Räntemarknaden: inbromsningen kommer fortsätta

Välkomna. Vi börjar med att notera politisk aktivitet.

Det är val i Indien och i Australien.

Vi noterar också att vi har ett EU-val här på hemmaplan.

Här i Makroveckan ska vi börja med bostadspriser.

Vi fick bostadspriser för april månad.

Tittare vet att vi tror att priserna rör sig väldigt lite.

De har rört sig lite det senaste året. Trenden fortsätter.

Det ser man här.

Det är bostadspriser för andrahandsmarknaden.

Här ligger inte nyproduktionspriser med.

Det händer väldigt lite om vi säsongsrensar.

Här är det modesta, men uppmärksammade, fallet 2017.

Sen dess har inte priserna rört sig så mycket.

Vi byter färg på den här kurvan till orange–

–och lägger till byggnadsbolagen.

Ja, orange är fortfarande bostadspriser - på nivå.

Vi tittar på hur byggbolagen rör sig–

–när bostadspriser går upp, ner eller sidledes.

De hänger med bra. Här ser vi börsens byggbolag–

–inte i kurser, utan jämfört med börsindex som helhet.

Vi ser om det överpresterar eller underpresterar.

Det är tydligt hur viktig tillväxten är.

Här ser vi perioden när bostadspriserna steg.

Då gick byggbolagen starkare än börsen som helhet.

Det ganska modesta fallet i priser hösten 2017–

–fick ändå stor inverkan på byggbolagen.

Man tror på en inbromsning. Det gjorde man redan då.

Det har vi sett i byggdata. Det får effekt på byggbolagen–

–trots att alla inte är exponerade mot bostadssektorn.

Men alla dras lite med i samma våg.

Under perioden med stabila priser har inte mycket hänt–

–i termer av byggbolagens "performance" mot börsen.

Det är ändå en stor skillnad mellan de där två kurvorna.

Här på inflationen var det inte lika stor dramatik.

Nej, aprilinflationen var som vi och andra räknade med–

–och som Riksbanken räknade med.

Det är små marknadsrörelser i samband med detta.

Ingen drog nog nån ny slutsats var gäller Riksbanken.

Marknaden tror inte att man rör räntan i år.

Vi tror varken att det händer nåt i år eller nästa år.

Riksbankens prognos är att man höjer i slutet av året–

–eller möjligtvis i början på nästa.

Vi riktar blickarna mot amerikanska kurvor.

Här tittar vi på vad som är inprisat–

–i termer av räntesänkningar från Fed–

–alltså vad marknaden säger att Fed ska göra.

Prissättningen har varit dramatisk–

–i samband med oro för handelskrig–

–men blandad amerikansk data har också drivit det här.

Orange linje visar prissättning–

–i termer av räntesänkningar.

Den blå linjen är inköpschefsindex–

–för industrin och tjänstesektorn.

Det visar på en inbromsning i amerikansk ekonomi–

–men räntemarknaden tror på fortsatt inbromsning.

Förra veckan fick vi starkare barometrar–

–för regionala indikatorer för tillverkningsindustrin.

Inbromsningen verkar inte gå snabbare.

Vi ser hur marknaden har tagit intryck–

–av handelskrigsdiskussionen.

Det finns ett inslag av det.

Även lägre amerikansk inflation påverkar de här siffrorna.

Är man inte orolig för att importera mer inflation?

Så kan det bli, men Fed lär inte agera på det.

Om det blir en inbromsning i ekonomin–

–har man överseende med tillfälliga inflationseffekter.

Trump är vinnare i det här.

Han vill ha räntesänkningar.

Avkastningskurvan gick under noll igen.

Här är skillnaden mellan tioårs– och tremånadersränta.

Historiskt har det varit en indikator för recessioner.

Vi pratade om det i mars när vi fick det första gången.

Förra veckan var vi under noll.

Nu är vi tillbaka strax över nollan.

För att det ska vara en bra signal för recession–

–behöver det ligga kvar en månad i negativt läge.

Vi studsade upp efter mars, sen ner och nu upp igen.

Än är det inte statistiskt signifikant–

–som recessionssignal.

Nu ska vi se...

Vi kastar oss mellan olika ränteindikatorer.

Det som har styrt börsen på slutet är varken makro–

–eller handelskonflikten eller oron kring den.

Det är faktiskt i stället ränteläget.

Denna lite komplicerade bild–

–visar förändringen av amerikansk realränta–

–i tioårssegmentet.

Hur prissätter marknaden realräntor kommande tio år?

Förändringen av det. Här ser ni–

–hur väl de har samvarierat med förändringen av börsen.

När realräntorna, den blå linjen, steg i höstas–

–föll börsen mycket. När de återvände steg börsen.

Det hänger ihop med hur man ser på Feds agerande.

Fed är fortfarande en typ av "backstop" för börsen.

Svagare makrodata kan man hantera–

–så länge räntorna inte stiger.

En antydan till avvikelse på slutet?

Snarare stämmer det fortfarande rätt väl–

–slutsatser kan inte dras från veckodata–

–man får räkna med ett generellt tema–

–som kan variera veckovis.

USA:s tioåring...

När den oranga linjen stiger har realräntorna fallit.

Vi ser en inzoomning av hur det varit i år. Under Q1–

–och in i Q2 har räntorna sjunkit.

Då presterar börsen lättare.

Vi får bland annat PMI-siffror. Blir det huvudnumret?

Ja, det brukar vi tala mycket om.

Inköpschefsindex, inte minst för industrin–

–har varit en tongivande indikator för mycket–

–inklusive räntor, synen på centralbanker–

–och främst utvecklingen i Europa.

Tecken på en vändning har synts på flera håll.

Ja, åtminstone en stabilisering. Den blå linjen–

–är tillverkningsindustrin globalt. Inga siffror–

–kommer i veckan, men vi kan troligen dra slutsatser–

–för de siffrorna. Nu får vi majsiffror.

Ett eller två år tillbaka gick Europa starkare än USA–

–som är den oranga linjen. Men de senaste 16 månaderna–

–har vändningen i Europa varit kraftig–

–och möjligen en stabilisering i april. Majsiffror–

–kommer nu och USA ligger högre, men har sjunkit–

–som vi såg på den tidigare bilden. I USA–

–följer vi två index noga: I veckan–

–kommer Markits PMI-index.

ISM kommer i början av varje månad–

–den traditionella indikatorn för USA:s industri.

Över till prognoser mot utfall.

Inte så smickrande...

Utfall tenderar att leda prognoser snarare än motsatsen.

Prognosmakarna har haft svårt att fånga upp vändningen–

–i Europa. Nu förväntas oförändrade siffror–

–en effekt av vad som hände senast: Förändringen–

–mellan mars och april gör att man tror–

–att botten är nådd för Europas inköpschefsindex.

Förhoppningen är att det även gäller Tyskland–

–som haft svagast utveckling inom Europas industri.

Många hoppas på en botten. Apropå Tyskland och verkstad...

Svensk verkstad samvarierar med global PMI.

Ja, Sveriges verkstadsbolag i dollartermer–

–vi vill rensa för kroneffekten...

Svag krona gynnar de här bolagen på börsen.

Utan den effekten syns det starka sambandet–

–mellan globalt inköpschefsindex och svenska börsbolag.

Vändningen kom tillbaka lite, men vi bör nå en botten–

–åtminstone enligt börsen, och småningom en återhämtning–

–i inköpsprisindex. Vi får lite mer information–

–som visar om det stämmer, i torsdagens siffror.

Tack så mycket, Claes Måhlén och alla tittare.

Hej då.

Veckans viktigaste händelser i den makroekonomiska världen avhandlas av Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén och EFN:s Gabriel Mellqvist.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0%
NASDAQ-100 0.7%
NASDAQ Composite 0.7%

Vinnare & förlorare

Hemfosa Fastigheter 13%
Embracer 5.9%
Sagax 2.8%
Millicom -2.2%
Elekta -11.4%
SEB -12.3%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier