Stormig marknad blickar mot Jackson Hole

Välkomna till en ny Makroveckan.

Claes, den här turbulenta miljön hade vi även förra veckan.

Vi börjar med svenska räntor. Det är nya minusnoteringar på alla längder.

Det har varit stor dramatik, framför allt på räntemarknaden och börser.

Men räntor sitter i förarsätet. Den amerikanska kurvan inverterade förra veckan.

30-åringen var under 2 %. Jag kommer tillbaka till det.

Men så här ser det ut för Sverige. Det är en kraftig resa, framför allt under sommaren.

I augusti har det varit störst dramatik.

Vi utgår från det, men tittar också på vad som drev det här förra veckan.

Det är inte helt och hållet datadrivet, utan det handlar också om andra faktorer.

Men det är ändå värt att notera att kinesisk industriproduktion...

Kina har bromsat in under 2019 och inbromsningen fortsätter.

Nu är det här sommardata, så man får ta siffrorna med en nypa salt.

Men siffran för juli var väldigt svag när det gäller industriproduktion.

Men även inhemsk detaljhandel var svag.

Så svagare data är en global komponent i det här lågränterallyt.

Kan du nämna andra komponenter?

Det finns en marknadsdynamik som gör att när räntor faller–

–tvingas några skaffa sig mer duration. De köper sig ränterisk längre ut på kurvan.

Det har nog förstärkt räntefallet de senaste två veckorna.

Intressant. Amerikanska räntor, då? Här har vi en amerikansk tioåring.

Egentligen är inte amerikanska...

Även om det är störst dramatik i ränteförändringstermer–

–så är det som händer logiskt. Här ser vi den globala inbromsningen.

Det är inköpschefsindex. Vi kommer tillbaka till det.

Det kommer i veckan. Men industricykeln har mattats betydligt i omvärlden.

Det sker också i USA. Då brukar amerikanska tioårsräntor följa efter.

Under den här perioden förra året fortsatte amerikanska räntor att stiga–

–trots inbromsningen globalt. Det stack ut.

Nu är det som det brukar. Amerikanska räntor faller vid en global inbromsning.

Avmattning och fallande räntor, alltså.

Yieldkurvan pratar vi mycket om.

Ja, om huruvida den är inverterad eller inte.

Tioåringen var under tvååringen förra veckan, men det har brantat upp igen.

Att yieldkurvan, skillnaden mellan långa och korta räntor, är liten, det är naturligt–

–beroende på var vi är i den amerikanska cykeln.

Cykeln exemplifieras bäst med arbetslöshet.

Vid hög arbetslöshet är yieldkurvan brant, för då har centralbanken låga räntor.

De räntorna förväntas ge fart åt konjunkturen.

Det gör att långa räntor är högre.

Arbetslösheten har fallit mycket. Den lär stiga.

Då brukar kurvan branta, men innan dess är den flack, eller inverterad.

Det är inte så märkligt att den är flack.

Om den blir under noll eller inte ska man inte dra för stora växlar på.

Men stora växlar har dragits. Vi får se om det blir lågkonjunktur framöver.

Det leder oss in på Fed-förväntningarna. Där har man sänkt en gång i preventivt syfte.

–Och förväntningarna? –Det blir en spännande vecka.

Inköpschefsindex nämndes, men ännu viktigare blir vad Fed ska säga.

Det har varit ganska lite tal från Fed nu på slutet.

Powell ska prata på fredag och har det här att utgå ifrån.

Förväntansbilden är rätt aggressiv.

Amerikansk data, detaljhandeln till exempel, indikerar en bra amerikansk ekonomi.

Konsumenterna mår bra, men marknaden väntar sig mer än 25 punkter på nästa möte.

Då fortsätter räntesänkningarna, enligt marknadens syn, att tuffa på i rask takt.

Om Powell inte bekräftar den bilden får vi ett skifte upp i räntor.

Vad innebär det för börsen? I så fall lär en en herre i Vita huset uttrycka sitt missnöje.

Powell är alltså pressad att säga att räntan ska sänkas mer.

Samtidigt säger amerikansk data att de inte behöver sänka räntan mer.

Den röda kurvan, som löper till 2020, är en rejäl... Hur stor sänkning är det?

Vi är nere på ungefär 1 % i Fed Funds-ränta.

Det är inte nollräntor, eller negativa, som vi har i Europa.

Men det är 100 punkter ner från dagens nivå.

Och det trots starka signaler i ekonomin.

ECB, då? Där har vi mer svag fundamenta. Vi fick svag data från Tyskland.

Här har vi en mer normal räntesänkningscykel. Det är inte mycket att sänka.

Men marknaden visar vad man förväntar sig.

Det kom signaler från Olli Rehn förra veckan, som vi pratade om i Makromorgon.

Det var signaler om att det kan hända grejer redan i september.

Tittar man på vilka räntesänkningar som marknaden förväntar sig–

–till slutet på detta och nästa år–

–så tänker man sig, trots att vi utgår från -40 punkter, 25 punkter lägre räntor i år–

–och ungefär 40 punkter lägre i slutet av 2020.

–Så -0,8, alltså? –De nivåerna finns i Schweiz.

Men de känns ändå häpnadsväckande låga.

För svensk del är vi inte lika djupt nere under vattnet.

Nej, och vi tror att ECB sänker, men inte att Riksbanken gör det.

Marknaden har tvingats prissätta lite–

–även på Riksbanken med 10-15 punkter till i slutet på nästa år.

Det är milt jämfört med ECB-prissättningarna, men kurvan pekar åt samma håll i Sverige.

Vågar fler och fler tro på en sänkning?

Än hör vi inte riktigt det från kunder–

–utan prissättningen tvingas åt det hållet när det ser ut som det gör i Europa.

De flesta ser en annan situationen i Sverige.

Inflationen ligger kring målet.

ECB brottas med en svagare konjunktur och lägre inflation än Sverige.

Det blir intressant att följa det. Hur ser inflationsförväntningarna ut? De sjunker.

Om man ska vara djävulens advokat här och tala för räntesänkningar–

–så är det nåt sånt här... Det är månatliga inflationsförväntningar som mäts av Prospera.

Det är en viktig undersökning.

Den är kvartalsvis och tittar på bredare aktörer i ekonomin.

Den här utvecklingen vill inte Riksbanken se mer av.

Det har vikt här på slutet och det påminner om hur det var–

–när Riksbanken uppfattade att inflationsmålet var ifrågasatt 2013.

Den svagare konjunkturen verkar trycka ner inflationsförväntningarna.

Det är inte inflationen, utan den svaga konjunkturen, som lett till det här.

Det kanske är dags att prisa in räntesänkningar i Sverige också.

Vi har mycket att titta fram emot här. Du nämnde PMI-data som kommer.

Det blir i alla fall inköpschefsindex.

De preliminära siffrorna kommer strax. Vi ska nämna en pusselbit här.

Det är arbetsmarknaden. Ska vi börja kolla på den, Gabriel?

Bilden är lite kladdig, för vi vill få in maximalt med information.

Då ser man att saker och ting viker lite.

Sysselsättningen är den orangea linjen. Där är det höger axel.

Det är en positiv sysselsättningstillväxt, men den har gått ner.

Den gröna visar på tillväxt i nya tjänster.

Konjunkturinstitutets företagspanel berättar hur anställningsplaner ser ut.

Fortfarande är inget av detta häpnadsväckande svagt, men det viker.

Frågan är hur snabbt avmattningen på svensk arbetsmarknad går.

Det är naturligt att den mattas av i den delen av cykeln. Global tillväxt är svag.

Frågan är hur snabbt det går. Det blir en pusselbit för Riksbanken.

Nu är det inte bara en jakt på tiondelar när det gäller inflation.

Det handlar också om konjunkturavmattning och hur den slår på svensk arbetsmarknad.

Det låter som en utmaning för Riksbanken.

–Inköpschefsindexet är din favoritindikator. –Ja, för den är bra som ledande indikator.

I industrin ser vi det vi har vant oss vid.

Det är svagt i Europa och lite mindre svagt i USA.

Men båda rör sig neråt. Europa har varit svårfångat för oss analytiker.

Den blå linjen visar på utfall–

–och den orangea på förväntningar. Ni ser hur utfallet har lett förväntningarna.

Man tror att det ska stabiliseras. Sen är siffrorna svagare än förväntat.

Tyskland tynger det här och bilindustrin är det svagaste segmentet i kompotten.

Den historien har vi hört länge. Den är stark och relevant.

Industri har vi här. Det är svensk, inte tysk.

Här tittar vi på ett sätt som vi kan använda inköpschefsindex på.

Vi kan kolla på börsbolagen inom verkstadssektorn.

Vi pratade om det i våras, att de visade att vi skulle få se en studs i PMI.

Så blev inte fallet. Det har nu börsen tagit till sig.

Då har de bolagen utvecklats sämre än tidigare.

Det mäts i dollar för att rensa för kron- effekterna, som slår mycket på börskurserna.

Inköpschefsindex är en stark indikator. Den ska man inte bortse från.

Det är viktigt att se hur den kommer ut.

Ett fascinerande glapp på slutet av kurvan. Tack, Claes Måhlen och ni som tittat.

Håll ögonen på Fed på fredag i Jackson Hole.

–Vi är tillbaka på måndag. –Hej då.

Analys av de viktigaste makrohändelserna och en titt i agendan med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén och EFN:s Gabriel Mellqvist.

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.1%
NASDAQ-100 1.1%
NASDAQ Composite 1%

Vinnare & förlorare

FastPartner 4%
Electrolux 3.5%
Bure 3.4%
Paradox Interactive -0.6%
Fagerhult -0.7%
Swedish Orphan Biovi… -0.9%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Balco: ”Vi utbildar marknaden”6:05

    Balco: ”Vi utbildar marknaden”

    Balco är störst i Europa på inglasade balkonger. Bolagets vd Kenneth Lundahl gästar Börslunch för att prata om tillväxt, hållbarhet och konjunkturpåverkan framöver.

  • Saudi pressar Opec6:31

    Saudi pressar Opec

    Miljoner strejkar i Frankrike. Saudi pressar Opec att hålla kvoterna. Rejält uppsving i svenska bytesbalansen. USA:s president Trump lämnade Natomötet i protest.

  • Räntekänsliga raketer och aggressiva återköp17:41

    Räntekänsliga raketer och aggressiva återköp

    Sparekonomerna Johanna Kull från Avanza och Joakim Bornold från Söderberg & Partners diskuterar humöret bland småspararna i dagens Börslunch. Dessutom blir det rapportvinnare och amerikansk statistik.