Allting studsar utom svensk arbetsmarknad

Hej, kära tittare. Välkomna tillbaka till vardagen efter en långhelg–

–som förhoppningsvis har varit fylld av sol, bad och midsommarfirande.

Hoppas att även du har firat midsommar.

Det har varit en härlig helg. Just nu känns det som att det är evig sol.

Evig sol känns det nästan som på finansiella marknader också–

–men vi har hittat några öar av oro som vi ska ta upp i dag.

Virusspridningen fortsätter att vara i blickfånget.

Tyskland rapporterar i helgen om ökad spridning.

Vi har tidigare pratat om delstater i USA.

I Peking verkar det gå ner igen. Det är positivt.

Det här lär vara i fokus under sommaren, men datamässigt ser det starkt ut–

–framför allt det framåtblickande. Inte minst gäller det industrin.

Vi börjar med att titta på ett av de starkaste korten–

–för den här grafen går inte att misstolka.

Man får säga att det är ett V, men man ska återigen nämna–

–att det är ett V, men det är inte klart. Vi vill se att hela fallet återhämtas.

Det är amerikansk detaljhandel.

Återhämtningen i maj var starkare än förväntat.

Men vi är i nivå med början på 2018, så vi vill se att det här kommer tillbaka mer.

Den stora frågan är inte nödvändigtvis hur den formationen ser ut–

–utan när vi är tillbaka på de här nivåerna. Det är osäkert.

Vad talar för att det inte når tillbaka där vi var innan?

Det är framför allt arbetsmarknaden.

En del av de jobb som har försvunnit kommer inte att komma tillbaka.

Det är en gängse uppfattning hos centralbanker och myndigheter–

–som stimulerar och markerar–

–att man vill övertyga marknaden och ekonomiska aktörer–

–om att stimulanserna kommer att fortsätta länge.

Vi ska kika på amerikanska räntor och makrodata. Varför valde du ut den här?

Den här är lite komplicerad.

Den visar kraften i inte minst, eller framför allt, amerikansk data.

Den ljusblåa linjen visar överraskningsindex.

Det är utfallet i data jämfört med ekonomers konsensusbedömningar.

Bloomberg-datan visar standardavvikelser från det historiska genomsnittet.

Nu är vi uppe på mycket ovanliga nivåer–

–där data har överraskat mer än det brukar göra, vilket är genomsnittet här.

Vi ser ett mönster som inte är perfekt:

När data överraskar positivt, så brukar långräntorna tryckas upp.

Det som har varit tydligt än så länge är att trots stigande börs och råvarupriser–

–så är långräntor och synen på långsiktig tillväxt fortfarande väldigt nedtryckt.

Amerikanska långräntor, precis som de i Europa, är fortfarande låga.

Centralbankerna vill väl hålla långräntorna så här låga?

Absolut. Och här finns det mer möjlighet att hålla ner räntor.

Man pratar om "yield control". Det är ett verktyg som Fed kan använda.

Man säger till marknaden:

En viss ränta ska inte över den nivå som man har bestämt sig för.

Det verktyget behöver man inte använda än eftersom räntan ändå är låg.

Och det var inte länge sen man spelade ut verktyget att köpa företagsobligationer.

Man vill väl se hur det utkristalliserar sig innan man kommer med nåt nytt.

Absolut.

Vi tar och kikar på hur de europeiska bankaktierna mår.

De trendar ner väldigt mycket.

Det har de gjort i decennier. Det här är bankaktierna mot den bredare börsen.

Varför tar vi upp det här?

Det här är en bra indikator på lite mer om framtida tillväxt.

Det är lite åt det strukturella hållet.

Om bankaktier går dåligt, så är inte det bra för ekonomin.

Detta är blodomloppet i ekonomin, en viktig del av transfusionsmekanismen.

När den här trenden går neråt, så är det ett tecken på att ekonomin går sämre.

Vi har haft en liten rekyl, men den är inte övertygande.

Om man ska vara optimistisk... Börser ser ju optimistiska ut.

Men det här är fortfarande oroväckande.

Det behövs mer kraft i Europa.

Den svaga finansiella sektorn är ett av Europas problemområden.

Man lyckas inte få ut krediter i ekonomin.

Om man ska tro på uppgången, så behöver bankaktierna följa med.

Ja. Man kan titta på den här bilden, där bankaktierna är den ljusblåa linjen.

Sen är det återigen långräntor, tyska den här gången.

Då ser man att de här är starkt korrelerade.

Om man ska tro på en bred återhämtning, så ska man tro på stigande räntor.

Då ska man också tro att bankaktier presterar bra mot börsen.

Än så länge har vi haft en måttlig rekyl i räntor och bankaktier.

De sitter i en jobbig sits, de europeiska bankerna.

De kan inte köra lika mycket "leverage" som i USA. Det är strängare i Europa.

Dessutom gör de låga räntorna att de inte får nån hävstång därifrån heller.

Det är en sämre strukturell situation, som liknar den som har varit i Japan.

Befolkningstillväxten är långsammare.

Och man har inte tagit tag i problemen så som USA gjorde efter finanskrisen.

Det är många surdegar i det europeiska banksystemet.

Det är väl inte jättemycket som talar–

–för att europeiska långräntor ska dra rejält framöver och då ta med sig de här.

Nej. Det här kommer nog att se fortsatt svagt ut.

Långräntorna kommer nog fortsätta vara nedtryckta under lång tid.

Vi ska också prata lite om Sverige, och om bostadspriser.

Det är intressant att följa bostadspriserna.

Skulle Sverige klara en sättning på 30-40% på bostadsmarknaden?

Det beror på vad man menar med "klara". Inget land...

En sån sättning får alltid stora konsekvenser.

Det man kan säga är att... Vi ska strax kolla på börsen.

Bostadspriserna har gått ner, men sen studsat mer än förväntat.

Vi har räknat med att bostadspriser kommer att falla med kanske 10 %.

Det är baserat på en svag arbetsmarknad.

Men än så länge verkar den andra vågskålen väga tyngre–

–nämligen låga räntor och stimulanser, snarare än en försämrad arbetsmarknad.

Intressant nog är det lite tudelat, fast på marginalen.

Villor studsar mer. De är uppe på nya all time high på nationell nivå.

Bostadsrätter studsar också, men inte lika mycket.

–Hur kan det skilja sig så här? –Man ska inte...

Generellt sett är lägenhetspriser mer volatila.

Det gäller framför allt i storstäder och i Stockholm.

Den sektorn faller och stiger mycket när saker svänger.

Man ska inte dra alltför stora växlar på skillnader i rörelser på månadsbasis.

Men det visar att det här gungar med det allmänna finansiella klimatet.

Den ljusblåa linjen är börsen. Den är mer volatil.

Sen ser vi bostadspriser. Båda är på årsbasis.

Börsen, lägenhetspriser och villapriser har studsat. På så sätt hänger det ihop.

Men vad händer när det blir tydligare att arbetsmarknaden försvagas mer?

Då skulle det kunna väga på priser.

Internationella bedömare har varnat–

–för att om nånting i Sverige kan orsaka nåt av internationell kaliber–

–så är det om bostadsmarknaden smäller.

Den är så högt uppumpad i Sverige. Håller du med om det?

Det är nånting som tillgångspriser generellt har gemensamt.

Det här är en tillgång som är väldigt räntekänslig.

Om lågräntemiljön, som vi pratade om nyss, består–

–så får vi nog inte se ett kraftigt boprisfall–

–om man inte tycker att 10 % är kraftigt.

Räntekänsligheten är nog högre i svensk hushållssektor än i många andra länder.

På det sättet är det en riskfaktor.

Men än så länge är det svårt att se stigande räntor.

Stigande arbetslöshet såg vi däremot förra veckan. Vi tror att det fortsätter.

Denna data överraskade inte positivt, utan var snarare som förväntat.

Aktivitetsdata ser bättre ut, men svensk arbetsmarknadsdata ser ut som förväntat.

Vi tar en titt på veckans agenda.

Är det nån höjdpunkt här som du kommer att titta extra noga på?

Våra tittare är vana vid att när inköpschefsindexen rullar ut över världen–

–så blir vi extra exalterade.

Det tycker jag att man kan vara nu igen. Det här förbättras ju i snabb takt.

Vi får Markits preliminära serier på tisdag, alltså i morgon.

Det bör se ganska mycket bättre ut. Det är huvudnumret, tycker jag.

Då börjar vi med att prata om just det.

Här har vi en bild av den globala industrin.

Här har vi definitivt passerat botten.

Den här siffran får vi inte i veckan, men vi får för USA, Japan och Storbritannien.

Vi kommer att ha en stor del av västvärldens PMI efter veckans siffror.

Det är lite svårtolkat. Vi ska ju över 50 för att det ska visa på expansion.

Vi är alltså kvar i en fas där det pekar på att det går dåligt.

Men är det inte lite extra svårt?

Det är ju ändå en enkätundersökning. Är det inte svårt att säga var vi står–

–när vi är i ett så extremt läge och man inte vet vad som händer?

När Kina vara nere i februari, så var studsen rätt kraftig och snabb där.

Här har det tagit längre tid att nå 50-strecket. Dessutom är det svårtolkat.

Om man är över 50, så säger det bara att aktiviteten ökar.

Men om aktiviteten börjar på låga nivåer behöver inte det vara så optimistiskt.

Det här är svårt att översätta till tillväxtsiffror.

Även om vi går tillbaka till 50, så är vi inte där vi var innan krisen.

Absolut inte. Nivån på aktivitet kan vara betydligt lägre.

Vi tar även och kikar på hur det ser ut... Det är USA, euroområdet och Japan.

Vi kommer att se studsar på alla områden. Vi hoppar över till den där.

Det här är en liten försmak av vad som kanske komma skall i morgon från USA.

Förra veckan fick vi barometrar från New York- och Philadelphia-regionerna.

De två brukar rapporteras först i USA. Det är då alltså junidata.

Det här är Philadelphia och det här är New York. Det är en enorm rekyl.

Här är man uppe i ett kraftigt positivt område.

Det antyder att USA kommer att vara över 50 redan den här veckan.

Det väntas solsken i Sverige, på riktigt–

–och det blir förhoppningsvis lite solsken även i inköpschefsdata.

–Sverige. Konjunkturbarometern ska vi få. –Vi får inte PMI.

Vi får nöja oss med Konjunkturinstitutets konjunkturbarometrar.

Det är samma sak här. Allt studsar just nu–

–men det är återigen svårt att översätta det till tillväxtsiffror.

Men vi har passerat botten. Nu ska det här upp även i Sverige.

Det gäller både för hushåll och företag–

–men det är fortfarande svårt att veta vad det betyder.

Dessutom ska vi komma ihåg att det som är viktigast just nu...

Man ser knappt vad det står här, men det är arbetsmarknadsrelaterat.

Både svenska företag och hushåll är pessimistiska vad gäller arbetsmarknaden.

Det är nyckeln. Det är en sak att aktivitetsdata studsar.

Men det som händer på arbetsmarknaden avgör hur återhämtningen blir framåt.

Det mesta studsar, men än så länge inte svensk arbetslöshet.

Bra. Det var allt. Det blev som en rubrik: "Allt studsar, utom svensk arbetslöshet."

–Ja, lite så. –Tack så mycket.

Missa inte Makroveckan nästa vecka på måndag. – Det blir ju säsongens sista.

–Verkligen. –Vi ses då.

Veckans fördjupning i vad som händer på marknaderna och i världsekonomin med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén och EFN:s Albin Kjellberg.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.3%
NASDAQ-100 -2.2%
NASDAQ Composite -2.1%

Vinnare & förlorare

Avanza 14.3%
Addtech 4.8%
Intrum Justitia 3.7%
Elekta -3.4%
Sinch -4.3%
Klövern -7.3%
Uppdaterad tis 14:30
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Väntade PMI-rekyler5:12

    Väntade PMI-rekyler

    De tyngsta makroekonomiska händelserna just nu analyseras av Handelsbankens Kiran Sakaria och EFN:s Ara Mustafa.

  • Amerikanska digitaliseringsvinnare16:38

    Amerikanska digitaliseringsvinnare

    EFN Marknad riktar blicken mot USA tillsammans med förvaltaren Joakim By från Handelsbanken. Förutom ett gäng spännande aktiecase diskuteras den amerikanska börsen med avstamp i presidentvalet. 

  • Japansk industri överraskar negativt4:01

    Japansk industri överraskar negativt

    Vita husets handelsrådgivare Navarro hävdade i går att handelsavtalet med Kina är över. Något som fick börser på fall. När president Trump senare dementerade uppgiften vände börsen upp. Regeringen vill ta in mer skatt från utländsk arbetskraft. Blandade PMI-siffror från Japan.

  • Förvaltarens molnfavoriter15:53

    Förvaltarens molnfavoriter

    EFN Marknad bjuder på en resa bland molnbolagen. Förvaltaren Johan Roslund från GP Bullhound går pedagogiskt igenom hela värdekedjan - från Microsoft och Amazon till Docusign och Okta.