Midsona kastar blickar ut mot Europa

Välkommen till "Börslunch" onsdag 8 februari.

Ännu en tung rapportdag–

–och börsen handlar lite under nollan–

–efter svagare rapporter än väntat–

–från ABB och Handelsbanken.

Vi går längre ner i listorna.

Med oss är Peter Åsberg, Midsonas vd.

Välkommen. Bra tillväxt i kvartalet.

Lite lägre lönsamhet. Hur summerar du fjolåret?

Vi är nöjda, inte minst med fjärde kvartalet.

Vi växte med 48 %, drivet av förvärv, men också–

–av stark tillväxt för våra prioriterade varumärken.

Resultatet är upp 70 % EBITDA–

–justerat för jämförbara poster. Vi är även nöjda med det.

Vi gör stora framsteg.

Att förvärva och integrera nya produkter–

–är viktigt i er modell. Hur går processen till?

Vi har gjort ett till två förvärv per år–

–de senaste fem åren. Vi fokuserar på mindre–

–och medelstora familjebolag. Vettiga multiplar.

Starka varumärken med goda tillväxtmöjligheter. Bolagen–

–ska ha varit bra på att realisera sina grejer.

På såväl kostnads- som tillväxtsidan.

Många förvärv har blivit bra affärer.

Nettoskulden ligger på sex gånger EBITDA.

Kassaflödena var bra. Hur ser du på det framgent?

Vilket expansionsutrymme har ni?

Både "net debt/EBITDA"-multipeln och skulden–

–kommer ner snabbt. Kassaflödena är starka.

Ett tredubblat kassaflöde–

–från den löpande verksamheten i Q4.

Och resultatet är på väg upp.

Blir det ytterligare förvärv 2017?

Vi utvärderar kontinuerligt förvärv.

Om det blir nåt 2017 är för tidigt att säga–

–med det är vår ambition.

Ni har gjort ett bra arbete med nordiska förvärv–

–de senaste åren. Ligger Norden fortfarande i fokus–

–eller kan ni bredda er i Europa?

2012 började vi förvärva.

Den nordiska marknaden för hälsa och välbefinnande–

–var okonsoliderad. Efter våra förvärv–

–är marknaden mer konsoliderad.

Många intressanta förvärvsobjekt–

–finns fortfarande i Norden, men vi tittar även på Europa.

För att förvärva varumärken–

–men även för att expandera varumärket Urtekram–

–som finns i Europa och är framgångsrikt.

Är egna varumärken er strategi?

Att leverera åt andra ligger inte i planerna?

Fokus ligger på våra egna varumärken. De prioriterade.

Vi har några representerade varumärken i Norden.

Lite "private label". Mer "capacity field".

Varför tror ni inte på den strategin?

Vår del av värdekedjan...

Att utveckla starka varumärken är lönsammare–

–än "private label"-tillverkning.

Vi fick en twitterfråga–

–om hur du ser på att ha samma produkt–

–med olika varumärken. Kan du förklara vad det handlar om?

Det är svårt att veta.

Vi har få duplikationer bland varumärkena.

Men vi har olika ekologiska varumärken–

–i de olika nordiska länderna. Kung Markatta i Sverige.

Urtekram i Finland och Danmark och Helios i Norge.

Där kan samma produkt under olika varumärken vara tänkbar–

–i olika länder. Där finns synergier och skalfördelar.

Det är tänkbart framöver.

Lycka till och tack för att du kom.

Ett betydligt större matbolag är Ica.

Efter dagens rapport stiger aktien.

Hygglig tillväxt och bättre lönsamhet.

Jämfört med Axfood som rapporterade igår–

–har Ica högre lönsamhet. Det var ett tag sen sist.

Bolagen har liknande tillväxt .

En något mer positiv trend för Ica.

Axfood lämnade rapport igår. Försiktig guidance.

Bolaget tar höjd–

–för att ta marknadsandelar med hjälp av pris.

Kan det pressa Ica?

Det borde kunna pressa hela marknaden–

–även Coop har meddelat att prissättningen blir aggressiv.

Priskomponenten är negativ.

Även övergången till e-handel är en utmaning.

Det leder till ett fortsatt behov av investeringar.

Vilket av bolagen är starkast på e-handel?

Båda har ett behov av att bli starkare.

Man får se var de bästa förutsättningarna finns.

Icas situation är utmanande.

Många fristående handlare kan ha svårt att få ihop det.

Axfood har väl högre direktavkastning?

Kanske lite populärare?

Inget av bolagen är lågt värderat.

P/E-tal 16–18.

Beroende på prognosen... Men särskilt Axfood...

...som varit homogent under lång tid...

Axfood är värderat till en multipel 50–60 % högre–

–än jag varit van vid.

Förväntningarna är höga–

–på att de livsmedelsorienterade bolagen–

–ska fortsätta vara duktigare än normalt.

De växer mer än historiskt. Marginalen ligger på topp.

Kombinerat med multipel nära toppen...

Det gäller att leverera.

Vi träffade Icas vd Per Strömberg på förmiddagen.

Den intervjun finns på EFN.se.

Handelsbanken rapporterade idag som den sista storbanken.

Aktien faller. Peter har tittat på rapporten.

En summering.

Det ser åter bra ut för bankerna.

Alla slår prognoserna, utom Handelsbanken.

Normalt sett ser den bättre ut än de andra–

–men nu istället sämre. Den ligger vid sidan om.

En stor kreditförlust har kommit in i resultaträkningen.

Ingen tycks ha kunnat räkna ut det i förväg.

Lite minus jämfört med de andra bankerna.

Det är märkligt och överraskande.

Kan vd-bytet ha påverkat?

Med nya personer i toppen på bolag–

–händer alltid oväntade saker. Mer kostnader det året.

Ingen avsättning görs till Oktogonen i år.

Kanske tar de alla kostnader i år–

–för att slippa dem nästa år. Så återkommer de–

–med en avsättning till personalstiftelsen. Spekulationer.

Handelsbankens siffror skiljde sig mycket från de vanliga–

–i relation till de övriga bankerna.

Handelsbankens värdering ligger i topp.

Den brukar alltid vara högre värderad än övriga banker.

Men banksektorn är som vanligt lägre värderad–

–än börsens snitt. Alla undrar hur stor försämringen blir–

–när räntorna stiger. Sen gör de inte det, totalt sett.

Bankerna har förstås hjälpt till att driva upp börsen.

Sektorn har gått starkt, jämfört med de flesta andra.

Bara olja och gas har gått bättre.

Och prognosutfallet är starkt för finans.

Även för Handelsbanken.

"Bättre än" beror lite på var man startar.

Sektorn är ingen vinnare i ett tioårigt perspektiv.

Vinnarna är mindre, medelstora–

–och inhemskt orienterade bolag.

Banksektorn överraskar ständigt.

Särskilt de senaste fyra, fem kvartalen.

Utfallet på kurserna blir positivt på kort sikt.

Vi tog fram en graf från "djävulens advokat".

Tioåringen har sjunkit, som bekant, sen 1998.

Men hushållens skulder har ökat. "Banker ska upp"–

–"för räntonettot blir ännu bättre med högre räntor"–

–sägs det. Men de senaste åren–

–har bjudit på fina räntenetton.

Teorin är konstig. Åtminstone de svenska bankerna–

–tjänar i huvudsak pengar på utlåning.

Att de skulle tjäna på högre räntor...

Stiger räntorna gör kreditförlusterna detsamma i början.

Om det inte gäller bolånen–

–så gäller det detaljhandlarna som får färre kunder.

Vi räknar allt sånt före kreditförluster.

Det måste vi sluta med. De är successivt på väg upp.

Åtminstone den dag räntorna stiger.

Det finns mycket derivat i bankerna.

De förväntade effekterna–

–som att intjäningen ska öka med stigande räntor...

Med hjälp av derivat utjämnas det.

Det är ett skäl till att det inte verkat så dåligt–

–i den nedåtgående, pressande marknaden.

Man jämnar ut den negativa effekten.

Har vi haft för stor uppgång i banker?

Kursuppgångarna på 35–40 % på nåt halvår har ju–

–sprungit före hur vinstprognosförändringarna ser ut.

Det har rört sig om nån procent–

–för att man kommit in bättre på rapporterna.

Ur det perspektivet är väl startpunkten mer utmanande.

Vi får se om de kommer in bättre än förväntat.

Då kan väl den goda trenden hålla i sig–

–men att utvecklas så mycket bättre–

–än den breda marknaden, kanske man inte ska förvänta sig.

Bankerna svarar för ungefär 30 %–

–av den samlade vinsten i bolagen, så sektorn är stor.

En något mindre andel i börsvärde–

–eftersom de är lägre värderade än snittet.

Men om bankernas vinster knakar, knakar också börsen.

Det är banker och verkstad som dominerar vinsterna.

Vi ska visa dagens twitterfråga.

Den berör samma tema. Ska börserna upp eller ner?

Man kan konstatera att majoriteten–

–ser det som "happy days" och att börsen fortsätter upp.

Hur skulle du ha röstat, Oscar?

Försiktigt optimistiskt.

Happy days. Det finns inget mellanting.

Det kan vara en pågående sektorrotation–

–men nettot är nog att vi rör oss svagt uppåt–

–såvida inte Trump twittrar allt för mycket.

Fast Trump twittrar väldigt mycket–

–och britterna ska förhandla om en hopplös Brexit.

Ur ett kort perspektiv tror jag fortsatt uppåt.

Inget i vinstutvecklingen talar emot det.

Under hösten är det väldigt mycket svårare.

Då är britterna en bra bit in i Brexitförhandlingarna–

–och vi har insett att Trumps protektionism är större–

–än vad investeringspaketen kan bidra med.

Vi kan väl börja med det positiva.

Du har med vinsttillväxten för Q4–

–så där har man ju lite stöd.

Summerar man börsbolagens vinster är det upp.

I grafen ser man att det är ungefär 4–5 % upp.

Det är väl ingen stormande hallelujastämning över det–

–men det segar sig uppåt sakta men säkert.

Andra grafen är ännu mer intressant.

Under lång tid har man ju saknat en bra topline.

Grafen är väldigt styrd av valutautvecklingen.

En positiv dollarutveckling och en svag krona mot euron–

–leder genast till saker på topline–

–vilket analytikerna har svårt att räkna ut i förväg.

Utfallet mot prognos är väldigt kraftfullt–

–efter att ha varit negativt i tre, fyra kvartal–

–är ett utslag av valutaeffekter.

Överlag är väl rapporterna ganska bra, Oscar?

30–40 % har väl rapporterat bättre än förväntat–

–och motsvarande siffra i linje.

De negativa rapporterna rör mer bolagsspecifika saker–

–men de som har rapporterat bättre än förväntat–

–är mer en faktor av att konjunkturen ser bättre ut–

–åtminstone så här långt.

Vi tittar på Peters värderingsgraf också.

Den inflationsjusterade P/E-grafen.

Den gula kurvan visar det traditionella P/E-talet–

–i huvudsak baserat på SME-prognoser.

Den blå kurvan som pekar neråt jämför jag P/E-talet med.

Nu när inflationen stiger–

–drar sig den blå kurvan nedåt allt mer–

–och indikerar att vi ska vara försiktiga i värderingarna–

–men vi har blivit mer optimistiska i värderingarna.

Enligt mitt synsätt kan det inte vidgas allt för mycket–

–så mycket hänger på inflationsstatistiken framöver–

–och den är på väg upp i Sverige–

–och flertalet viktiga länder i världen.

Ur det perspektivet är värderingen på börsen hög.

Oscar, du är något positiv–

–och ser värderingen som alla pratar om.

Är ni fortfarande väldigt offensiva–

–eller börjar ni ställa om till mer defensiva bolag?

Problemen de senaste åren–

–är att många har backat in i aktier–

–i defensiva bolag som handlats upp till höga multiplar.

Axfood och ICA är ett symptom på det.

Många defensiva bolag står ungefär i det läget nu.

Får man lite mer förhoppning om en bättre konjunktur–

–kanske några procent på topline i Volvo rinner ner–

–och blir mycket i EPS-utväxling–

–så att man vågar betala upp lite multipel.

Vad kan man hoppas på i uppsida i Axfood och ICA?

Ni är fortsatt långa i mer cykliska bolag?

Läget är svårt, värderingarna är ju så vitt skilda.

Anfall kanske är bästa försvar.

Frågan är vem man ska attackera.

Ska vi hinna med JM?

Så här sa Johan Skoglund på JM igår:

Jag tror att konkurrensen blir fortsatt hård.

Politikerna har ju kommit med krav–

–på lite tuffare amortering.

Man pratar även om eventuellt minskade ränteavdrag.

Kommande år tror jag inte att prisuppgången–

–blir lika kraftig som de senaste två, tre åren.

Rapporten var bra, aktien steg 4 %–

–men han var ändå försiktig i framtoningen. - Oscar?

Man har ändå ett hyggligt momentum i det här läget.

Sannolikt kommer det att fortsätta att byggas mycket.

Marginalen var bra både i Stockholm och riks i kvartalet.

Håller omvärldsförutsättningarna i sig–

–och man levererar bra marginaler, blir det nog bra.

JM är lägre värderat än övriga byggbolag.

Främst Skanska har drivit upp värderingarna.

Ja, det beror väl på deras USA-exponering.

Det har väl även varit lite Bonava-spinoff.

Vid det läget ville man ha–

–lite annan exponering än mot Stockholm–

–men pendeln kanske slår tillbaka nu.

Troligen står du för pendeln på andra sidan, Peter.

Är man negativ som byggbolags-vd idag–

–vet jag inte när man ska vara positiv.

Hetare byggkonjunktur har vi inte haft–

–sen slutet av 80-talet–

–och då mest för kommersiella fastigheter.

Konjunkturen förvandlar byggbolagen–

–till hedervärda medborgare bara de bygger bostäder.

Förutsättningarna kan inte bli bättre.

Motsidan är en kostnadsinflation i byggsektorn–

–som Riksbanken borde ta med mer i sina beräkningar.

Vi kan få in otrolig arbetskraft från Polen och Baltikum–

–men börjar man prata arbetsledare–

–är det en huggsexa om personalen–

–vilket visar att det finns trånga sektorer–

–som man inte får bukt med.

Vi har en högre efterfrågan än normalt–

–och bolagen borde tjäna ännu mer.

Därför bli ofta placerarna besvikna–

–när rapporterna från byggbolagen kommer.

Undantaget är Skanska där USA-marknaden spökar.

Ibland positivt ibland negativt...

Tur att vi hann med JM, det var ord och inga visor.

Imorgon kommer Johnny Thorsell och Martin Hallström. Tack.

Rapportaktuella Midsonas vd Peter Åsberg gästar Börslunch. Förutom en summering av året pratas det bland annat om bolagets förvärvsstrategi, samt vad som väntar i framtiden.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.2%
NASDAQ-100 -0.5%
NASDAQ Composite -0.4%

Vinnare & förlorare

Paradox Interactive 20.1%
Beijer Ref 2.1%
JM 2.1%
Hennes & Mauritz -1.4%
ICA Gruppen -1.4%
SSAB -1.6%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier