Nu väntar stora ras för industrin

Välkomna till Makroveckan. Det är måndagen den 20 april.

Vi ska prata om förra veckan och nästa vecka, Claes.

Vi börjar med oljepriset. Det får lite uppmärksamhet nu på morgonkvisten.

Den amerikanska standarden WTI har varit nere på 15 dollar per fat.

Men vi kollar på junikontrakten. Nu blir det lite tekniskt, på måndagsmorgonen.

Vi ska prata om contango. Det har vi gjort förr.

Fysisk leverans i olja är lägre i pris än när man går längre ut på kurvan.

Det ser man i junikontrakten.

Brent handlar redan juni och WTI handlar maj.

I morgon kommer båda att se ut så här. Det är en spread.

Det är hårdare tryck ner på WTI än på Brent.

Både Ryssland och OPEC, åtminstone Saudi, producerar Brent–

–medan USA producerar WTI.

Här har vi nedskärningar på utbudssidan. I WTI-kontrakten blir det inte lika mycket.

Så fysisk leverans i olja vill man inte ha i närtid? Det är väldigt lågt prissatt.

Ja, det börjar bli svårt att hitta lagringsutrymme.

Det ser ljusare ut om man köper pappersolja längre fram.

Alla tänker sig att världens ekonomier så småningom kommer att öppnas upp.

Man kommer att köra bil och flygindustrin öppnar upp–

–så det är stor skillnad mellan fysisk leverans och längre ut på kurvan.

Ska vi gå vidare? Jaha... Stora fall har vi haft.

Ja, men de är inte så stora längre.

Den här stängde inte på -17 i fredags, utan på -15, på den amerikanska börsen.

15 % ner från toppen kan tyckas vara ganska odramatiskt.

Vi var lägre ner i Q4 2018. Det är likartat på Stockholmsbörsen.

Som vi har visat tidigare var vi som mest ner dryga 30 %.

Men i samband med förra recessionen var det 50 %, och mer än så i Stockholm.

Jag reagerar på att under förra bottnarna, så pågick det ändå ett tag hela vägen ner.

Det här är ju i princip en linje.

Det var rekordsnabba fall på börser under mars månad.

Förloppet är olikt tidigare recessioner.

Det är snabbare på nedsidan och har potential att bli snabbare på uppsidan.

Det finns några anledningar till att börsen är positiv.

Det viktigaste är stimulanser från centralbanker och finanspolitik.

De är ju också rekordstora.

Sen ska man nämna att det primärt inte är de noterade bolagen som tar mest stryk nu–

–utan småbolagen, och tjänsteindustrin, som inte finns på börsen–

–så det finns en viss logik i det.

Men börsen är optimistisk och har målat upp lite av ett "goldilock"-scenario.

All right, då...

Här tittar vi på en lite komplicerad bild. Det är börsen.

Här ser vi den tydliga vändningen.

Sen försöker vi matcha det mot räntemarknaden.

Vi kollar inte tioårsräntor, utan vad räntemarknaden tror om inflationen.

De här två hänger, som man ser, ihop.

Ett lägre inflationstryck beror delvis på oljepriset–

–men inflationstrycket sjunker också när ekonomin är svagare.

Inflationsförväntningarna har stigit, men gick ner den senaste veckan.

Börsen har gått upp. Den divergensen kan man hålla ögonen på.

Ska inflationsförväntningarna höjas eller ska börsen ner?

Börsen kanske har blivit för optimistisk i närtid.

Då får man se upp nu.

Okej, arbetslöshet.

Nu ser vi hur data rullar in för mars och april. Vi får mer aprildata denna vecka.

Det man har fruktat, och som delvis var väntat–

–har också blivit fallet.

Här ser vi antalet nyanmälda i veckan och det totala antalet arbetslösa.

Stocken är uppe på 12 miljoner, alltså långt över där vi var under finanskrisen.

Veckostatistiken kanske har toppat ur.

Den var uppe på nästan 7 miljoner. Förra veckan var det dryga 5 miljoner.

Men fortfarande är många kvar i arbetslöshet. Så lär det förbli länge.

Det var en ganska kraftig spik upp.

Ska vi ta och kika på svensk inflation?

Vi fick inflationssiffror i Sverige, och inflationsförväntningar.

Som förväntat blev utfallet lägre än Riksbanken räknat med.

Vi jämför med en gammal prognos, vilket blir orättvist mot Riksbanken.

Den är från före coronakrisen.

Därmed har den inte inkorporerat oljeprisfallet och andra prisfall.

Exklusive energi–

–är det lite högre än vi räknade med, men långt under vad Riksbanken trodde.

Innebär det här att vi lär se lägre räntor ett tag till?

Låga räntor kommer det att bli. Frågan är vad Riksbanken gör under aprilmötet.

Då ska man ta hänsyn till inflationsutfall och inflationsförväntningar.

Dem fick vi också förra veckan. De ser alltmer illavarslande ut.

Den rörelsen är inte helt olik den vi hade inför Riksbankens ränta–

–som introducerades 2015.

Det skulle motverka det kraftiga fallet i inflationsförväntningarna.

Nu ser vi en snarlik utveckling.

Det har pågått ett tag. Det är inte bara coronarelaterat.

Nej, förra veckans fall var måttligt, men det följer nedåttrenden.

Bra. Då ska vi prata om vad som kommer att hända.

Vi får preliminära siffror för global industri under veckan.

Det är Markits aprildata.

Den kommer från USA, Europa, Japan och Storbritannien.

Det blir intressant. Indikationer visar att det kommer att se jobbigt ut.

I Sverige får vi arbetslöshet i mars. Här får vi inte fulla effekten av corona.

Det var framför allt i andra halvan av mars som det började hända grejer.

Dessutom får vi konsument- och företagsförtroende.

Det avspeglar mer vad som händer i ekonomin.

Så arbetslöshetssiffran blir inte viktigast?

Det blir intressant framöver, men hela rörelsen fångas inte upp i veckans data.

Okej, då har vi koll. Är det nåt annat som du vill lyfta fram?

–Det är veckans huvudnummer. –Okej.

–Då beger vi oss till nästa vecka... –Denna vecka.

I USA får vi de regionala industribarometrarna.

De mäter ekonomisk aktivitet i industrin för olika regioner.

Man får först New York och sen Philadelphia-regionen.

De fall vi har haft är större än under finanskrisen, som syns här.

Det antyder att det måttliga fall–

–som vi hade i mars i den röda linjen, som avser USA:s inköpschefsindex i mars...

Här var det bättre än förväntat, men nu får vi räkna med ett stort ras.

–Så du förväntar dig att PMI kommer... –Ja.

Det är mer än tjänstekris än en industri- kris, men industrin kommer inte undan.

Vi kommer att se stora ras i industrin också.

Det låter lite dystert nu på morgonen...

Samma sak är det i Europa.

Här har vi ett stort fall i tjänstesektorn redan i mars.

I industrin är det mindre dramatiskt, en bit över botten under finanskrisen.

Men vi kommer nog att ta ut den där i samband med veckans siffror.

Okej. Då går vi tillbaka till Sverige igen.

Även vi har fått en slev av arbetslöshet.

Ja. Det är varselstatistik som vi ser i den turkosa linjen.

Den mörkblåa är faktisk arbetslöshet.

Vi tror att den här tickar upp till över 10 %.

Därmed passerar vi finanskrisens topp.

Det kommer att dröja lite. Alla varslade blir inte heller arbetslösa.

Den här toppen, som ägde rum under andra halvan av mars–

–får vi hoppas är toppen på varselstatistiken.

Men den lär ligga kvar ganska högt. Den toppen var högre än under finanskrisen.

Betydligt högre, ja.

Men det var...

Samtidigt som det vi hade i övriga EU, och USA–

–så finns det annan illavarslande makrostatistik.

I marsdatan för Sverige såg vi inte hela effekten på konjunkturbarometern.

Den får vi nu i veckan.

Det borde inte bli lika illa i Sverige som i övriga Europa.

–Varför inte? –Vi har inte stängt ner ekonomin.

Om vi jämför med länder som Italien, som länge varit mer eller mindre nedstängda–

–så har Sverige haft semiöppet.

Det lär nog göra att vår statistik ser lite mindre brutal ut.

Men vi har en stor exportsektor som påverkas mycket av resten av världen–

–och även här är det mycket lägre aktivitet än normalt.

Det kommer att bli stora fall, men kanske inte så dramatiska som i Europa.

Tycker du att man har prisat in det här? Har svenska aktier prisat in det här?

Vi har sett att börsen inte har reagerat på den här brutala statistiken.

Det här är förväntade utfall, även om de varit svaga.

Den stora frågan är vad nästa fas blir. Hur snabb blir återhämtningen?

Den första fasen är det dramatiska fallet.

Sen är det återhämtningsfasen, när man vill nå de tidigare aktivitetsnivåerna.

Den tredje fasen handlar om hur stora de permanenta skadorna är på ekonomin.

Både fas 2 och fas 3 ligger framför oss, så där vet vi väldigt lite.

Okej. Intressant. Och så ska vi ta konsumentförtroendet.

Här är varselstatistiken, som egentligen är här nere. Jag har kapat höger axel.

Notera att den är reverserad–

–och visar att konsumenterna inte gillar varsel. Arbetslöshet drabbar konsumtionen.

Det talar för att vi får se ganska stora fall–

–i konsumentförtroendet den här månaden eller nästa. Det lär man inte komma undan.

Nej, det kommer vi inte undan. Det var allt vi hann med i Makroveckan.

–Vi är tillbaka nästa vecka. Simma lugnt. –Hej då.

Efter rasen i tjänste-PMI väntas nu industrin gå samma väg. Dessutom svensk och amerikansk arbetslöshet samt förklaringen till det kraftiga prisfallet för WTI-oljan.

De viktigaste makrohändelserna analyseras av Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

Programledare: Ara Mustafa.

  • Sektorer att undvika och att investera i13:06

    Sektorer att undvika och att investera i

    Veckan avrundas med snack om den starka börsuppgången tillsammans med finansanalytikern Jonas Olavi. Vilka sektorer tror han kommer att stärkas efter krisen och vilka tror han kommer att försvagas?

  • ECB peppar marknaden med mer QE4:52

    ECB peppar marknaden med mer QE

    ECB utökar QE-programmet PEPP med 600 miljarder euro. Sannolikheten att EU och Storbritannien saknar handelsavtal vid årsskiftet är stor. I dag väntar amerikansk sysselsättning.

  • Fondspararens dilemma15:22

    Fondspararens dilemma

    Aktiv eller passiv fondförvaltning? Det är frågan i EFN Marknad. Programmet gästas av Frida Bratt, sparekonom på Nordnet och Maria Nordqvist, hållbarhetsansvarig på Lannebo Fonder.

  • ”Tyskland storsatsar sig ur krisen”4:30

    ”Tyskland storsatsar sig ur krisen”

    Den tyska regeringen har enats om ett gigantiskt stödpaket till bland annat familjer och bilindustrin. Nu återstår att se vad ECB presenterar för åtgärder i dag.

  • Så förstärks riskerna i pandemin14:12

    Så förstärks riskerna i pandemin

    I dagens EFN Marknad blir det fullt fokus på riskaptit och kreditrisker på marknaderna tillsammans med Sean George från Strukturinvest. Varför är Italien ett orosmoln och varför går börsen starkt trots att riskerna på marknaderna ökar? 

  • Fortsatt ljusning i Kina4:26

    Fortsatt ljusning i Kina

    Kina inleder en PMI-tung dag med positiva siffror. Juni är en kritisk månad i Brexitförhandlingarna. Oljepriset fortsätter uppåt.

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.8%
NASDAQ-100 2%
NASDAQ Composite 2.1%

Vinnare & förlorare

Hennes & Mauritz 7.5%
Hexpol 6.6%
NetEnt 5.7%
Stillfront Group -3.1%
Essity -3.6%
Paradox Interactive -4.2%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Därför klarar techbolagen krisen bättre16:03

    Därför klarar techbolagen krisen bättre

    Varför går den tekniktunga Nasdaqbörsen bättre än New York-börsen och vad händer nu när massor av bolag ställt in sina utdelningar? Det är två frågor som Nicklas Andersson från Avanza svarar på i EFN Marknad.

  • Tyskland nära nytt gigantiskt stödpaket5:25

    Tyskland nära nytt gigantiskt stödpaket

    Handelsbankens Kiran Sakaria kommenterar de ekonomiska effekterna av protesterna i USA, Tysklands nya stimulanspaket och storbråket mellan januaripartierna om Las-utredningen.

  • Därför ska börsen upp17:40

    Därför ska börsen upp

    Hur gör man datadriven hållbarhetsanalys? Det svarar Jonas Thulin från Erik Penser Bank på i EFN Marknad. Dessutom avslöjar han varför han tror att börsen ska fortsätta uppåt.

  • ”Ingen vill förstöra börsfesten”0:00

    ”Ingen vill förstöra börsfesten”

    Allt från den stigande geopolitiska oron till börs, räntor, arbetslöshet och inköpschefsindex en masse. Veckans fördjupning i läget på marknaderna och i världsekonomin med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.