Inflationsproblem för Fed

Ny vecka och som vanligt startar vi den med Makroveckan.

Claes Måhlén, du håller nog med mig när jag säger–

–att förra veckans höjdpunkt var Fed-beskedet.

Absolut.

Yellen och Fed höjde räntan med 25 punkter till 1–1,25 %.

Väntat och inte mycket att säga om.

Men du har ändå med dig en graf.

Man ser att det var väntat.

Den vita linjen är vad marknaden prisade in–

–till mitten av 2017, där vi är nu.

Den har gradvis krupit upp till det som blev.

Den blå linjen är den faktiska räntan. Den orange linjen–

–är vad marknaden väntar sig till slutet av året.

Och det är inte så mycket mer prissatt.

Yellen säger att det blir en räntehöjning till.

Marknaden säger: "Tveksamt". Runt hälften är prissatt.

Det har varit mycket fokus på balansräkning och "tapering".

Vad är tapering?

I nån mening betyder det "avsmalnande".

Men "nedbantning" kanske är en rimligare översättning.

När uttrycket myntades handlade det om–

–att man skulle köpa mindre per månad.

2013 skrämde förre Fed-chefen Bernanke marknaden med det.

Nu ska man inte köpa mindre utan krympa balansräkningen.

Den har ju vuxit, som hos andra centralbanker.

Den är stor. Det är den vita linjen här.

Den har slutat växa sen 2014.

Men hur snabbt kan den sjunka?

Överraskande nog kom det fler detaljer än väntat.

Detaljerna är den orange linjen här.

Under loppet av året, kanske redan i september–

–kommer Fed att låta obligationer rulla ner–

–inte köpa nytt när de förfaller–

–och inte återinvestera kuponger som tidigare.

Då minskar balansräkningen gradvis de närmaste åren–

–om vi följer Fed:s plan.

Vi har slängt in S&P 500.

Som det såg ut i takt med att balansräkningen växte–

–från 2009 och framåt–

–så "performade" börsen bäst när balansräkningen gick upp.

Men frågan är: Vad händer om balansräkningen krymper?

Får börsen och tillgångspriser problem då?

Yellen säger: "Nja, det sker i bakgrunden"–

–"snarare än att påverka finansiella marknader."

Fed tar ett bet här på–

–att det vi såg när balansräkningen expanderade–

–inte sker när den minskar.

Vad kommer det att göra med inflationen?

Och det kom ju en inflationssiffra från USA förra veckan.

Vi tittar på den.

Då fick vi det Fed inte vill se: Att inflationen–

–för tredje månaden i rad utföll lägre än förväntat.

De blå staplarna är förväntningarna, de vita utfall.

Lägre än förväntat i mars, april och återigen i maj.

Sen siffran fick Fed innan de lämnade besked–

–så det var nåt de tog med sig.

Yellen sa att de räknade med att det var tillfälligt–

–och att inflationen ändå stiger. Marknaden är mer kluven.

Flera tror att det vi ser nu är en sjunkande inflation–

–varför marknaden inte prissätter Fed:s räntehöjningar.

Det kom även en svensk inflationssiffra förra veckan.

Det var däremot en positiv överraskning för Riksbanken.

En överraskning. Högre inflation än förväntat.

Riksbankens prognos är den orange.

Vi var uppe på 2 % förra månaden, i april.

Nu i maj ligger vi lite under, men högre än väntat.

Vi tror att det är tillfälligt–

–men det är ett glädjande besked för Riksbanken.

Trots det gjorde räntemarknaden inte mycket väsen av det.

Det handlar om att kronan förstärktes lite–

–och Riskbankens stora fokus på vad som sker i Frankfurt.

ECB är liksom ankaret för Riksbanken.

Man vågar inte avvika för mycket från ECB.

Vi ska titta på vad som händer den här veckan.

Vi börjar med inköpschefsindex för USA och euroområdet.

Det ska vi fortsätta att prata om.

Vi brukar fokusera på inköpschefsindex för industrin.

Det är så centralt för finansiella marknader.

Det cykliska mönstret i tillgångspriser–

–hänger mycket ihop med industricykeln–

–och därför fokuserar vi på det.

Det är det som kommer i veckan, av data av tyngd.

Det får vi till nubben på fredag då siffrorna kommer.

På senare tid har det sett betydligt bättre ut i Europa–

–än i USA.

Vi kan se på divergensen som har uppstått under 2017.

Europa har överraskat positivt–

–även i politiska utvecklingar–

–som valet i Frankrike som bekräftade Macrons En marche–

–som ger möjligheter att förbättra för Frankrike.

Även Tyskland har gått bra, vilket syns i indexet.

Men USA har halkat efter lite.

Men det vi ser i junidata för USA–

–i de regionala inköpschefsindexen–

–är att de är lite starkare, så det kanske tar fart igen.

Att det slutar gapa? Vad händer då med börsen?

För att visa det cykliska mönstret i börsen–

–försöker vi visa vad som inte är trenden.

Sen 2009 har det stigit kraftigt.

Men om vi rensar för trenden–

–får vi fram bilden av hur väl det överensstämmer–

–med inköpschefsindex. Ganska väl.

Nu är det trendjusterad börs som är den blå linjen.

Det visar förhållandet till trenden.

Sen november har börsen stärkts mer än trenden.

Det har hängt ihop med att inköpschefsindex har stigit.

Börsen prissätter indexet på den här nivån eller högre.

Men räntemarknaden indikerar att indexet ska ner.

Det vi ser hittills i juni, i regionala barometrar i USA–

–är att det kan gå upp mer.

Vi ska ta en titt på veckans agenda och se vad som sker.

Vi får svensk arbetslöshet. Inte så mycket att säga om.

Vi får också ett räntebesked från Norge–

–och konjunktursignaler från Sverige.

Är det fortsatt god konjunktur?

Det får vi säga. Det ser bra ut–

–och vi räknar med att det lär se något mindre starkt ut.

Det hänger ihop med att barometrarna–

–har varit överraskande starka. Det här gapet...

BNP-tillväxten utföll lite svagare än förväntat i Q1.

Samtidigt är barometrarna väldigt nära toppnivåer.

Vi räknar med att gapet krymper lite–

–men det lär se fortsatt starkt ut.

Industri och hushåll förefaller fortfarande väldigt glada.

Det var allt från Makroveckan. Se oss nästa måndag.

Allt du behöver veta om de viktigaste händelserna på de finansiella marknaderna i veckan, med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

Fed och marknaden

USA:s inflation lägre än förväntat

Svensk inflation gläder Riksbanken

Riksbanken fokuserar på Frankfurt

Inköpschefsindex till nubben

USA och EMU

Konjunkturbarometer Sverige