Varnar signalen för nedgång?

Välkomna till Makroveckan den 20 januari Martin Luther King Day i USA–

–där marknaden håller stängt. Här i Sverige händer det däremot saker.

–Vi har redan fått lite statistik. –Vi kickstartar med lite bostadspriser...

...för sista månaden för 2019 så att vi kan summera bostadsåret–

–i termer av prisförändring. Det var ett starkare år igen för bostadspriser–

–understödda av lägre räntor.

Vinnaren av de stora städerna var Malmö.

Även om Malmö, Göteborg och Stockholm mot slutet låg ganska jämt.

Prisutvecklingen i landet som helhet är inte så spretig.

Räntan är lika för alla.

Men vissa andra saker påverkar. Skuldtak och amorteringskrav–

–kan påverka mer i Stockholm på grund av att prisnivån är högre.

Mycket intressant... Från Kina kom lite glädjande statistisk natten till fredagen.

Det får man säga. Det är generellt krokjakt därute.

Börsen har ju bestämt sig för att krokarna kommer att få ben.

Här ser vi lite av det. Det som har sett svagt ut under 2019–

–ser mindre svagt ut i den sista statistiken för året.

Här kan man ana lite optimism kring handelsavtalet–

–som redan där kan tänka sig ha synts i siffrorna.

Annars är BNP-tillväxten på 6 % för Q4–

–i linje med förväntningar som vanligt och i linje med Q3.

Trenden går fortfarande mot svagare tillväxt tror vi består.

Det man ska leta efter när det gäller mer cyklisk uppgång–

–lite mer studs i det mer högfrekventa, är att kredittillväxten ska upp lite mer.

Den vi fick nyligen visar inte nåt tecken på reacceleration–

–som i de tidigare cyklerna.

Nu hoppade vi lite snabbt fram...

Det vill man se för att bli riktigt optimistisk när det gäller kinesisk data.

Än så länge verkar myndigheterna inte dra i den spaken fullt ut.

Vi väntar fortfarande, alltså. Du lovade lite börssnack.

Här har vi den kinesiska valutan och amerikanska aktier.

Här är en ganska stark korrelation. Den gemensamma faktorn...

Det finns flera för den kinesiska valutan är ganska cyklisk.

Global tillväxt tenderar att gynna den.

Det här är ett medel för kinesiska myndigheter att hjälpa ekonomin.

Man låter den försvagas lite snabbare om det går svagt i global ekonomi.

Så finns också handelskonflikten. Den kan man också se under sommaren–

–när den kinesiska valutan försvagades och börserna hade det lite motigt.

Man oroade sig för en försämrad relation mellan USA och Kina–

–och under hösten det motsatta starkare börser och kinesisk valuta.

Här ser hur den geopolitiska risken som under delar av året har tyngt båda två–

–men har nu släppt helt och hållet.

Trump har slutat stämpla Kina som en manipulatör av valutan.

Här i Sverige kom det inflationsdata i förra veckan.

Den kom ut helt i linje med våra, marknadens och Riksbankens förväntningar.

Men om vi blickar framåt ser det lite mer bekymmersamt ut–

–ur Riksbankens perspektiv. En entydig bild från ledande indikatorer–

–när det gäller svensk inflation pekar nedåt.

Vi har det faktum att resursutnyttjandet är lägre nu än tidigare.

Det innebär att arbetsmarknaden är högre än tidigare.

Dessutom har kronan stabiliserats jämfört med de senaste årens försvagning.

Svagare krona tenderar att leda till högre importpriser, därmed högre inflation.

Det blå fältet visar att de indikatorer som är signifikanta för svensk inflation–

–pekar entydigt nedåt. Det gör också vår prognos för den energirensade inflationen.

Medan Riksbankens ligger högre över tid.

Vi tror att det låga inflationsproblemet kommer tillbaka.

Varför har man den här diskrepansen?

Det är inte ovanligt att Riksbanken spår en inflation som är nära 2 %.

Vi och andra prognosmakare tror att den är lägre.

Snittet för svensk inflation sen målet infördes–

–är en bra bit under 2 %.

Framåt kommer det räntebesked från Japan, Kanada, Norge och ECB–

–men också lite PMI-data.

Vi ska börja med arbetslöshetssiffror för att hålla ihop Sverigeavsnittet.

Det har ju varit sämre kvalitet på siffrorna från SCB.

Men bilden av en svagare arbetsmarknad har man brett stöd för.

Även i andra indikatorer som inte mäts på det här sättet–

–såsom företagsundersökningar, ser vi att det går svagare på arbetsmarknaden–

–utifrån arbetstagarens perspektiv.

Botten i arbetslösheten kanske var så tidigt som början på 2018.

Inte lika illa som befarat, men trenden är fortsatt negativ.

Här har vi PMI och svenska verkstadsbolag.

Atlas Copco, ABB, SKF och Sandvik som kommer med rapport i morgon.

Det här är lite apropå rapportsäsongen. Det blir intressant att se–

–vad bolagen ser där ute, den mest cykliska delen av börsen.

Den har ju rusat. Här tittar vi på årsförändringstakt.

Det är i kronor. Den har vi haft med ibland i dollar.

Det funkar bättre över tid om man vill titta på nivån.

Nu tittar vi på årsförändringstakten och precis som för globala börser–

–är en cyklisk återhämtning av global konjunktur inprisad–

–under de närmaste sex-nio månaderna. PMI bör stiga från dagens nivåer.

Du var inne på att börsen har fått rätt.

PMI-data bekräftar den här rörelsen samtidigt är skillnaden stor.

PMI har ju studsat men nivåerna är fortfarande inte särskilt höga.

Det vill till att det här verkligen fortsätter för att börsuppgången ska motiveras.

Vi får se vad som kommer ur rapportperioden.

Det kommer inköpschefsindex från USA och Japan.

Från Storbritannien får vi PMI.

Det här är den preliminära skörden från Markit för januari.

Den kan revideras lite innan vi får slutgiltig statistik.

De här tre, numera också Storbritannien, kommer in i den preliminära skörden.

Vi kan se att USA har haft en bättre utveckling på slutet.

Europa har kommit upp lite från botten, men det är inte helt övertygande.

Vi ska titta lite både på USA och Europa–

–för att se vad det är som styr, i det här fallet, Tyskland.

Det är den globala utvecklingen och utvecklingen i Kina.

Men det är tydligt att Tyskland har ett specifikt problem.

Det handlar förstås om bilindustrin.

Den här bilden visar avvikelsen mellan tyskt inköpschefsindex och global PMI.

Vi ser en relativ "performance" för tysk industri.

Den är högt korrelerad till generell utveckling för bilförsäljningen.

Här är det bilförsäljningen i USA, Europa och Kina.

Här har vi haft en viss stabilisering av bilförsäljningen som ju har haft tuffa år.

Vi har haft en nedgång i försäljningen både konjunkturellt och strukturellt.

Konsumenterna undrar vilken teknik de ska välja inför teknikskiftet på bilmarknaden.

I den mån som det här fortsätter att stabiliseras–

–så borde också tysk industri slippa lite av den bördan–

–åtminstone i termer av att vi inte ska se en fortsatt nedgång i tysk bilproduktion.

Då blir det ännu en fiskekrok att hoppas på.

Du nämnde skillnaden mellan ISM och PMI, två amerikanska inköpschefsindex.

Vad är det vi ser här?

Detta visar att ISM är en lång tidsserie. Den går tillbaka till 1940-talet.

PMI har funnits betydligt kortare tid.

Analytikerna ser gärna på långa tidsserier som kan testas över många cykler.

Det ger lite fördel åt ISM. Folk undrar ofta vilken de ska titta på.

Om vi tittar på skillnaden mellan ISM och PMI, alltså det Markit mäter och ISM–

–så kan vi notera att det under de senaste tio åren finns en viss koppling–

–mellan oljesektorn, i det här fallet oljepriset–

–och skillnaden mellan de två indikatorerna.

ISM fångar möjligtvis upp mer av den allt viktigare oljesektorn i USA.

Den har vuxit i takt med att amerikanerna utvinner mer olja.

Den har blivit viktigare för ekonomin, så den är viktig för båda indikatorerna.

Den här säger att ISM möjligtvis fångar upp fler av de bolagen än PMI gör.

Den säger också, med tanke på att oljepriset har gått upp det senaste året–

–att vi borde se att gapet mellan ISM och PMI sluts.

Det kanske inte är lika positivt för PMI–

–men när vi om två veckor får ISM-siffran, så borde den kunna sluta det här gapet.

Och ISM är förstås sämre när den blåa kurvan pekar nedåt.

Ja, om oljepriset faller... Det här är snarare en tes än ett bevis på nånting.

Men de bolagen kanske fångas upp mer av den undersökningen. Då ökar gapet.

Vi får se om du blir rättspådd när den datan kommer.

Men PMI står närmast. Här är skillnaden mellan de två. Det är samma blåa kurva.

–Den ljusa är börsen i stället. –Ja, precis.

En anledning till att man i USA hellre tittar på ISM än på PMI–

–är inte bara den långa tidsserien, utan också–

–att stora avvikelser ofta har sagt nåt om framtiden.

Det här var dramatiskt. Det var en stor avvikelse i början av 2008.

Då var ISM betydligt lägre än PMI. Sen fick vi hela finanskrisen.

Vi har haft ett liknande mönster under de senaste åren.

När ISM ligger under, så har det varit nåt–

–som över tid har reflekterats på börsen.

Just nu har vi verkligen det motsatta. Hoppsan...

Ingen missar väl att börsen rusar.

Skillnaden har snarare ökat mellan de här två indikatorerna.

Talar historiken för en avkylning på börsen om ett års tid?

Vi ska inte överdriva den här kopplingen.

Men man kan inte helt avfärda... Vi vill gärna se att ISM kommer upp.

Annars kan man ana att det är nåt vi missar makromässigt.

Mycket intressant. Det är en punkt kvar, och det är ECB i slutet av veckan.

Det är inte så mycket fokus på penning- politik från Europeiska centralbanken.

Anledningen är att vi ser de här krokarna och en viss stabilisering av ekonomin.

Inflationen har också gått upp från de lägsta skamnivåerna.

Det är fortfarande ett problem–

–men inte mycket talar för att ECB tänker röra sig policymässigt i nån riktning.

Däremot är det fortsatt fokus på den här utredningen, som är en policyöversyn.

Den liknar den Riksbanken har gjort–

–och ska avslutas i år, men det är långt dit.

Fokuset kommer nog ändå att vara på Lagardes andra presskonferens på torsdag.

Förväntningarna på ECB... Det har ju hänt en hel del–

–även om det inte är särskilt mycket förväntat.

I höstas förväntade man sig låga räntor.

Man prissatte att depositräntan, den faktiska styrräntan, skulle vara -0,8 %.

Nu är den på -0,5, och man tror inte att det händer nånting i år.

Några punkter är prissatta till slutet av 2021. Det är långt dit.

Men det är ingen dramatik i närtid. Tack för oss. Vi är tillbaka om en vecka.

Allt från svensk boprisstatistik via geopolitik till historiken som talar för en avkylning på börsen. Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén och EFN:s Gabriel Mellqvist vägleder i den makroekonomiska världen.

  • Budgetbråk på tung PMI-dag5:46

    Budgetbråk på tung PMI-dag

    Bråk i förhandlingarna om EU:s nästa sjuårsbudget efter Brexit. Svag PMI från Japan med kopplingar till coronaviruset. Inköpschefsindex från bland annat Frankrike, Storbritannien och Tyskland kommer under dagen.

  • Därför ligger fastighetsbolagen rätt i tiden14:41

    Därför ligger fastighetsbolagen rätt i tiden

    Dagens EFN Marknad gästas av Fastpartners vd Sven-Olof Johansson som berättar om det starka fjolåret och hur framtidens mål ser ut. Dessutom ger han en inblick i sina egna investeringar.

  • ”Räkna med att Kina trycker på gasen”4:17

    ”Räkna med att Kina trycker på gasen”

    Svensk inflation betydligt lägre än väntat. Fed presenterade protokoll i går. Marknaden väntar sig att Trump vinner valet i höst. Kinesisk ränta sjönk som väntat. 

  • Två hållbara aktiecase20:19

    Två hållbara aktiecase

    Vilka investeringsmöjligheter uppstår när hållbarhetskraven skärps? Det svarar Philip Ripman från SPP på i dagens avsnitt. Dessutom intervjuas NCAB:s vd Hans Ståhl.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.7%
NASDAQ-100 -0.9%
NASDAQ Composite -0.7%

Vinnare & förlorare

Embracer 2.6%
Elekta 1.4%
Fabege 1.1%
Lagercrantz -2.4%
Vitrolife -2.5%
Catena -3.4%
Uppdaterad fre 10:27
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • ”Marknaden kastas mellan hopp och förtvivlan”4:20

    ”Marknaden kastas mellan hopp och förtvivlan”

    Antalet döda och smittade av coronaviruset stiger, men i långsammare takt. Risken för en ny spridning oroar fortfarande delar av marknaden. Morgonens makroanalys med Handelsbankens Kiran Sakaria.

  • Bolaget som prickat in hälsovårdstrenderna17:33

    Bolaget som prickat in hälsovårdstrenderna

    Coronaviruset forstätter att påverka marknaderna och vad passar då bättre än hälsovårdsspecial i EFN Marknad? Astrid Samuelsson från Handelsbanken bjuder på aktiecase.

  • Apples vinstvarning viktig makrosignal6:30

    Apples vinstvarning viktig makrosignal

    Coronaviruset slår mot Apples försäljningsmål. Storbritannien kommer inte följa EU:s regler under Brexitförhandlingarna. Sveriges bostadspriser fortsätter stiga.

  • Här är bolagen som delar ut mest1:41

    Här är bolagen som delar ut mest

    När storbolagen lämnat sina sista rapporter för 2019 står det också klart vilka bolag som tänkt sig att dela ut mest pengar till aktieägarna till våren.