Krigsrubriker kring kronan

Efter en händelserik helg i makroekonomiska sammanhang–

–går vi mot en spännande makrovecka. – Eller hur, Claes?

Vi börjar i backspegeln. Inköpschefsindex oroar många.

Det här är en intressant utveckling.

Det kom preliminärt inköpschefsindex från Europa–

–Japan och USA. Med Europa menar jag euroområdet.

Det här har vi pratat om sen årsskiftet.

Vi ser en trend i europeisk PMI.

Det var väldigt höga nivåer i slutet av 2017.

Det är fortsatt okej nivåer, men inte alls lika höga.

Japan går lite grand samma väg – avmattning.

USA fortsätter stiga.

USA:s PMI ligger nu högre än Europas, enligt Markit.

Skillnaden är en viktig distinktion.

Den har drivit eurodollar högre. Starkare dollar mot euro.

Vet vi nåt historiskt när det faller från så höga nivåer?

Historien är ingen garanti för framtiden.

Generellt tenderar de här vändningarna att fortsätta.

ECB förefaller alltmer oroade–

–även om de säger att det tror på fortsatt stark tillväxt.

Förväntningarna, den orange linjen och utfallet den blå...

Det har kontinuerligt överraskat på nedsidan under 2018–

–så även under förra veckan.

Det är fortsatt motigt–

–när det gäller högfrekvent data i euroområdet.

Här är en ny kartbild. Många risker...

Det kanske gör inköpscheferna mer pessimistiska.

Det kan definitivt vara ett inslag.

Vi har vant oss vid att diskutera politiska risker.

Vi har handelskrigsrisken mellan USA och Kina–

–som har minskat något.

Vi har tidigare diskuterat vad som händer i Argentina–

–Turkiet och i viss mån Brasilien.

Emerging markets, där vi ser politiska risker–

–men starkare dollar och högre amerikanska räntor–

–är problematiskt för den typen av områden.

Sen har vi olja... Oljepriset har stigit under 2018.

Det är delvis kopplat till att Irans produktionsminskning.

Venezuela har politisk storkris och är en oljeproducent.

Det finns en hel del att prata om på kartan.

Vi börjar i tillväxtmarknaden.

Det var framför allt Argentina som började tappa.

Det här är en bild över valutor och tappet mot dollarn.

Mot slutet har den turkiska liran tappat rejält.

Man försökte från centralbankers sida motverka detta.

Just nu är vi inte mest oroliga för tillväxtmarknaderna–

–men det finns kvar i marknaden.

Beror Argentinas utplaning på att de gick till IMF?

Absolut. Otroligt impopulärt hos befolkningen.

Man har inga goda erfarenheter av det.

Nu ska vi titta på Italien.

Det är en påminnelse om hur det såg ut–

–under eurokrisen 2011.

Då som nu har den italienska tioårsräntan gått upp–

–mot Tyskland. Ett mått på politisk kris i euroområdet.

Italienska obligationer handlar isär mot Tyskland.

Italien måste betala mer än Tyskland när de vill låna.

Det är så problematiskt att den italienska presidenten–

–förhindrar den regering–

–som Lega och Femstjärnerörelsen ville bilda.

Nu är man tillbaka på ruta 1.

Det paradoxala är att när man var på väg–

–att bilda regering, gick de isär.

När man inte får bilda regering...

Nu blir det definitivt politiskt kaos.

De här två partierna anklagar presidenten–

–för att var odemokratisk. Det blir ingen vacker vecka.

Men det kan göra marknaden lite mindre orolig.

Nu påminns man om att marknaden har stor makt.

Obligationsmarknaden är ett spöke för politiker.

Det är möjligt att det lugnar ner sig i början av veckan.

Kaoset är status quo. En EU-fientlig premiärminister–

–vore värre för marknaden.

Alla vet väl att kaos är normen i italiensk politik.

Regeringar är generellt kortlivade.

Avsaknad av regering går att hantera–

–men man vill inte ha en regering–

–som driver allt större underskott.

Problem kommer sällan ensamma.

I Spanien kan det bli nyval.

Här har vi också en "flashback" från 2011-2012.

Då var det PIGS, Portugal, Italien, Grekland och Spanien–

–samt Irland som var skuldsatta.

I Spanien kan regeringen falla p.g.a. en politisk skandal.

Även i Spanien går kurvorna isär, vilket är problematiskt.

Det är delvis specifikt för Spanien–

–men också spridningseffekter från Italien.

Intressant att det händer samtidigt.

Varför tittar vi på bankindex?

Det är väldigt kopplat till eurokris och italiensk kris.

Italienska banker och banker generellt i Europa tappar.

I det här ligger också Deutsche Bank med sina problem.

Det är ingen slump att mycket händer samtidigt.

Räntorna stiger i USA och just nu är dollarn lite starkare.

Det kan stressa det finansiella systemet.

Det är inte så att bankaktier har fallit till 0...

120 här...

Men det är en ganska stor nedgång i bankaktier.

Intressant. En annan krishärd...

Det händer saker i Sverige också.

Till skillnad från Spanien och Italien–

–och andra perifera euroområden–

–får vi det motsatta när det gäller räntor i Sverige.

Då tenderar svenska räntor, precis som de tyska–

–att bli lite "safe haven".

Här ser vi en ganska kraftig långräntenedgången.

Den är kopplad till vad som händer ute i Europa.

Det är inget annat som driver den.

Vi känner igen den här rörelsen från eurokrisen–

–när vi fick motsvarande effekt på svenska räntor.

Är det välkommet att Sverige hedras–

–i de här sammanhangen, eller stökar det till?

Det stökar inte till.

Det är ganska ont om statsobligationer i Sverige.

Riksbanken äger snart hälften av stocken.

Snarare vill väldigt många hålla statsobligationer–

–i Sverige, inte bara på grund av eurooro.

Men för Riksbankens del är det ovälkommet–

–om man tror att det stärker kronan.

Du la in den här...

Riksgälden twittrade mitt under 350-årsfirandet–

–att man ville stärka kronan–

–för att det skulle bli billigare–

–att betala på statsskulden.

Man tycker att kronan är undervärderad–

–och att man ska ligga lång kronor mot euro.

Så gjorde man också efter finanskrisen.

Det var en lyckosam affär för skattebetalarna.

Man kan se att kronan gick ju...

Om man skärper blicken var den nere under 10:20 i fredags.

Det är det starkaste vi har haft på ett tag.

Nu ligger det lite under det som var–

–när Riksgälden annonserade det här.

Det är en signal om att en myndighet tycker–

–att kronan är undervärderad.

Intressant för den som vill sätta krigsrubriker.

Om vi tittar framåt händer det väldigt mycket.

Vi kastar oss in i juni.

Det känns som mitt i sommaren vädermässigt.

Nu blir det sommar även kalendermässigt.

Det innebär amerikansk sysselsättningsstatistik på fredag.

För Europa kommer inflationssiffror på torsdag.

De ska visa på lite högre inflation–

–på grund av lite baseffekter.

Sverige: BNP-siffror, detaljhandel och konjunkturbarometer.

På fredag är det deadline i USA–

–för potentiella aluminium- och ståltullar.

Vi börjar med amerikansk sysselsättning, viktig punkt.

Två månader i rad med lite lägre utfall än förväntat.

Orange staplar är förväntningar, blå är utfall.

Notera att förväntningarna ligger nästan löjligt stabilt–

–strax under 200 000 som det legat på länge.

Blir det ytterligare ett utfall lägre än förväntningar–

–kan man skönja att sysselsättningstillväxten mattas.

Kanske en effekt av att det är ont om arbetskraft.

Inflation...

Nu ser vi på tidsserien. Den blå är förväntningar.

Konsensusförväntningar.

Förra månaden var utfallet lägre än förväntat.

Nu väntas en kraftig uppgång i huvudsiffran.

I kärntermer, rensat för energi, är inflationen 1 %.

Även om det inte är tillräckligt för ECB–

–så är det välkommet att siffran kommer upp.

BNP ser dystert ut. Varför?

Q1 kommer att se fortsatt stark ut en bit över 3 %.

Där ligger konsensus och Riksbankens estimat.

Närmare 3,5 % om man tittar på decimalen.

Vad är det här? Det är bygg.

Bostadsbyggandet kommer att minska.

Från att ha gett ett stort bidrag till BNP-tillväxten–

–börjar det ge ett negativt bidrag.

Det är specifika faktorer som gör–

–att svensk tillväxt kommer att mattas ganska mycket.

Tack så mycket.

Vi går en spännande makrovecka till mötes. Italien är tillbaka på ruta ett. Även Spanien skakas av politiska oroligheter, medan tillväxtmarknaderna pressas av en allt dyrare dollar.

I veckan får vi jobbsiffror och ISM-statistik från USA. Dessutom levereras BNP för Sverige som väntas tyngas av bostadsbyggandet. Dramatiken kring kronan har också tilltagit, då Riksgälden positionerat sig för en starkare valuta.

Gabriel Mellqvist och Claes Måhlén analyserar senaste veckans viktigaste makrohändelser. Dessutom tar de en titt på vad som väntar.

  • Därför ska du äga Telia16:35

    Därför ska du äga Telia

    Bonava, Skistar och sommarportföljer. Det är några av ingredienserna i säsongens näst sista Börslunch.

  • Mjuka råvaror ammunition i handelskriget5:30

    Mjuka råvaror ammunition i handelskriget

    Priser på mjuka råvaror som soja, vete och majs har stigit kraftigt under 2018. Men med ett uppblossande handelskrig har det blivit turbulent för mjuka råvaror.

  • Skistar: Omsättning upp men vinst ner4:41

    Skistar: Omsättning upp men vinst ner

    Fedex och Oracle slår förväntningarna. Besvikelse från Starbucks. Skistar visar ökad omsättning men sjunkande vinst. Magnolia in på Stockholmsbörsen. Hemfosa tar in miljard i nyemission.

  • Josefsson om... handelstullar14:46

    Josefsson om... handelstullar

    Nya handelstullar börjar bli vardagsmat i rubrikerna. Roger Josefsson går på djupet och förklarar hur de amerikanska åtgärderna kommer att påverka världen.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.5%
NASDAQ-100 0.7%
NASDAQ Composite 0.7%

Vinnare & förlorare

Sandvik 3.1%
Swedish Orphan Biovi… 2.2%
Modern Times Group 2%
Ahlsell -2.2%
Beijer Ref -3%
Hemfosa Fastigheter -5.3%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier