”Svårare för Europa att överraska”

Välkommen till Makroveckan, där jag och Claes Måhlén–

–går igenom de viktigaste händelserna i makrovärlden.

Som vanligt börjar vi med förra veckan.

Det mest intressanta var ju de svenska bostadspriserna.

Det har seglat upp som den stora faktorn under hösten.

Prisutvecklingen på nivå är den blå linjen.

Årsförändringstakten är den vita.

Det är oktoberpriser för hela landet–

–och både villor och lägenheter.

Det decelererar, men årstakten är positiv.

Men priserna har fallit på nivå.

Och det både i september och oktober.

Vi ska se hur dippen står sig jämfört med andra dippar.

Här ser vi prisfall från toppen.

Ett perspektiv vi ofta använder när vi pratar om börsen.

Här ser vi det på bostadspriser. Vi kan börja med...

Här är finanskrisen. Priserna började falla tidigare–

–än själva krisens epicentrum, som var hösten 2008.

Lägenheter i Storstockholm är ett högvolatilt segment.

Lite mer beta än bostadsmarknaden som helhet.

Här är eurokrisen. Båda gånger höjde Riksbanken räntan.

Man ska tänka på vad som driver prisfallet.

Man ska ha perspektivet för att se–

–hur stort det här fallet är.

Lägenheter i Storstockholm ungefär som år 2011.

Men bostadspriser som helhet har inte gjort det.

Det här är en bra benchmark.

Vid ett större prisfall än så där, bör man bli orolig.

Men inte nu?

Vi har inte de ingredienser–

–som talar för ett kraftigare prisfall.

Vi har låga räntor och förväntningar på låga räntor.

Vi pratar Storstockholm och lägenheter.

Där ligger ju en högre risk.

Men om man ser på makroperspektivet för hela Sverige–

–hur stor del har Stockholm för hela systemet?

Det är ändå hög korrelation mellan marknader.

Vi ser på Stockholm för att det är en ledande indikator.

Därför är det bra att följa.

Det har pratats mycket om för stort lokalt byggande–

–så det kan finnas ett annat mönster nu.

Vi pratar mycket om utbud, att det är för stort.

Vi har en bild på bygglov och bostadspriser.

De är korrelerade.

Bygglovet är första steget i byggprocessen–

–och datan visar att det är en deceleration i Q3.

Det är hög korrelation mellan de här två.

Därmed inte sagt att det ena driver det andra.

Det kan variera, och vara gemensamma drivkrafter–

–som en hög aktivitet i ekonomin.

Om vi tänker oss ett fortsatt prisfall–

–så talar det för en deceleration i byggsektorn–

–men det är hög aktivitet, och vi pratar förändringstakt.

Antalet bygglov och byggstarter är fortfarande högt.

Det alla är rädda för är att ett prisfall ska göra–

–att man inte konsumerar lika mycket.

Här har vi detaljhandel och bopriser.

Man ska komma ihåg vad vi letar efter.

Delvis är det en effekt på byggandet–

–som påverkar BNP-tillväxt. Sen har vi spridningseffekter–

–som att konsumenter blir oroliga–

–då deras viktigaste tillgång faller i värde.

Det finns en korrelation–

–mellan hur konsumenter beter sig och fastighetspriser.

Men vad som är hönan och ägget är inte självklart.

Och vid finanskrisen och eurokrisen–

–var det andra faktorer som styrde det här:

Räntehöjningar och svag konjunktur.

Därför ser vi nu en diskrepans mot historiskt mönster.

Vi har en acceleration i detaljhandeln–

–och en deceleration i huspriser.

Det blir mycket intressant att se konsumentförtroendet–

–som kommer nästa vecka–

–och se om hushåll tar till sig oron på bostadsmarknaden.

Vi går vidare med den svenska inflationen.

Den var lite lägre än väntat för första gången på länge.

Andra månaden i rad.

Vi hade en skörd av starkare inflation än väntat.

Konsensusförväntningarna är de blå staplarna–

–och de vita är utfallen.

Det är numera KPIF, Riksbankens målvariabel.

September två tiondelar under och så även för oktober.

Vad är differensen? Vad är det som har dämpat?

Vi har legat lite under konsensus.

Avvikelsen för vår del var en tiondel.

Det var lite elpriser och annat. Ingen stor dramatik.

Men det är ett skifte. Marknaden är i ett känsligt läge.

Man oroar sig för konjunktureffekter av bostadsprisfallet.

Och så kommer lägre inflation på köpet.

Om vi ser hur det ser ut framöver–

–har vi KPIF och Riksbankens och Handelsbankens prognoser.

De diffar inte så mycket.

Några tiondelar, men vi kommer inte tillbaka till 2 %–

–under de närmaste månaderna. Vi lär ligga under 2 %.

Även konsensus ligger i närheten.

Här har vi marknadens förväntningar på reporäntan.

Vi ska inte överdriva förra veckans rörelser–

–men förväntningarna på reporäntan–

–för första kvartalet 2018–

–är att man räknar med att Riksbanken har höjt räntan då.

Det är omkring –0,2 %. Och reporäntan är ju på –0,5 %.

Men vi är på den lägsta nivån vi har haft–

–och som vi bottnade ut på i juni.

Marknaden har åter tagit ner förväntningarna på–

–vad Riksbanken ska göra det närmaste året.

Och det hände ju en del förra veckan.

Kronan är av största vikt för Riksbanken.

Det blev en ganska kraftig försvagning förra veckan.

Här ser vi kronan mot euron – euro/stocky.

När den blå linjen går upp försvagas kronan.

Man var uppe och nosade på 10 kronor per euro.

Det har gått ner lite nu.

Viktigt att visa också att det mycket är en eurorörelse.

Euron förstärktes generellt förra veckan–

–varför vi ser en rörelse i dollar just den dagen–

–men dollarn ligger rätt oförändrat.

Så det är mycket av en eurorörelse.

Och kronan framöver, jämfört med vad Riksbanken tror.

Det är rätt stor skillnad häremellan.

Och nu pratar vi Kix, handelsvägd krona.

Kronan blir svagare när den blå linjen går upp.

Nu är kronan påtagligt svagare än vad man räknade med.

Goda nyheter, men det beror på varför.

Det hänger ihop med mindre förväntningar på Riksbanken–

–och en riskpremie som har smugit sig in i kronan–

–som härrör till bostadsmarknaden.

Riksbanken har ännu mer av ett dilemma än vanligt–

–som inte kommer från svagare inflation.

Finns det konjunkturrisker i förloppet?

Det finns en orsak till att vi har pratat om förra veckan.

I veckan som kommer nu händer det inte supermycket.

Det kommer inköpsorder från USA–

–preliminärt inköpschefsindex från euroområdet.

Sista veckan för Merkel att bilda regering.

Det har trillat helt på ända nu.

Liberalerna har dragit sig ur.

Tillbaka till ruta ett. Merkel ska träffa presidenten–

–och fundera på hur hon ska se framåt.

Det är ett osäkert politiskt läge för Tyskland.

Kommer det här att få nån...

Euron har försvagats efter de här nyheterna.

Samtidigt går Tyskland bra, och det är svårt att se–

–nån riktigt oroväckande utveckling för tysk politik.

Det är partier som står för stabilitet–

–som hamnar i makten.

Men en riskpremie har absolut smugit sig in i euron.

Sen kommer Riksbankens finansiella stabilitetsrapport.

Men mest intressant är USA:s preliminära inköpschefsindex.

Både för USA och Europa.

Vi har pratat hela året om att Europa har gått starkt.

Nu har USA kommit i fatt lite.

Kom ihåg att det finns olika index.

Om vi ser på klassiska ISM, ser det bättre ut än för PMI–

–men gapet verkar slutas. Just nu ser vi–

–mer positiva överraskningar i USA än i Europa.

Europa har överraskat positivt hela året–

–men nu verkar det svårare för Europa att överraska.

Om vi ser på vad det ger för påverkan på aktiemarknaden...

Aktier och industricykeln. Vad ser vi här?

Här ser vi PMI för hela utvecklade delen av världen.

Men USA och Europa förklarar nästan allt.

Med veckans siffror vet vi riktningen på den här.

Det är ett tydligt mönster.

Industricykeln styr mycket som händer på börser.

Det är globala börser och årsavkastning.

Accelerationen vi har haft i industricykeln–

–de senaste 18 månaderna har varit påtaglig även på börsen.

Makroveckan är slut för nu. Vi är tillbaka på måndag.

Hej då.

Förra veckan låg fokus på fallande svenska bostadspriser, och svensk inflation som kom in lägre än väntat. Den här veckan får vi inköpschefsindex från både USA och Europa.

Ellinor Beckett och chefstrateg Claes Måhlén går igenom veckans höjdpunkter på makroagendan.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.6%
NASDAQ-100 0.1%
NASDAQ Composite -0.1%

Vinnare & förlorare

SCA 1.7%
Nolato 1.4%
Husqvarna 1.2%
Addtech -3%
ICA Gruppen -3.1%
Munters -11%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

  • Autoliv delas upp0:59

    Autoliv delas upp

    Autolivs styrelse har beslutat att affärsområdet Electronics ska knoppas av. Bolaget kommer få ett nytt namn och förväntas noteras i USA och Sverige.