg är kanske att ha en valutakorg istället.

När räntorna går upp–

–blir det dyrare att betala av på statsskulden.

Här är en graf över amerikanska företagskrediter.

Mer är hälften av företagskrediterna är rankade BBB–

–det lägsta betyget.

Blir det här ett problem när räntorna går upp?

Vi måste vara medvetna om–

–är att finansieringskostnaderna ökar.

Men det blir mer ett problem under nästa recession–

–och inte nödvändigtvis på kort sikt.

Men risken kan öka på sikt.

En viktig sak att tänka på–

–är vad som skapar tillväxt i de här BBB-bolagen?

Det är en kombination att kvalitetsbolag–

–har degraderats till BBB–

–och högavkastande bolag har uppgraderats.

Man uppgraderas inte från BB till A med en gång.

Man går från BB till BBB.

Så en bidragande orsak är ett positivt rankningsmomentum–

–vilket reflekterar starka företagsfundament–

–i högavkastande obligationer.

Många företagsobligationer rör sig åt rätt håll–

–genom BBB-segmentet. När kommer nästa nedgång?

Bra fråga.

Vi tror att nästa recession kommer 2020.

Alla indikatorer, vare sig det är arbetslöshet–

–makroekonomiska indikatorer eller PMI–

–pekar på att vi ligger sent i cykeln–

–men vi tror inte att vi har nått slutet än.

Mellanårsvalet i USA för en månad sen–

–har säkert tidigarelagt nästa recession–

–från slutet av 2020 till början av det året.

Det beror på att det är en låsning i Washington.

Demokraterna och Republikanerna delar på kongressen.

Därför blir det inte mer finanspolitiska stimulanser.

Om Republikanerna hade fått majoritet i kongressen–

–hade det troligtvis blivit mer stimulanser–

–inför president Trumps återvalskampanj 2020.

Är det låsning kan inte politikerna ställa till det.

Tack för dina insikter och för att du kom.

Hoppas att du har rätt i att det går starkt ett tag till.

Investeringsspecialisten Marika Dysenchuk från JP Morgan diskuterar amerikanska räntan, dollarns position och nästa recession tillsammans med Gabriel Mellqvist.

 

  • Krokodilgap & dödskors19:56

    Krokodilgap & dödskors

    Börsen svajar rejält. Anders Wennberg från Catella diskuterar orsakerna bakom detta med Gabriel Mellqvist. Dessutom avhandlas bland annat MTG, Schibsted, laxaktier, dödskors och krokodilgap.

  • Centralbankerna bromsar in10:31

    Centralbankerna bromsar in

    Marknaden tror allt mindre på Federal Reserves prognos för räntehöjningar under 2019. I veckan kommer svensk inflation, vilket blir avgörande för Riksbanken. ECB väntas avsluta QE-programmet, men det är långt kvar till höjning. I Storbritannien ska parlamentet rösta om Brexitavtalet. Veckans viktigaste makroanalys med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

  • Fortsatt avkylning i Kina3:30

    Fortsatt avkylning i Kina

    Huaweis finanschef gripen på USA:s begäran. Svag statistik från Kina. Norsk KPI slog förväntningarna. Frankrikes president Macron talar till nationen efter de våldsamma protesterna. Morgonens makroanalys med chefstrateg Claes Måhlén.

  • Massor att vinna på gröna obligationer18:01

    Massor att vinna på gröna obligationer

    FN:s årliga klimatmöte COP24 pågår i polska Katowice och Börslunch går på miljötemat och gör en djupdykning i gröna obligationer. Nina Ahlstrand från DNB Markets...

  • Bakslag för Astra Zeneca3:44

    Bakslag för Astra Zeneca

    Q-lineas teckningskurs är bestämd till 68 kronor per aktie. Atrium Ljungberg säljer fastighet för 437 miljoner kronor. Högre passagerarantal i november för Finnair. Bakslag i fas III-studien Eagle från Astra Zeneca.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.4%
NASDAQ-100 -3.3%
NASDAQ Composite -3%

Vinnare & förlorare

Swedish Orphan Biovi… 1.9%
Swedish Match 1.3%
Getinge 1.1%
THQ Nordic -4.3%
Lundin Petroleum -5.2%
ÅF -5.4%
Uppdaterad mån 12:41
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • ”Ryssland flexar musklerna”5:00

    ”Ryssland flexar musklerna”

    Wall Street Journal släppte en rapport som antyder att Fed kommer vara mer försiktiga med att höja räntan efter mötet i december. Opec misslyckades med att komma överens om att ytterligare reducera oljeproduktionen. I dag fortsätter förhandlingarna med Ryssland.

  • Fem finska fyndaktier18:01

    Fem finska fyndaktier

    I en hyllning till Finland som firar självständighetsdag bjuder Börslunch på ett finskt smörgåsbord. Bland annat bostäder, export och ett gäng aktiecase avhandlas med Marie Karlsson från Nordea och Urban Lawesson från Evli i studion.

  • Finsk ekonomi sårbar i handelskriget5:40

    Finsk ekonomi sårbar i handelskriget

    För att fira Finlands nationaldag ligger fokus på den finska ekonomin. Tiina Helenius, chefsekonom på Handelsbanken i Finland, kommenterar allt från BNP och tillväxt till bostadspriser och det kommande årets utmaningar.