Händelserna som styr börserna i sommar

Det är säsongens sista avsnitt av Makroveckan.

–Spännande. –Händer det nåt i sommar?

Nu får man åka till Öland. Då passar man på och gör det.

–Men du har med dig grafer hit. –Vi har lite att se på.

Vad ser du mest fram emot?

Vi har en spännande vecka kvar makromässigt.

Den avslutas nästa vecka med "payrolls", USA:s sysselsättningsstatistik.

Den överraskade så kraftigt, som ju tittarna minns, förra gången.

Det var plussiffror i maj, och det förväntas bli fortsatt plus.

Tar finansmarknaden sommarledigt i juli?

Minskar den viktiga statistiken och intresset?

Det som händer... Det pratas mycket om sommareffekter på börsen.

Man säljer till sillen och köper till kräftorna.

Det finns ett inslag av semester. Absolut. Det är volatilitet i vissa marknader.

Men det är i augusti, i alla fall vad gäller den europeiska räntemarknaden.

Under flera somrar har volatiliteten där gått upp kraftigt i augusti.

Förra sommaren var ett exempel på det. Vi hade kraftiga ränteras.

Geopolitiken var i fokus med brexit och handelskrig.

Det tryckte ner tyska långräntor till rekordnivåer.

Det hänger ihop med sen sämre likviditeten under semestern. Det är mindre flöden.

Så i augusti får man hålla i hatten?

Man ska vara beredd. Man tror inte att det händer nåt under sommaren. Då gör det det.

Vi kastar oss in i din grafskörd. Vi ska titta lite på inköpscheferna.

De preliminära siffrorna kom förra veckan. De definitiva kommer den här.

–Det här hände förra veckan. –Globala inköpschefsindex.

–Det är Japan, eurozonen och USA. –Det mesta studsade upp, som förväntat.

Vi har kommit närmare nån typ av normalläge i termer av indexnivåer.

De är uppbyggda så att 50 är skiljelinjen mellan tillväxt och kontraktion.

Frågan är hur man ska översätta det där till BNP-nivå.

Å ena sidan faller det nu inte med samma kraft.

Men det växer inte heller särskilt snabbt, så vi har inte nödvändigtvis nåt V.

Det säger bara att fallet har bromsats upp. Men det är ingen fart på uppsidan.

Vi vill se att allt är över 50 för att känna att nu...

Det ska vara kraftigt över 50 för att visa på att det nu är kraftig tillväxt igen.

Vad har vi härnäst, då?

Innan vi går in på nästa vecka kan vi se på den svenska konjunkturbarometern.

Det rör sig på ett sätt som liknar Tyskland.

Om vi jämför Sverige och Tyskland... Vi kan växla till den här bilden.

Här är det uttryckt som standardavvikelser från det historiska genomsnittet.

Här tittar vi på företagen.

I Sverige föll de lika mycket som i Tyskland–

–trots att Tyskland stängde ner mer.

Tittar vi i inköpschefsindex–

–kan vi notera att det är större effekter i Europa än i Sverige.

Men alla barometrar rör sig inte riktigt likadant.

Tysklands IFO-barometer gick upp mer än Sveriges motsvarighet.

–Varför är det så? –Det är lite osäkert.

Tyskland och Sverige är mer känsliga för global efterfrågan.

Det kan vara tillfälligheter, men det är tydligt i båda länderna, och Europa–

–så är aktiviteten kvar på lägre nivåer än i USA, där det verkar ha studsat mer.

Det är bättre fart i USA.

Men de har ju också varit mer expansiva och offensiva med sina stimulanser.

Det kan man säga.

USA har rört sig enhetligt. I Europa är det spretigare vad gäller stimulanspaket–

–så det är inte anmärkningsvärt.

Men vad gäller spridningen av corona, så ser det nu värre ut för USA.

Den här andra vågen, och inte minst på delstatsnivå...

Det ser bekymmersamt ut för USA inför sommaren.

Nästa bild i din skörd visar corona och marknaden.

Här kommer vi in lite på andra vågen.

Vi ser ju här att antalet döda, som månatlig förändring–

–vill inte riktigt ner längre. Det rör sig lite uppåt.

Risken, när man tittar på smittospridningen och antal fall...

Statistiskt sett är det ju så att om man mäter mer, så kommer man att hitta fler.

Men det verkar ändå vara en ny våg. Antalet inlagda på sjukhus ökar i USA.

Den här bilden har vi tittat på tidigare.

Vad säger börsen? Jo, att man ska köpa sånt som är digitalt säkert–

–Amazon till exempel, och sälj sånt som är helt ickedigitalt, som flygbolag.

De har tagit stryk. Nu har det kommit en ny våg av försäljning av såna bolag.

Vi ser att börsen roterar in i det digitala–

–för att positionera sig mot nåt mer säkert, om vi får en andra våg.

Du har tittat på förhållandet mellan flygbolagen och det digitala.

Det är ett exempel. Det kunde ju ha varit tung industri i stället för flygbolag.

Är inte risken att man får byta fot mycket efter hur coronafallen rör sig?

Så är det. Men det här är strukturella trender som får stöd av corona.

Men de var på gång redan innan och kommer att fortsätta efteråt, oavsett corona.

Det här kickstartar, eller ger extra bränsle, åt den trenden.

Vi tar nästa bild, där vi blickar in mot veckan som kommer.

Vad bjuds det på för höjdpunkter?

Vi får "payrolls" i slutet på veckan. Det ska vi titta på.

Vi får också amerikanska ISM. Det är ett inköpschefsindex.

Det är det äldsta i USA.

Det är huvudnumren. Sen ska Riksbanken ge besked om räntan och eventuellt mer QE.

Det finns en hel del att göra innan man, förhoppningsvis, får sommarsemester.

–Tror du att det blir mer QE? –Ska vi se på förutsättningarna?

Vi kan börja med Riksbanken. Då kan vi säga att bilden är lite spretig.

Å ena sidan har vi i Sverige delvis bättre siffror än väntat, eller mindre dåliga.

Nedgången i ekonomin förefaller bli mindre dramatisk än vi hade räknat med–

–och än vad Riksbanken har räknat med i sina två scenarier.

De har ett scenario A som är lite mindre mörkt än scenario B.

Men som det verkar, så kommer BNP inte falla lika mycket–

–som i det minst pessimistiska scenariot.

Å andra sidan är inflationen lägre än de räknade med i båda scenarierna.

Vi tror att de får revidera ner inflationsutsikterna–

–trots att BNP inte faller så mycket som väntat.

Dessutom, kronan...

Tittarna vet att kronan länge har varit en käpphäst för Riksbanken–

–framför allt om vi går tillbaka några år. Nu är den starkare igen–

–trots att osäkerheten är stor där ute. Det hänger ihop med de starka börserna.

Stark krona och svag inflation.

Är de inte ganska pressade att göra nåt då?

–Egentligen inte, tror jag. Trots det. –Skönt. De slipper press i semestern.

Det är ingen förväntan om att det ska hända så mycket.

Det man kan spekulera kring och som vi tror att man gör–

–är QE-programmet. Just nu har man ett rambeslut.

Det innebär att man kan köpa upp till 300 miljarder i det här pandemiprogrammet.

Det är 300 miljarder i form av stads-, bostads- och kommunobligationer.

Frågan är om det blir företagsobligationer också.

Nu köper man företagscert, kortare företagspapper.

Man utreder hur man ska köpa företagsobligationer, om man gör det.

Man skulle då följa efter Fed, som köper företagsobligationer.

Den andra frågan är om man ska utöka det här möjliga rambeslutet.

Det kan man mycket väl göra. Det betyder inte att man måste köpa allt.

Säg att man går upp till 500 miljarder–

–och att man, som ECB, förlänger tidsperioden–

–kanske till halvårsskiftet 2021.

Då har man ännu mer manöverutrymme. Det kan vara trevligt i en sån här miljö.

Det kan ju hända grejer under sommaren.

"Better safe than sorry." Man vill gärna ha lite marginal där.

Centralbankerna har i den här krisen varit väldigt tydliga–

–med att de hellre garderar för nedsidesrisker–

–än tar onödiga risker och är oförsiktigt optimistiska.

Är det ett paradigmskifte från förra krisen–

–då de kritiserades för att vara senfärdiga och överoptimistiska?

Jag skulle säga att hela den här "buy the dip"-idén som finns på börsen–

–hänger ihop med tron att centralbanken inte kommer att låta nåt fallera.

Den fanns i viss utsträckning före finanskrisen–

–men den har vuxit sig starkare. Nu är det nästan konsensus bland investerare:

Fed finns alltid där. Det betyder inte att de finns där för varje bolag–

–men för börsen som helhet kommer Fed att plocka hela tiden.

Är det inte en farlig säkerhet att vaggas in i?

Det är det här med "moral hazzard" som det pratats mycket om de senaste tio åren.

Det kommer att pratas ännu mer om det.

Varje gång centralbanker försöker spela tuffa–

–och backa från stimulanser, skakar det till på marknaden–

–och då är de snabbt där igen. Det är ett återkommande bekymmer.

De har målat in sig i ett hörn.

Vi går vidare till veckan som kommer och tittar på vad vi har.

Så klart payrolls...

–Du kommer väl ihåg majdatan? –Ja, den var bra.

Alla trodde att det skulle komma ytterligare en skräcksiffra–

–men definitivt några miljoner förlorade jobb.

Jag följde den inte live som jag brukar–

–men jag fick upp en bild i Twitterflödet där Trump går in i ett flygplan.

Han hade bara skrivit jobbsiffran och ett utropstecken.

Han var väldigt nöjd.

Nu förväntas ytterligare en positiv siffra.

Vi har veckostatistiken att gå på.

Den visar att antalet ackumulerat som söker arbetslöshetsunderstöd minskar.

Den minskar ganska långsamt.

Man får skilja på förändring och nivå.

Det är fortfarande väldigt många som inte har jobb jämfört med i början av året.

Det viktiga är väl att följa hur raskt folk kommer tillbaka i jobb–

–snarare än hur många jobb som förloras?

IMF-prognosen i veckan var ju fortfarande alarmistisk.

Det är fortfarande en väldigt pessimistisk syn på ekonomin

Trots att data har varit bättre och att de finansiella marknaderna är–

–närmast bubbliga av optimism.

Bedömare tycker ändå att visst studsar det–

–men det kommer att dröja innan det är tillbaka.

Vad har vi mer att blicka fram emot i veckan?

Det är också på sin plats eftersom det här är sista avsnittet inför sommaren–

–att kanske blicka ut över hela sommaren.

Mer än gärna. Vad har vi först?

Det är mycket att följa, bland annat vad som händer i presidentvalet.

Det börjar brännas. Uppmärksamheten från media har skjutits fram lite.

Coronaviruset och liknande har kommit emellan.

Men det lär aktualiseras rejält under sommaren.

Man kommer att se hur USA går in i kampanjläge.

Utgångspunkten är att Trump enligt opinionsmätningar–

–ligger sämre till än före corona. Ganska mycket sämre till.

Han var storfavorit att vinna för några månader sen.

Nu har han oddsen emot sig.

2016 hade han också oddsen väldigt mycket emot sig.

Sen vann han till slut. Så sista ordet är inte sagt.

Man kan ta med sig några saker. Corona har än så länge drabbat honom.

Han har inte spelat det kortet rätt vad vi ser i opinionsundersökningar.

Om det blir en andra våg, med förnyad social distansering–

–eller att folk blir obenägna att gå på kampanjmöten–

–drar man undan mattan för Trumps bästa gren.

Att vara oratorn som får igång publiken och som kommer med punchlines.

Det är mycket svårare digitalt.

Det är antagligen Bidens sämsta gren.

Det kommer att bli debatter, men inte så många.

Trump vill ha det så fysiskt och "liveaktigt" som möjligt.

Så mycket show det bara går.

Ju mer det hålls på den digitala planhalvan–

–desto mer fördel Biden.

Men om det går mer åt en vanlig presidentvalskampanj–

–har Trump det bästa framför sig.

Kan inte Trump som president styra hur många som ska få gå på evenemang?

Absolut, med nedsidesrisker.

Om han gör det och det blir supersmittspridning–

–ser det inte bra ut.

Mycket står på spel för honom kring hur han ska hantera–

–sina kampanjer, möten och debatter i sommar.

Finns det nåt mer att hålla ögonen på?

Det är lite klipp och klistra från förra året.

Det var egentligen två teman för ett år sen.

Det var handelskrig med Kina och brexit. De geopolitiska temana som styrde.

I augusti när det var ganska stor dramatik på marknaderna under semestertider–

–kulminerade just de två. Det blev istid mellan USA och Kina.

Det var allt tydligare att Storbritannien gick mot en hård brexit.

Båda är möjliga. Ju större underläge Trump har–

–desto mer måste han "basha" Kina.

Det behöver inte betyda nåt i praktiken men ökar riskerna.

När det gäller Storbritannien ser det ut som om att de lämnar...

Det blir ingen ytterligare uppskjutning av att lämna EU för gott.

Hinner man få till stånd ett avtal? Det är osäkert.

Finns det inte risk för att ju sämre sits Trump hamnar i–

–desto mer känner han att det inte räcker att vara hård i tonen mot Kina–

–utan måste göra nånting?

Det är möjligt att det kan bli så.

Det är en risk finansiella marknader tar hänsyn till under hösten.

Riskerna relaterade till amerikanska presidentvalet–

–är inte primärt relaterade till vad som händer efter, utan före.

Efteråt kan man säga att vem som än vinner... Vinner Trump–

–är det ungefär lite "same-same". Kongressen kommer se ut som i dag.

Ett demokratiskt representanthus och en republikansk senat.

Med största sannolikhet står det kvar.

Ingen president kommer att ha kongressen med sig.

Det innebär att det blir svårt att bedriva ekonomisk politik.

Men när man ska spela tuff inför... Då kan man behöva visa–

–inte bara skrämselskott, utan även skarpa kulor.

Nånting som börsen behöver prisa in.

Det blir definitivt ett tema och det börjar komma efter sommaren.

Och som vi ska följa brexit... Får det nånsin ett slut?

Den 31 januari blir det i alla fall ett delslut.

Man kan föreställa sig avtal på vissa områden.

Det har diskuterats på slutet.

Man kraschar inte ut ur EU, utan det blir hanterbart–

–med vissa negativa konsekvenser för vissa sektorer.

Att övergångsperioden som man nu är inne i–

–att den inte tar slut den 31 december verkar osannolikt.

Det finns kanske viss risk för att vi står här nästa sommar–

–och diskuterar de sista bitarna av efterspelet.

Absolut. Man kan tänka sig att det pågår förhandlingar.

Det blir spännande att följa. Tack, Claes Måhlén, för den här säsongen.

Till både dig och tittarna: Glad sommar!

Veckans och sommarens makroekonomiska höjdpunkter gås igenom av Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén och EFN:s Albin Kjellberg.

Under veckan kommer bland annat ett räntebesked från Riksbanken och amerikanska jobbsiffror.

På sommarens agenda lär den fortsatta coronautvecklingen, det kommande amerikanska presidentvalet, relationen mellan USA och Kina samt genomförandet av Brexit stå högt på den ekonomiska agendan.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.5%
NASDAQ-100 -2.2%
NASDAQ Composite -2.1%

Vinnare & förlorare

Avanza 13.4%
Addtech 4.9%
ÅF 3.5%
Elekta -4.2%
Sinch -4.3%
Klövern -6.6%
Uppdaterad tis 15:06
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Väntade PMI-rekyler5:12

    Väntade PMI-rekyler

    De tyngsta makroekonomiska händelserna just nu analyseras av Handelsbankens Kiran Sakaria och EFN:s Ara Mustafa.

  • Amerikanska digitaliseringsvinnare16:38

    Amerikanska digitaliseringsvinnare

    EFN Marknad riktar blicken mot USA tillsammans med förvaltaren Joakim By från Handelsbanken. Förutom ett gäng spännande aktiecase diskuteras den amerikanska börsen med avstamp i presidentvalet. 

  • Japansk industri överraskar negativt4:01

    Japansk industri överraskar negativt

    Vita husets handelsrådgivare Navarro hävdade i går att handelsavtalet med Kina är över. Något som fick börser på fall. När president Trump senare dementerade uppgiften vände börsen upp. Regeringen vill ta in mer skatt från utländsk arbetskraft. Blandade PMI-siffror från Japan.

  • Förvaltarens molnfavoriter15:53

    Förvaltarens molnfavoriter

    EFN Marknad bjuder på en resa bland molnbolagen. Förvaltaren Johan Roslund från GP Bullhound går pedagogiskt igenom hela värdekedjan - från Microsoft och Amazon till Docusign och Okta.