Marknaden struntar i höstbudgeten

Välkommen till Makroveckan, där jag och Claes Måhlén–

–går igenom de viktigaste händelserna i makrovärlden.

Förra veckan var det inflation i fokus.

På många ställen, inklusive i Sverige.

Den var åter lite högre än väntat. Ska vi börja med det?

Det kan vi absolut göra.

Ni vet ju att vi fokuserar på KPIF–

–och numera ser även Riksbanken det som sin målvariabel.

Den har tickat upp en bra bit och ligger över 2 %.

Den var på 2,4 % i juli och gick ner till 2,2 % i augusti.

Men något högre än vad Riksbanken och vi räknade med.

Vi kan ta fram den här. Den vita linjen visar–

–nettobalansen mellan det som stiger och sjunker i pris.

En tydlig majoritet, långt över 50 %–

–närmare 70 % av KPI-grupperna, stiger i pris.

Det låter inte så konstigt.

Vi är ganska nära de toppar vi har haft historiskt–

–där inflationen har gått upp mer än vad vi ser nu.

Det underliggande inflationstrycket blir allt tydligare.

Kan vi snart sluta prata om paketresorna–

–och de tillfälliga effekterna?

De finns där, och vi har pratat om det tidigare.

De tar ner inflationen under hösten–

–men mycket talar för att vi ser mer av en normal respons–

–från prisutvecklingen i svensk ekonomi–

–när vi har den här höga tillväxten.

Men kronan är ännu ett aber?

För Riksbanken är det inte självklart–

–att det föranleder nån omläggning av penningpolitiken.

Det kommer att ske, men när kronan är stark–

–vilket den fortfarande är, då är det en motvind.

Det kom ett räntebesked från Bank of England.

Det är intressant.

Det var jätteintressant. Och här ser vi–

–hur marknaden prissatte Bank of England–

–innan inflationssiffrorna och räntebeskedet kom.

Räntan är oförändrad, men man flaggar för–

–att det kan ske lite mer.

Så här prissätter marknaden Bank of England nu.

Vi startar på 25 punkter där Bank of England har räntan.

Det har kommit upp påtagligt den sista veckan–

–med en räntehöjning prissatt redan till våren.

Marknadens syn på Bank of England har svängt tydligt.

En lite tuff sits för Bank of England.

Det är mycket oklarheter med brexit och hög inflation.

Nu är inflationen nästan 3 %–

–samtidigt som tillväxtutsikterna är ganska dåliga.

Det är en jobbig balansakt.

Sista tiden har vi pratat mycket om pundet.

Vi kan väl se på det. Det har skett en trendförändring.

Det är helt i linje med vad som sker på räntemarknaden.

Det ni ser här är krona per pund.

Vi var nere på omkring 10:25, innan det vände upp kraftigt.

Den högre brittiska inflationen påverkar–

–hur man ser på räntorna.

När det blir högre räntor i Storbritannien än i Sverige–

–så förstärks pundet ganska påtagligt.

Vi går vidare till den här veckan.

Inte så många olika saker, kanske–

–som har direkta marknads... Vad säger du?

Tyska valet känns väl ganska o...

Det verkar bli seger för Merkel–

–och även om det inte blir det–

–är det inget marknaden fokuserar på.

Det finns inget alternativ som är...

Det finns ingen Le Pen eller Trump.

Det här behöver vi inte fundera på utifrån marknaden.

Inte heller regeringens budget som kommer på onsdag.

Det mesta är känt, och det blir en expansiv budget–

–en klassisk valbudget, kan man säga–

–med kraftigt utökade stimulanser.

Mer än vad Konjunkturinstitutet tycker–

–att det finns plats för. Vad anser du?

Det är inget marknaden fokuserar på.

Ingen på marknaden upplever–

–att svenska statsfinanser är i uselt skick – tvärtom.

Riksbankens protokoll, apropå kronan och inflationen.

Det är två veckor gammalt–

–så man har inte den senaste inflationssiffran–

–men det blir intressant att se hur ledamöterna resonerade.

En del är mycket mer försiktiga och vill följa ECB–

–medan andra tänker att räntan bör höjas snart.

Nåt som däremot kan få stor påverkan på marknaderna–

–är Feds räntebesked på onsdag.

Marknaden fokuserar på den här bilden just nu.

Ingen väntar sig att Fed höjer räntan på veckans möte.

I stället är det förväntat att man påbörjar "QT"–

–"quantitative tightening", och minska balansräkningen.

Den har stigit i omgångar: QE1, QE2 och QE3–

–har tagit upp den till 4 500 miljarder dollar.

Förväntansbilden är att man ska sjösätta den plan–

–som man redovisade tidigare i år–

–om att balansräkningen ska krympa.

Det kommer att ske väldigt gradvis initialt–

–innan det blir brantare. Fed har inte sagt–

–när den ska ta slut. Här har vi dragit ut den.

Om den fortsätter ostört så sjunker den en hel del.

Men blir det här som att se på målarfärg som torkar–

–eller blir det mer dramatiskt?

Det här är mer spektakulärt.

När man byggde upp QE, fanns det en tydlig koppling–

–mellan programmen och börsen.

Balansräkningen har varit oförändrad i flera år–

–och ändå har börsen stigit.

Det är inte självklart att den här nedgången följs–

–av en nedgång i börsen.

Det blir viktigt att följa framöver–

–men kanske inte nu på onsdag.

Hur mycket klarar marknaden av?

Vi ser på hur marknaden prissätter själva räntan.

Ingen väntar sig en ränteförändring i veckan–

–men vi, och många analytiker, tror på en räntehöjning–

–i december. Där har marknaden svajat lite–

–och det är ett stort gap mellan vad Fed själva säger–

–och vad marknaden prissätter, men man har kommit upp lite.

Nu är det 50/50 för en räntehöjning i december.

Men gapet finns där. Det är väldigt lite prissatt för 2018.

Fed tror på tre räntehöjningar 2018.

De håller nog fast vid det–

–i sina nya prognoser vid onsdagens besked.

Det blir intressant utifrån QT och Feds framtidssyn.

Ovanligt dramatiskt jämfört med senaste tiden.

Ja, det kan man säga.

Det kommer även inköpschefsindex från USA och euroområdet.

Vi har tjatat hela säsongen om hur viktigt det är.

Vi lär tjata mer om det. Den här bilden visar–

–hur det ser ut i euroområdet och i USA.

Vi pratar ibland om olika inköpschefsindex, som USA:s ISM–

–som har lång historik till 40-talet–

–vilket inte gäller deras PMI-serie–

–som har utvecklats svagare än ISM.

Hur ska man tolka det?

Det blir ett separat program.

Det är så med data. Det mäter olika bolag–

–och fångar upp olika konjunkturfenomen.

Men Europa har definitivt gått betydligt starkare än USA.

Det är intressant om den starka euron gör–

–att det kanske rullar över.

Då kanske man ser motsatsen i USA.

Vi avslutar med att förklara–

–att det är centralt för hur man ser på tillgångsmarknaden–

–det cykliska som inköpschefsindex fångar upp så väl.

Här är det årsavkastningen för världen.

Det handlar inte om bolagsspecifik performance på börsen.

Om vi ser på börsen som helhet i världen–

–så gungar den med i industricykeln.

När vi har en re-acceleration i global industricykel–

–som vi har haft de senaste 12–18 månaderna–

–så hjälps börserna upp.

Därför ska man fokusera på de ledande indikatorerna.

Makroveckan är slut för nu. Se oss igen nästa måndag.

Tack så mycket.

Förra veckan präglades av ett inflationsfokus och det kom ett räntebesked från Bank of England. Denna veckan kommer regeringens höstbudget och räntebesked från Fed. Ellinor Beckett och chefstrateg Claes Måhlén går igenom de viktigaste punkterna på makroagendan just nu.