Inflationen är på väg upp – på riktigt

Det finns tolv olika former–

–av subventionerade anställningar i Sverige.

Jobbformer där staten är med och betalar lönen.

Kritikerna talar om "hittepåjobb" och pekar på–

–hur komplicerat det är för arbetsgivarna.

Försvararna hävdar att det är nödvändigt för dem–

–som står långt ifrån arbetsmarknaden och vill ha jobb.

Ständigt diskuterat ämne, subventionerade jobb–

–bra eller dåligt? Vi ska räta ut några frågetecken.

Siri Steijer från Timbro–

–där du tittar på arbetsmarknadsfrågor.

Lars Calmfors, professor i nationalekonomi–

–och ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet.

Vi ser här ett potpurri av alla de här.

För en utomstående kan det verka snårigt.

Finns det ovanligt många olika typer av de här jobben?

Subventionerade anställningar infördes–

–för människor med funktionshinder.

Sen har fler och fler grupper inkluderats.

Från 2007 till 2014 har det dubblerats–

–från 70 000 till 140 000 personer–

–med anställningssubventioner.

Från 2014 finns siffror som visar att vart femte företag–

–har någon anställd med subvention.

Bakgrunden är väl att vi har grupper–

–som står långt från arbetsmarknaden.

Det har väl gett den här paletten av olika former.

Ja, men det finns ett mer inbyggt problem.

I alla länder tenderar man att få ganska många program.

Det är ett sätt för nya regeringar–

–att visa handlingskraft.

Att antingen döpa om gamla program–

–eller att addera program.

Världen över ser man samma tendens.

Men det är ingen ursäkt.

Vi har ett för komplicerat system.

Är det ovanligt många i dag i Sverige?

Det har blivit allt fler. Några har försvunnit.

Jo, det har blivit allt fler.

Det hänger ihop med att nya målgrupper–

–utrikes födda, nyanlända–

–som kan behöva särskilda insatser.

Som vi ser i den här grafen–

–så har vi väldigt hög arbetslöshet bland utrikes födda.

Gapet till de inrikes födda är det högsta i västvärlden.

Hur fungerar programmen? – Vad säger du, Siri?

Först måste vi förklara bakgrunden.

Vi har extremt få enkla jobb i Sverige.

Det blir ett alibi för politiker–

–att subventionera en låglönemarknad.

Det fungerar ganska dåligt. Det beror på flera saker.

Arbetsgivare tycker att det är krångligt.

Lyssnar man på Arbetsförmedlingen handlar det om–

–att det är få som kvalificerar sig för programmen.

Eftersom så många står så långt ifrån arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingen lämnade tillbaka 7 av 30 miljarder.

De inte kan använda pengarna till anställningssubventioner.

De vill egentligen ha pengar till fler bidrag.

Snårigt, få kvalificerar sig. – Fungerar det dåligt, Lars?

Man skulle vilja att de fungerade bättre.

Samtidigt är anställningsstöd till anställningar–

–som är så lika reguljära jobb som möjligt.

Det fungerar bäst för individerna.

Chansen att komma in och få ett riktigt jobb är större–

–än om man inte har varit i ett program.

Dilemmat är att det som fungerar bäst för individen–

–också leder till störst undanträngningseffekter.

Det försvinner jobb som annars hade blivit reguljära.

Det vet man. I den mån det hjälper dem–

–som har svårt att komma in, så kan man ta det.

Om man hade hjälpt dem som lätt kommer in–

–hade det varit ett jättestort problem.

Men man kan ta undanträngningseffekter–

–om det hjälper till att få in fler på arbetsmarknaden.

Det finns kritik mot att företag utnyttjar detta–

–genom att sätta det i system. Såna tendenser finns väl?

Absolut. Det snedvrider så klart konkurrensen.

Det är inte bara företag som utnyttjar det–

–utan även personer som vill ha stöden.

Vi har gjort en fältstudie på Timbro–

–där vi har intervjuat människor i utanförskapsområden.

Där är det väldigt tydligt att det är satt i system–

–att utnyttja de ofta väldigt generösa subventionerna.

Vi ska titta på hur många som är engagerade i programmen.

Den bild som växer fram–

–är att det är ganska små siffror.

Om man jämför med regeringens ambitiösa mål–

–för traineejobb och vissa andra–

–så är siffrorna inte så imponerande.

Visst utnyttjas och felutnyttjas det.

Märkligt nog är det en förvånande hög andel–

–som inte känner till möjligheten att få anställningsstöd.

I en studie gjord av Arbetsmarknadsekonomiska rådet–

–svarade 20 % av företagen att de inte utnyttjade stöd–

–eftersom de inte kände till att det gick.

Den siffran ska man tro på–

–eftersom det finns ett par andra liknande studier–

–där man kommit fram till samma siffra.

Så det finns en potential?

Ja, så bättre information från Arbetsförmedlingen–

–skulle kanske kunna hjälpa till.

Man har kunnat se positiva effekter för individen–

–att det blir lättare att få jobb. Men problemet är–

–att skattebetalarna måste subventionera de här jobben–

–istället för att ingångslönerna sänks–

–och personerna får försörja sig på vanligt sätt–

–utan att skattebetalarna behöver stå för notan.

Har vi en låglönesektor i Sverige som subventioneras?

Är det för förenklat?

Det kan man säga. Arbetsmarknadsekonomiska rådets syn–

–är att vi behöver både och.

Vi delar synen att det skulle behövas fler enkla jobb–

–som skulle kunna betalas lägre.

Vi kan aldrig subventionera bort all arbetslöshet.

Det skulle bli extremt dyrt att göra det.

Arbetsmarknadspolitiken kan förbättras–

–och behöver kompletteras med–

–att man via avtalsvägen eller på annat sätt–

–kommer fram till att sänka minimilönerna.

Då kan vi få fler enkla jobb–

–som en språngbräda in på arbetsmarknaden.

När regeringen får kritik för att det är så få–

–i programmen, pekar de på att allt fler unga får jobb.

Det gör att behovet av programmen minskar.

Har de en poäng där?

Absolut. Men det beror inte på deras politik–

–utan på att vi har högkonjunktur just nu.

Men det spelar väl ingen roll?

Jo, eftersom insatserna inte hjälper den gruppen–

–som behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden.

Man skulle önska att de vred insatserna–

–istället för att satsa på det som fungerar.

I grafen över moderna beredskapsjobb som ni visade–

–är 2/3 anställda direkt av Arbetsförmedlingen.

Det tyder på att siffrorna är lite dopade.

Var tionde extratjänst är tillsatt av Arbetsförmedlingen.

Kan vi gå in på hur det här kan göras bättre?

Det är intressant vad forskningen säger generellt.

Det är inte bara i Sverige vi har den här typen av jobb.

Vad är konsensus? Vilken typ av prefixjobb fungerar?

Anställningsstöd anses vara det program–

–som fungerar bäst. Det vill jag säga.

Det fungerar bäst därför att individen är så nära–

–ett riktigt, reguljärt jobb som möjligt.

Vi vet från enkätundersökningar i Sverige–

–att företagen skulle värdesätta en prövoperiod–

–med personer aktuella för subventionerade jobb.

Det är alltid en stor osäkerhet när det gäller individen.

Företagen vill gärna ha en provanställning–

–innan man börjar en subventionerad anställning.

Man har också diskuterat om arbetsgivare–

–som gör subventionerade anställningar–

–skulle slippa arbetsgivaransvaret–

–och att Arbetsförmedlingen kunde ta det–

–eller olika privata bemanningsföretag–

–som har svårt att komma åt anställningsstöden–

–trots att de verkar vara bra på att matcha individer.

Tror du på den idén?

Ja.

Det har diskuterats en längre tid–

–men det har inte hänt så mycket.

Krångligt och snårigt är ord som ofta återkommer.

Nu pågår en utredning åt regeringen–

–kring hur man skulle kondensera det till ett program.

Om man ska vara pragmatisk är det bättre än–

–att ha den här djungeln som vi har i dag.

Men det är bättre att sänka ingångslönerna–

–så att vi slipper subventionerna.

Vill du ha bort dem helt?

I det långa loppet, men det måste ske stegvis.

Det är inte det enda.

Utbildning är så klart jätteviktigt. Det är ett lapptäcke–

–av olika insatser.

Du tror mer på en kombination?

Lite förenklat, men de ska finnas kvar i nån form...?

Vi har så stora problem. Inte minst de nyanlända...

...lågutbildade över huvud taget...

Ingen enskild åtgärd kan lösa allting–

–utan vi behöver göra alla saker på en gång.

Det ska vara utbildningssatsningar, subventionerade jobb–

–och vi måste tillåta lägre minimilöner.

De är extremt höga i Sverige, jämfört med andra länder.

Men mindre snårigt och alternativ till Arbetsförmedlingen–

–är väl två viktiga punkter?

Man kan nog inte komma ner till ett enda program–

–eller ett enda anställningsstöd, men det kan förenklas.

En väsentlig fråga är om Arbetsförmedlingen–

–bara ska bedrivas i statlig regi som i dag.

Det finns länder som har satsat mer på privata aktörer.

Australien är det land som kanske har gått längst.

Det har även gjorts i Storbritannien, Nederländerna–

–och Tyskland.

Siri, du följer också det politiska spelet kring detta.

Det diskuteras mycket vad som ska göras.

Hur kommer det se ut om ett år?

Kommer det att vara mer kondenserat?

Ja, eftersom till och med Arbetsförmedlingens chef–

–Mikael Sjöberg har sagt att det behövs.

Det kommer absolut att bli enklare.

Jag hoppas att politikerna inte har börjat lagstifta–

–om minimilöner. Det vore skadligt.

Toppen. Tack för att ni kom hit.

Förra veckan kom amerikanska lönesiffror och denna veckan fokuserar på Riksbanken och ECB. Ellinor Beckett och chefstrateg Claes Måhlén går igenom höjdpunkterna på makroagendan.

  • Klar ESG-profil lockar fler långsiktiga investerare6:57

    Klar ESG-profil lockar fler långsiktiga investerare

    Det lönar sig för företag att engagera sig i miljömässiga och sociala frågor. Det hävdade Laura Starks, professor i finansiell ekonomi vid University of Texas i Austin, på ett seminarium anordnat av Swedish House of Finance.

  • Och vinnaren är…16:12

    Och vinnaren är…

    Dagen är inne då det är dags att avslöja vem som komponerade den bästa sommarportföljen. I programmet snackar Mattias Eriksson och Anders Rudolfsson dessutom bland annat om SSAB, Boliden, Scandic och Facebook.

  • Digitalisering i fokus på centralbankernas Woodstock8:44

    Digitalisering i fokus på centralbankernas Woodstock

    På fredag är det äntligen dags för det årliga ekonomiska toppmötet i Jackson Hole. Utöver det så väntar en drös PMI-siffror. Analys av veckan som gått och förväntningar på veckan som kommer med Gabriel Mellqvist och chefstrateg Claes Måhlén.

  • Italien vill förlänga stödprogram2:11

    Italien vill förlänga stödprogram

    Italien vill att ECB förlänger QE-programmet, och Kina beordrar högre bankutlåning till företag. Matilda Karlsson och chefstrateg Claes Måhlén går igenom de senaste händelserna i makrovärlden.

  • Det kan sänka börsen i höst15:55

    Det kan sänka börsen i höst

    Svenska bostadspriser, italiensk politik och globala valutakurser är några av ämnena i dagens Börslunch som domineras av makroekonomi. Gäster är Mattias Sundling och Lena Fahlén.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.5%
NASDAQ-100 -0.1%
NASDAQ Composite 0.1%

Vinnare & förlorare

THQ Nordic 4.3%
Beijer Ref 4.3%
Peab 2.8%
Attendo -1.5%
Paradox Interactive -2.5%
Nolato -7.3%
Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Vinstvändningar i rapportfloden4:36

    Vinstvändningar i rapportfloden

    Boozt vänder till vinst. Peabs orderingång stiger. Björn Borgs marginaler övertygar. Nibe ser fortsatt god efterfrågan. Ratos har mer att jobba med. Rovio klår låga förväntningar.

  • 3:43

    "Pastorn är en symbolfråga"

    Inga höga förväntningar när USA och Kina återupptar tullsamtalen. Nya turer i handelskonflikten mellan Turkiet och USA. Johan Fohlin och Lena Fahlén om de viktigaste makrohändelserna just nu.