Moody’s hyllar Sverige

Efter ett riskabelt 2017–

–ser många prognoser optimistiska ut i år.

Varje år gästas Stockholm av Moody's–

–kreditvärderaren och analysfirman. Vi har två gäster.

Colin Ellis, förra året var fyllt av politisk oro.

Nu ser det mer positivt ut, åtminstone i Europa.

Är det för lugnt där ute?

Det kanske inte är för lugnt, men humöret har förändrats.

Det var många stora val i Europa 2017:

Holland, Frankrike och Tyskland.

Alla är inte helt slutförda.

Vi väntar fortfarande på en ny tysk regering.

Några av de största riskerna som oroade–

–kom vi igenom oskadda.

De globala risker vi såg i en del länder, avtar också.

Inom G20 börjar länder som Brasilien och Saudiarabien–

–se tecken på en vändning i ekonomin.

USA bromsade inte alls in lika mycket som folk befarade.

Vi har en ganska stryktålig global bakgrund.

Rent finansiellt är det bra för Europa–

–att man alltid har legat lite efter.

Europa har varit lite tröga.

Så upptrenden har en bit längre kvar för Europa–

–än för andra länder som är längre fram i cykeln.

Men vi har inte samma politiska risknivå.

Brexit är fortfarande aktuellt.

Det kommer ett italienskt val.

Men det är inte samma existentiella fruktan–

–som i marknaden förra året.

Brexit är inte bara en risk.

Den speglas redan i kreditvärderingen.

Vi tog med brexit i värderingen.

Vi agerade för Storbritannien förra året–

–och tog ner det från Aa1 till Aa2.

Det är fortfarande högt. Det beror inte bara på brexit.

Storbritannien har kreditproblem–

–från långt innan att Cameron funderade på folkomröstning.

Men det är delvis brexit-relaterat–

–då vi tror att brexit lär tynga Storbritanniens tillväxt–

–på kort och medellång sikt.

Man lär få svårare att locka till sig investerare.

Men det är inte A och O.

Och vi såg lite positiva saker i slutet av året.

Överenskommelsen om första fasen visar–

–trots att det är rörigt med många obesvarade frågor–

–att det ändå finns en politisk kompromissvilja.

Hur går det för Sverige? Hur ser det ut för Sverige?

Vi ser gedigna tillväxtutsikter.

Sverige växer generellt lite snabbare än eurozonen.

Tillväxtpotentialen är större än i eurozonen.

Sverige har en stark finansiell position-

–med en skuldbörda som stadigt ligger under 40 % av BNP.

Sverige har avsevärda styrkor–

–till och med i jämförelse med de starkaste länderna.

Det låter lugnande. Vad finns det för risker?

En av riskerna som vi har betonat länge–

–är hushållens stora skuldsättning.

Ur ett kreditperspektiv är det inget vi ser–

–som kan skapa stora bankrisker.

Men det kan bli en makroekonomisk risk med tiden–

–och hämma tillväxten i några år.

Som det vi såg i Holland för några år sen–

–när fastighetspriserna föll i några år.

Kan det påverka Sveriges kreditbetyg?

Sverige har betydande kreditstyrkor.

Svenska hushåll har hög skuldsättning–

–men svenskar har också stora tillgångar.

Deras nettoposition är väldigt stark.

De har stora nettotillgångar.

Underskatta inte chockabsorberingskraften–

–som fås av en låg skuldsättning.

Det är en av de viktigaste kreditstyrkorna Sverige har.

En annan, som inte nämns så ofta, är demografin.

Om man jämför Sverige med andra rika länder–

–har man en väldigt positiv demografi.

Sverige är bättre än nån annan i Europa–

–på att hålla folk över 65 i arbete längre.

Det är också väldigt positivt.

Som alla länder har Sverige sina utmaningar–

–men man konfronterar dem från en stark ställning.

Ni ger ju Sverige ett Aaa-betyg. Har det alltid varit så?

Nej, och som en del av era tittare minns–

–upplevde Sverige en finanskris–

–och förlorade sitt Aaa-betyg i några år.

Det var på 90-talet.

Många av de styrkor vi ser nu–

–är en biprodukt av vad Sverige har lärt sig av en kris.

Man etablerade finansiella regler–

–som över tid hjälpte till att ta ner skuldbördan–

–till den goda nivå den är på i dag.

Norge har också lite av en bostadsbubbla.

Norge har många av Sveriges styrkor.

Man har en styrka och en svaghet som Sverige inte har.

Deras svaghet är koncentrationen till oljesektorn.

Det är också ett väldigt rikt land–

–men med en sån exponering...

Sverige har ingen koncentrationsrisk i industrin.

Men Sverige har inte en av världens största kreditfonder–

–vilket ju Norge har.

Ingen är perfekt.

Colin, angående bostadsmarknaden–

–så står räntenivåerna på agendan överallt.

En del oroar sig för att Riksbanken–

–frigör sig från ECB och agerar oberoende.

Det är ingen stor risk–

–då Sverige har en egen inhemsk marknad–

–och en egen valuta.

Folk har länge väntat sig en frikoppling från ECB–

–och den senaste prognosen är att styrräntan stiger i år.

Troligen gradvis.

Det lär inte ske i eurozonen förrän 2019.

Det är ingen större utmaning–

–för makthavarna här är skickliga–

–på att ta itu med de problem de konfronteras med.

Om man ser på penning- och finanspolitik under krisen–

–så står Sverige ut som en av de starkaste ekonomierna då.

Vad trevligt. Du nämnde ECB och höjningsrisken.

Fed höjer redan. Är det ett globalt tema att ha koll på?

I en del delar av världen har cykeln börjat vända.

USA har höjt räntan. Vi ser åtstramningar där.

Bank of England höjde, men det var en återgång–

–efter en nödsänkning efter brexitomröstningen.

Det kommer att bli en väldigt gradvis utförd process.

Åtstramningstakten i USA, efter några räntehöjningar–

–har varit mycket långsammare än tidigare.

Och det finns goda skäl att tro att styrräntor–

–inte lär återgå till samma nivåer som före krisen.

Det har hänt annat på mycket längre sikt–

–vilket innebär att räntenivåerna–

–troligen lär vara lägre de närmaste 5–10 åren–

–än för 10–15 år sen.

Det är en väldigt långsam, stadig process.

Än så länge har vi i USA inte sett nåt–

–som liknar reaktionen vid 2013 års "taper tantrum".

Det handlade bara om att prata om det.

En del frikoppling och en gradvis åtstramning lär komma.

Europa ligger lite efter.

Det är därför ECB fortsätter med QE-programmet.

Man har bara precis börjat strama åt och dra ner på köpen.

Därför tror vi inte att eurozonens styrränta stiger i år.

Intressant. Vi avslutar med politiska risker.

Donald Trump har infört tullavgifter–

–på tvättmaskiner och solcellspaneler.

Kan det vara början på en oroande trend?

Varje störning av den globala handelsstrukturen–

–är inte bra på lång sikt. Inte för nån.

Man kan få för sig att det finns vinnare och förlorare–

–vid olika tillfällen, på kort sikt.

De här två produktkategorierna är ganska begränsade.

En sak som vi ser närmare på, vilket Sarah kan prata om–

–är Nafta-omförhandlingarna.

Det är det stora testet för Trumps handelspolitik.

Beroende på vad som sker med Nafta-förhandlingarna–

–så blir läget allvarligare för Mexiko än för Kanada–

–på grund av överenskommelser före Nafta.

Men utifrån flödet av varor och tjänster–

–över USA:s norra och södra gräns–

–är det mycket mer betydande.

Ur ett kreditperspektiv för USA–

–fokuserar vi på det som många i USA fokuserar på nu:

Förhandlingarna kring skuldtaket–

–och vad som sker med USA:s finanspolitik.

Det finns mycket att se på där.

Är det ett oroande första steg, som följs av fler?

Jag kan inte förutspå vad Trump gör härnäst.

Vi måste givetvis övervaka det noga och agera därefter.

Men om man ser på de politiska förändringarna–

–under hans första år–

–så har det inte varit den markanta förändring–

–som Trump utlovade under kampanjen.

Men det finns anledning att vara lite försiktig.

Tack så mycket, båda två.

Kreditvärderingsföretaget Moody’s berömmer Sverige och anser att oron över Donald Trumps politik är överdriven.

Svensk ekonomi står sig mycket väl menar Moody’s. Så pass bra att hushållens stora skuldbörda inte oroar nämnvärt:

”Om man ser på frågan om hushållens skuldsättning, så är svenskarnas tillgångar stora. Svenskarnas nettoposition är stark”, säger Sarah Carlson på Moody’s.

  • Därför ska du äga Telia16:35

    Därför ska du äga Telia

    Bonava, Skistar och sommarportföljer. Det är några av ingredienserna i säsongens näst sista Börslunch.

  • Mjuka råvaror ammunition i handelskriget5:30

    Mjuka råvaror ammunition i handelskriget

    Priser på mjuka råvaror som soja, vete och majs har stigit kraftigt under 2018. Men med ett uppblossande handelskrig har det blivit turbulent för mjuka råvaror.

  • Skistar: Omsättning upp men vinst ner4:41

    Skistar: Omsättning upp men vinst ner

    Fedex och Oracle slår förväntningarna. Besvikelse från Starbucks. Skistar visar ökad omsättning men sjunkande vinst. Magnolia in på Stockholmsbörsen. Hemfosa tar in miljard i nyemission.

  • Josefsson om... handelstullar14:46

    Josefsson om... handelstullar

    Nya handelstullar börjar bli vardagsmat i rubrikerna. Roger Josefsson går på djupet och förklarar hur de amerikanska åtgärderna kommer att påverka världen.

Börsindex

OMX Stockholm 30 1%
NASDAQ-100 -0.3%
NASDAQ Composite -0.3%

Vinnare & förlorare

Sandvik 3.4%
Peab 2.7%
Swedish Orphan Biovi… 2.7%
Nolato -1.5%
Beijer Ref -2.7%
Hemfosa Fastigheter -6.5%
Uppdaterad ons 14:47
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier