Triss i räntebesked

Välkommen till Makroveckan där jag och Claes Måhlén–

–går igenom de viktigaste händelserna i makrovärlden.

Vi hade en händelserik utrikespolitisk vecka.

Det var val i Japan, partikongress i Kina–

–omröstning om skattereform i USA, och så Katalonien.

Hur rangordnar du dem ur ett makroperspektiv?

På kort sikt är USA och en skattereform viktigast.

På längre sikt står nog Kina för–

–de största konsekvenserna.

Två saker vi kommer att prata mycket om.

I veckan kommer inköpschefsindex från USA och euroområdet.

Vi chockar tittarna med att inte visa bilder på det.

Den vanliga förväntansbilden–

–är att det blir lite lägre i Europa, efter höga nivåer–

–och lite högre i USA.

Det kommer BNP för USA och Storbritannien.

Och en konjunkturbarometer från Sverige. Nåt kort om det?

Den ligger kvar på höga nivåer.

Men framför allt kommer det räntebesked–

–från Norges bank, ECB och Sveriges Riksbank.

Centralbanksfokus den här veckan. Riksbanken först?

Du har ju gjort en checklista.

Så här ska man betrakta Riksbankens väg till räntehöjning.

Det handlar om att man vill ha bredare kostnadstryck.

Man vill också att inflationsförväntningarna–

–som det har varit fokus på, fortsätter att stiga.

Och så vill man att kronan inte förstärks för snabbt.

Hur ser prognosen för inflationen ut?

Så här ser inflationsbilden ut.

Kom ihåg att inflationen ligger över 2 %.

Men vi och Riksbanken räknar med att den under hösten–

–faller ner under 2 % igen–

–och sen återvänder temporärt under våren.

Inflationen är högre än för några år sen–

–men inte riktigt stabiliserad kring 2 %.

Om man är lite uppmärksam, märker man–

–att inflationen vänder ner när räntan troligen höjs.

Man kan ju diskutera hur Riksbanken ser på läget då.

Det beror på vad som händer med sakerna på checklistan.

En viktig faktor är löneökningar–

–som inte har tagit fart – den blå linjen.

Den vita är Riksbankens RU-indikator – resursutnyttjande.

Det handlar om hur stor del av ekonomin som används.

Det är en sammansättning av olika företagsbarometrar–

–om resursutnyttjande.

Det har stigit kraftigt, vilket brukar ge löneökningar.

Det vill man se innan Riksbanken höjer räntan.

Kronan är viktig...

Först inflationsförväntningarna som har stigit.

De var på låga nivåer. Det är femåriga förväntningar–

–och om vi får rätt, i vår prognos, stiger de ytterligare.

Inflationsförväntningar är väldigt bakåtblickande.

Så de kommer att fortsätta stiga.

Och så kronan.

Förväntningarna på den?

Man tror inte att det händer mycket.

Det här är KIX-termer, handelsviktad krona.

Den förstärks när den blå linjen går ner.

Under 2018 tror Riksbanken på en ganska oförändrad krona.

Kronan styrs väldigt mycket av–

–förväntningar på Riksbanken relativt ECB.

Här ser ni kronan mot euron.

Den vita linjen är räntespreaden i tvåårstermer mot euron.

Och räntorna har stigit lite mot Europa på slutet.

Därför går den vita linjen ner.

Sambandet ser inte så starkt ut. Styr spreaden kronan?

Om man ser på förändringen av kronan och räntespreaden–

–ser man ett starkt samband de senaste 18 månaderna.

När räntor stiger i Sverige mot den europeiska valutan–

–så förstärks också kronan mot euron.

Och det är det Riksbanken pekar på:

"Vi kan inte avvika för mycket från Europa."

"Då förstärks kronan." Riksbanken har rätt i det.

Om vi går tillbaka till den här veckan–

–ser vi att ECB:s räntebesked kommer på torsdag.

Samma dag som Riksbanken lämnar sitt besked–

–innan de vet om ECB:s besked. Vad spelar det för roll?

Att vi inte ska räkna med några nya besked–

–från Brunkebergs torg. Det är oförändrad ränta–

–oförändrad räntebana och räntehöjning mitten av 2018.

Och inget nytt besked om obligationsköpsprogrammet.

Det nuvarande programmet tar slut vid årsskiftet.

Det blir inga förändringar i balansräkningen för ECB.

Inte av nuvarande program. Det löper ut vid årsskiftet.

Men man ska troligen presentera vad som gäller för 2018.

Det räknar vi med.

Här är förväntansbilden lite splittrad.

De mest aggressiva prognoserna–

–är att det blir ett QE-program i sex månader 2018–

–medan en del tror på tolv månader.

Och hur mycket köper man per månad?

Det är en nedskalning mot dagens 60.

Kanske till en halvering, eller till 40 per månad.

Där har vi förväntansbilden inför torsdagens ECB-besked.

Vi ser hur det ser ut med Riksbanken, ECB och räntan.

Alla väntar ju på det: När kommer räntehöjningen?

Vi har prognosen här.

Det ser ut som om Riksbanken höjer tidigare än ECB.

Kan man göra det?

Det är den stora frågan. Och Riksbanken prognosticerar ju–

–att man höjer tidigare än ECB, så det får vi räkna med.

Marknaden har en betydligt brantare kurva för Riksbanken–

–än för ECB. ECB väntas höja nån gång Q1 2019.

För Riksbanken ligger man på mitten av 2018.

Ganska nära Riksbankens egen bedömning.

Givet hur det ser ut nu, innebär det att kronan förstärks–

–och då måste den inhemska inflationen–

–vara tillräckligt hög för att inflationsmålet ska nås.

Vi lämnar centralbankerna och pratar amerikansk BNP.

Vad är förväntningarna?

Det har varit mycket orkaner. Vi hade effekter–

–på sysselsättningsstatistiken.

Det får effekter på Q3-siffran som blir svagare än annars.

Men det är värt att notera att ledande indikatorer–

–som ISM för tillverkningsindustrin, pekar uppåt.

Den blå linjen är BNP-tillväxt i årstakt.

Den pekar också uppåt, men inte lika kraftigt.

I Q3 handlar det om orkaneffekter.

De är negativa nu, men blir positiva vid återuppbyggnad–

–av drabbade områden. Det dämpar tillväxten på kort sikt.

De senaste veckorna har det varit fokus på nästa Fed-chef.

Vilka är de hetaste kandidaterna?

Det finns en slutlista på tre personer.

Det är Janet Yellen, som kan få förlängt.

Trump har uttryckt sig positivt om henne.

John Taylor återkommer vi till. Han är intressant.

Eller Jerome Powell, som anses som mer hök än Yellen–

–men som redan sitter i direktionen.

Nån av de tre förefaller vara mest sannolika–

–även om det kan bli nån annan.

En av dem har en egen ränta.

Taylor-räntan. Han kom fram med en regel för–

–hur penningpolitik kan bedrivas.

Den har använts vitt och brett i världen.

Men just nu avviker den ganska mycket–

–från hur centralbanker bedriver räntor.

Regeln går ut på att man stabiliserar arbetsmarknaden–

–och inflationen kring inflationsmålet.

Om man gör det utifrån hans grundregel...

Den finns i olika varianter.

Men här är grundregeln, den vita linjen.

Och under finanskrisen föreslog regeln–

–att räntan skulle vara kraftigt negativ.

Men i stället använde man QE–

–för att närma sig räntan längre ut på kurvan.

Men sen dess har den stigit och ligger nu på 3,5–4 %.

Och räntan är betydligt lägre.

Gapet har gjort att när Taylor har kommit in som kandidat–

–har det uppfattats som hökaktigt.

Själv säger han att det här inte ska appliceras rakt av.

Spännande. När får vi svar?

Det kan komma i veckan. Inom kort, enligt Trump.

Makroveckan är slut. Vi är tillbaka nästa måndag.

Hej då.

Förra veckan låg fokus på skattereformer i USA, Kinas partikongress, val i Japan och utvecklingen i Katalonien. Nu väntar bland annat inköpschefsindex från både USA och euroområdet samt konjunkturbarometrar från Sverige. Men framför allt lämnar flera centralbanker räntebesked.

Ellinor Beckett och Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén om vilka veckans viktigaste makrohändelser är.

  • ”Ingen stad kan ersätta London”6:24

    ”Ingen stad kan ersätta London”

    Marknadsrisken med en Brexit är kraftigt överdriven menar Chen Zhao, chefstrateg på Alpine Macro. Men det finns andra händelser som hotar det positiva börsklimatet.

  • Dags för Sverige att fundera på bankunionen7:30

    Dags för Sverige att fundera på bankunionen

    EU:s bankunion har kommit en bit på väg. Är det dags för Sverige att gå med nu? Det har Nicolas Véron, forskare vid Peterson Institute och grundare av tankesmedjan Breugel, tittat närmare på.

  • 4:59

    "Xi Jinping är de fattigas religion"

    Ellinor Beckett och Johan Andrén, chef på Handelsbanken i Hongkong, om läget på marknaderna i Asien, Trumps besök, kinesisk statistik och mycket mer.

  • EFN Råvaror: Kinesisk vinter väntar9:08

    EFN Råvaror: Kinesisk vinter väntar

    Vintern närmar sig och hur råvarugiganten Kina då agerar påverkar hela marknaden. Ellinor Beckett diskuterar med Anton Löf från RMG Consulting.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1%
NASDAQ-100 -0.4%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Fenix Outdoor 2.6%
Nolato 1.8%
Lundin Petroleum 1.6%
Axis -2.5%
Hennes & Mauritz -2.8%
Munters -4.1%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier