Efter inflationsskrällen – kartan ritas om

Välkomna till Makroveckan, med Claes. – Välkommen.

Vi börjar med förra veckans stora skräll i makrovärlden.

Det är svensk inflation vi ser på den här bilden.

Utfall är de vita staplarna, och förväntningarna de blå.

En rejäl skillnad.

Det blev ett stort gap igen–

–när inflationen kom ut påtagligt lägre–

–än våra, marknadens och Riksbankens förväntningar.

Riksbanken låg i linje med marknaden, på 1,9 %.

Det blev 1,7 %. Det kan låta odramatiskt–

–men inför siffran, vid förra penningpolitiska mötet–

–sänkte Riksbanken inflationsprognosen markant.

Trots det blev utfallet under Riksbankens förväntan.

Kan man säga nåt om vad som gick snett?

Det var en ganska bred överraskning.

Vi brukar prata om en sak för årsskifteseffekter och KPI:

Korgförändringarna. Man ändrar på vikterna i KPI-korgen.

Det orsakade delvis det här. Men det fanns andra bitar.

Inte minst tjänstepriser, som Riksbanken pratar mer om nu.

Det var ett tema för några år sen, då de ökade långsamt.

Nu är man tillbaka lite i den oron–

–att man inte ser rätt tryck i inhemska prisökningar.

Är det en tillfällig avvikelse–

–eller måste vi ändra prognoserna?

Vi drar slutsatsen att hälften av det är tillfälligt–

–och hälften är ett lägre underliggande inflationstryck.

Man behöver fler månader för att dra slutsatser.

I januari händer mycket på prisfronten.

Det kan vara tillfälligheter. Februari och mars brukar ha–

–ganska stora prisförändringar.

Vi behöver mer data för att dra längre slutsatser.

Vi ser på marknadens reaktion. Vad ser vi här?

Det här är förväntningar fram till årsskiftet 2018–2019–

–på Riksbanken.

Då ser vi vad man väntar sig i termer av räntehöjningar.

Förut prissatte man en höjning i september med 25 punkter–

–i linje med Riksbankens nuvarande räntebana.

Men vi ser vad som har hänt på slutet.

Det är en effekt av inflationsutfallet–

–men också protokollet från mötet som visade–

–att det, inför inflationssiffran, när man diskuterade–

–var en majoritet oroade för inflationen.

De tyckte att det fanns skäl att skjuta på höjningen.

Man gjorde det inte då–

–men det fanns en lutning åt det hållet.

Sen kom inflationssiffran. Marknaden drar slutsatsen–

–att det fram till årsskiftet är 25 punkter prissatt.

Och det snarare i december än som tidigare i september.

Och resultatet på marknaden.

När den vita linjen går upp–

–prissätter man högre räntor i Europa än i Sverige.

Svenska räntor sjunker relativt Europa.

Då har också kronan försvagats.

Och den är faktiskt här nånstans just nu.

Över 10 mot euron – 10:04, 10:05 nånstans.

Det är väldigt mycket en effekt av just omprisning–

–av relativa penningpolitiska utsikter.

Så inflationssiffrorna var ett svenskt fenomen?

Det är inte samma svacka i eurozonen?

Det har varit svag inflation även i Europa.

Och i Norge och Danmark. Nu ser vi det i Sverige med.

I Sverige är de korta inflationsutfallen viktigare–

–än för ECB. För ECB väntar sig marknaden–

–att det dröjer till 2019 innan man höjer räntan.

Vilka höjdpunkter håller du koll på i veckan?

Det kommer inflationssiffror för februari för Europa.

Först Tyskland, sen flash-estimat för Europa på onsdag.

I USA, inköpschefsindex.

Det är starka nivåer. Vi väntar oss ingen stor förändring.

Sen kommer en hel batch med svensk data, med BNP för Q4.

Det finns en hel del att titta på.

På onsdag har den nya Fed-chefen–

–sitt första framträdande inför senaten.

Powell lär hålla stadig kurs–

–jämfört med Yellens syn på saker och ting.

Men det är många frågetecken kring USA–

–när det gäller finanspolitiken som blir mer expansiv.

Här har vi huspriser.

Den vita är blå, och den blå är vit.

För huspriserna har fallit under nollan i årstakt.

Men konsumentförtroendet har varit starkare än väntat.

Den divergensen ska vi inte vara så överraskade över.

Vi tänker oss att husprisfallet–

–som hittills har varit ganska måttligt, lär förbli så.

Det hänger ihop med–

–att ränteförväntningarna inte har ändrats markant.

Med stark sysselsättning och ekonomi blir hushållen glada.

Båda kurvorna mattas av. Drar du nån slutsats av det?

Nivåerna är fortfarande ganska höga.

Inte sen 2010 har konsumentförtroendet varit starkare.

Man ska tolka det som att hushållssektorn mår bra.

Här har vi hushållssektorns egen syn på boräntorna.

Det här kommer i samband med KI:s datasläpp i veckan:

Hushållens förväntningar på boräntor.

Om man ska oroa sig för bostadsmarknaden–

–då är det här en nyckelkomponent.

Är hushållens ränteförväntningar orealistiska?

Just nu ligger de rörliga räntorna strax över 1,5 %.

Förväntningarna från hushållssektorn är på en uppgång.

Den vita är på ett års sikt, då det ska upp lite över 2 %.

På två års sikt är det närmare 3 %.

Och på fem års sikt är det upp mot 3,5 %.

Är det här realistiskt?

Då ser vi på marknadens förväntningar.

Marknaden prissätter inte boräntor–

–utan vi ser på tremånaders marknadsräntor, stiborräntor.

Här är jämförelsen mellan hushållens boränteprognos–

–och marknadens stibor-prognos.

Det är ändå relevant, då båda hänger ihop med reporäntan.

På ett års sikt tror hushållen på mer räntehöjning–

–än marknaden. Marknaden har tryckt ner förväntningarna–

–efter utfallet i inflationen.

Även på två års sikt har hushållen högre förväntan.

Men på fem års sikt gäller det omvända.

Där är hushållen något lägre, men inte så mycket.

Så hushållen i Sverige och marknadens prissättning–

–är ganska mycket hand i hand de närmaste fem åren–

–för rörliga räntor.

Inflationsstatistiken hade väl inte smälts av hushållen?

Nej, riktigt så snabbfotade är nog inte hushållen.

De här ränteförväntningarna står sig nog.

Hushållen ser högre räntor i kortare perspektiv–

–men lägre i längre perspektiv. Drar du nån slutsats?

Man ska inte dra långtgående slutsatser.

Den här förväntan är ganska mycket–

–där boräntor har legat under längre tid.

En genomsnittlig boränta i Sverige.

BNP-tillväxten accelererar vidare. Det ser bra ut.

Q4 för 2017 kommer i veckan.

Det är inte avgörande för Riksbanken–

–som är mer fokuserade på inflation.

Utfallet lär hamna lite över 3 %. Riksbanken tror på 3,4 %.

Vi gör ingen större sak av avvikelsen.

Det är stark inhemsk efterfrågan–

–men även exporten växer starkt.

Det som lär bli temat framöver–

–är bostadspriser och effekten.

Inte primärt på hushållen. Där blir den nog måttlig.

Men det finns en tydlig koppling till bostadsbyggande–

–som har bidragit starkt. De vita staplarna är bidraget–

–till BNP-tillväxten i årstakt de senaste tio åren.

Som mest har det varit nästan en procentenhet i bidrag.

Det var inte längesen det var negativt.

Sist det var husprisfall och när Riksbanken höjde räntan–

–kom det också negativa bidrag från bostadsbyggandet.

Så under 2018 lär bostadsbyggandet bidra negativt.

Det betyder inte nån större dramatik–

–men det var snabbt ökande bostadsbyggande.

Det lär plana ut, och sen lär byggnivåerna bli lägre.

Det var en positiv BNP-prognos i förra grafen.

Den står sig. Omsvängningen går inte så snabbt.

I veckan kommer Q4-siffror för 2017.

Inflation i EMU.

Vi ska komma ihåg att de här siffrorna inte är oviktiga.

Inte ens för Riksbanken. Tyska siffror har viss bäring–

–för svensk inflation. Nivån är fortfarande låg–

–och ECB räknar med att den förblir låg hela 2018–

–för att sen stiga måttligt 2019.

Den orange linjen är ECB:s prognos.

Om vi tar bort mat och energi–

–är det ungefär 1 % i inflationstakt i Europa.

Så Europa har låginflationsmiljö.

Det gäller i stora delar av världen, men Europa sticker ut.

Förväntansbilden är inte så stor förändring.

Men vi vill se att det inte faller ytterligare.

Då kan man oroa sig för inflationstrycket i Sverige också.

Perfekt. Tack så mycket.

Hej då.

Efter förra veckans överraskande svenska inflationssiffror, laddar vi om för ny viktig statistik. Inte minst inflation från eurozonen.

Gabriel Mellqvist och chefstrateg Claes Måhlén går igenom veckans viktigaste händelser på marknaderna.

  • Så het var börssommaren16:00

    Så het var börssommaren

    När Börslunch är tillbaka efter sommaruppehållet snackas det bland annat om Pandora, Life Science, Netent, H&M, Assa Abloy och Ahlsell. Och så summeras givetvis sommarportföljerna.

  • Probis vinst stiger3:41

    Probis vinst stiger

    De senaste och viktigaste börsnyheterna med Matilda Karlsson och Johan Fohlin.

  • Erdogan vägrar gå Trump till mötes2:21

    Erdogan vägrar gå Trump till mötes

    Turkiska liran slår nytt bottenrekord, vilket ger spridningseffekter till andra valutor. Svensk Mäklarstatistik pekar på en stabilare bomarknad. Dagens viktigaste makrohändelser med chefstrateg Claes Måhlén.

  • Sommarens statistikskörd pekar på ökad tillväxt3:43

    Sommarens statistikskörd pekar på ökad tillväxt

    Stämningsläget i svensk ekonomi är starkare än vanligt, bomarknaden har stabiliserats, och Riksbanken fortsätter att signalera en höjning i slutet av året. Kiran Sakaria, strateg på Handelsbanken, sammanfattar den svenska makrosommaren.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.3%
NASDAQ-100 -0.1%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Paradox Interactive 5.9%
Addtech 1.7%
Bonava 1.6%
Elekta -2.3%
Vitrolife -3%
Millicom -3.3%
Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Rekordkvartal för Ferronordic2:50

    Rekordkvartal för Ferronordic

    Catena Media missar förväntningarna. Tesla träffar rådgivare för att diskutera avnotering. Cristina Stenbeck lämnar Tele2:s valberedning.

  • Oljan och fyra aktiecase27:38

    Oljan och fyra aktiecase

    I säsongens sista Börslunch Sommar bjuder Martin Nilsson, förvaltare på Catella på en genomgång av oljemarknaden och fyra aktiecase.

  • Pressat Pandora petar vd2:50

    Pressat Pandora petar vd

    I dag har Lucara Diamond och Pandora, som nyligen vinstvarnat, levererat rapporter. Allt du behöver veta om vad som händer i börsvärlden med Matilda Karlsson.