Börsen ger hopp om konjunkturen

Varmt välkomna till Makroveckan.

Välkommen, Claes. Vi börjar med inflationssiffrorna.

Det är ett tag sen nu, men...

För en knapp vecka sen kom februarisiffrorna.

En räntehöjning ligger oavsett siffrorna–

–en bit bort för Riksbankens del.

De signalerar efter sommaren.

Siffrorna var ingen medvind för Riksbanken.

I januari kom siffrorna kom ut påtagligt lägre än väntat.

Nu var marknaden inställd på att det skulle bli lägre–

–än Riksbanken räknade med och så blev det också.

Vi ser gapet mellan Riksbankens prognos–

–som är den övre streckade linjen–

–och utfallet förra veckan i linje med vår prognos.

Gapet är oförändrat jämfört med januari.

Bekymmersamt–

–men kom ihåg att majoriteten i direktionen–

–har tonat ner fokus på månadsutfallen.

Så lite mer långsiktighet i Riksbanken–

–men det får inte bli för stort gap.

Gapet verkar inte vara på väg att sluta sig.

Vi tror att det här är det maximalt tillåtna gapet–

–för att Riksbanken ska mäkta med en räntehöjning i höst.

Det får inte hända för mycket på konjunkturfronten.

Ett antal saker måste inträffa–

–för att det ska bli en räntehöjning.

Vi fortsätter i det svenska farvattnet.

Marknaden reagerade ganska måttligt på siffrorna.

Det var förväntat att Riksbanken skulle missa igen.

Det är ett följdfel från januari.

Här ser vi vad som är inprisat av räntemarknaden för året.

Riksbanken säger en räntehöjning i höst.

Att man når strax över nollan är Riksbankens basscenario.

Marknaden tvivlar. Och det har inte hänt så mycket.

Det här är intervallet under de senaste månaderna.

Sen höjningen i december rör det sig inte många punkter.

Man prissätter ungefär en halv räntehöjning.

Där har det legat under första kvartalet.

Är allt som finns kvar hoppet om att nå tillbaka till noll?

Riksbanken har inte uttryckt det explicit.

Men vissa ledamöter tycker att det skapar ökad förståelse–

–för penningpolitiken om räntan når till noll.

Det skulle därmed vara ett argument i sig.

Vi får se. Kronan har stärkts något.

Det har inte fått nåt stöd från inflationssiffran.

Det är ingen stor rörelse.

Snarare har den försvagats mer än förväntat tidigare.

En liten resa under förra veckan–

–då den åter hamnar under 10,50 mot euron.

Men inga konkreta "drivers" bakom det..?

Jätteintressant ändå.

Det kom precis bostadssiffror.

De är försiktigt positiva.

Man får kalla dem sidledes.

Under förra året var det en stabil prisutveckling–

–på andrahandsmarknaden.

Det är fortfarande prispress i nyproduktionsledet.

Vi ser egentligen ingen förändring av trenden.

Februari visar inte på nån stor rörelse i priser.

Vi räknar med att mönstret består.

Oron om att nyproduktionen ska dra ner andrahandsmarknaden–

–har visat sig vara..?

Lokalt kommer man att se den effekten.

Den motverkas av att ränteläget förblir lågt.

Hushållens ränteförväntningar är kanske lite högt ställda.

Här ser vi nedgångar från toppen.

Den ska väl upp ytterligare lite grand.

Det är inte mycket till prisutveckling sen prisfallet.

Det var hösten 2017 som priserna föll brett i Sverige.

Vi bläddrar vidare till protokollet.

Nu börjar bolagsstämmorna–

–vilket på sikt kan ge en viss kronpress–

–eftersom man delar ut mycket pengar.

Och brexit finns som en rörlig måltavla i kalendern.

Det senaste är att Theresa May inte vill lägga fram–

–samma förslag i parlamentet–

–om hon inte är relativt säker på att få igenom det.

Hon har piskat in en del i sitt eget parti under helgen.

Nordirländska DUP verkar lite mer positiva.

Om man inte röstar för hotar May–

–fortsatt med att det inte blir nån brexit alls.

Det är hennes starkaste kort just nu.

De i parlamentet som vill lämna är oroade för det.

Och det vill Labour..? Corbyn driver väl på där?

Corbyn hotar med att om avtalet röstas igenom–

–vill han att det ska bli folkomröstning om det.

Det är fortfarande väldigt mycket rörlig materia.

Centralbanker har fått en egen spalt.

Fed är tyngst.

Den centralbank som kommer att agera med penningpolitik–

–är Norges bank som med stor sannolikhet höjer räntan.

Utifrån det perspektivet går det mesta åt rätt håll.

Hyggligt stark ekonomi och inflationen högre än väntat.

Varför har de inflation och inte vi.

Det kan man fråga sig. Vi har också inflation.

Men på slutet har NOK gett lite mer kroneffekt–

–i norsk inflation.

Här är Feds balansräkning.

Ingen väntar sig att Fed gör nåt.

Fed har två frågor att ta hänsyn till–

–eller som marknaden letar efter.

Vad signalerar man med balansräkningen?

I december förra året påpekade man–

–att krympningen av balansräkningen sker i bakgrunden.

Den har pågått sen 2017.

I början av året ändrade man inställning till det här.

Man får säga att Feds slutsats var–

–att det får större effekter på finansiella marknader–

–att balansräkningen krymper.

Nu är det en tydlig signal om att krympningen upphör–

–under 2019. Frågan är när.

Det är inte omöjligt att de ger besked nu på mötet.

Kurvan har alltså vinklats upp.

Den planar ut i avvaktan på en stakare konjunktur.

Man letar efter signaler om det här.

Vi ska titta på den här vackra prickkartan.

Kom ihåg att när vi jämför den här prognosen...

Det är alltså Feds räntebana.

Där har man inte majoritet bakom ett huvudscenario.

Här får samtliga ledamöter lägga sin syn på–

–vad Feds effektiva targetränta ska bli.

I december signalerade man två räntehöjningar.

Det var medianprognosen från ledamöterna under 2019.

Det måste ner betydligt. Powell säger–

–att det är vänta och se läge. Det krävs högre inflation–

–för att man ska börja höja räntan. Det logiska är–

–en median som säger "ingen höjning".

Det är en median och inte nödvändigtvis Powells–

–eller majoritetens syn.

Varje prick är en ledamot.

Men man vet inte om det är en röstande ledamot.

Vissa går ut med sin syn, men de flesta gör det inte.

Powell gör det inte.

Vi kommer att famla i mörker.

Om det här rör sig för lite kommer Powell–

–i samband med presskonferensen att tona ner betydelsen.

Är det medelvärdet i grönt?

Det är medianen.

Vit linje är marknadens syn.

Det är ju...stora avvikelser här.

Marknaden tror på lite lägre räntor i år.

Fed trodde på två höjningar i december.

Gapet ökar där marknaden prissätter–

–nästan åt räntesänkningshållet nästa år.

Där har Fed ytterligare räntehöjningar.

Det minskar i samband med den här veckan.

Medianen söker sig nedåt i listan. Här är 2020...

Då minskar gapet. Intressant.

Fed rör sig i marknadens riktning.

Vi får också inköpschefsindex.

Det är kanske den viktigaste dataserien–

–nu när vi är i ett känsligt läge i konjunkturen.

Det brukar ledas av de här indexen.

För euroområdet har det varit väldigt tongivande.

Orange linje och preliminära siffror för mars.

Det har varit idel nedgångar sen början på 2018.

USA har klarat sig bättre, men viker nu.

Frågan är vad som händer i samband med de här siffrorna.

Om vi tittar på sista bilden...

Det har inte bara fallit under de senaste 12 månaderna–

–utan vi prognosmakare har haft svårt att hänga med.

Här är konsensusbilden.

Den ligger efter utfallen.

Men förväntan är återigen ganska oförändrad

Det finns en bild till.

Anledningen att tro att det kan studsa–

–är att titta på vad börser indikerar.

Den lilla kroken på slutet visar–

–att börserna har återhämtat sig ganska mycket.

Det är förenligt med en liten studs i aktivitetsdata.

Om det fortsätter falla har börserna tagit ut–

–för mycket av optimismen.

Å andra sidan är gapet ganska stort.

De brukar ju gå hand i hand.

Man ska inte övertolka korrelationen.

Men delvis har börser fått stöd av fallande räntor.

Men det signalerar att trenden inte ska fortsätta–

–i samma takt.

Tack så mycket, Claes Måhlén. – Tack ni som tittat.

Bostadspriser, inflation, inköpschefsindex, räntebesked och mycket mer. Analys av de senaste makrohändelserna och en titt i veckans agenda med Gabriel Mellqvist och Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

  • Fortsatt lönepress i USA2:39

    Fortsatt lönepress i USA

    Skärtorsdagens och veckans sista makroanalys med Lars Henriksson, valutastrateg på Handelsbanken, och EFN:s Ara Mustafa.

  • 16:28

    "Ericsson ska värderas högre"

    I dagens Börslunch ligger fokus på rapporterande bolag som Ericsson och Billerud Korsnäs. Dessutom har Martin Guri från Kepler Cheuvreux och Jonas Olavi från Alfred Berg med sig några egna case.

  • Kinas stimulanser ger effekt3:37

    Kinas stimulanser ger effekt

    Positiv statistik från Kina. Förhandlingarna mellan Theresa May och Jeremy Corbyn går trögt. I dag kommer inflationssiffror från Storbritannien och eurozonen. Morgonens makro med Lars Henriksson och Nada Razooq.

  • Tre japanska köpcase21:13

    Tre japanska köpcase

    Är Japan en intressant marknad att investera på? Det svarar Jonas Edholm från Skagen Fonder och Linn Hansson från Handelsbanken på i Börslunch. Dessutom intervjuas Avanzas vd Rikard Josefson, efter att bolaget släppt sin kvartalsrapport i dag.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.6%
NASDAQ-100 0.1%
NASDAQ Composite 0%

Vinnare & förlorare

Paradox Interactive 6.5%
Beijer Ref 4.6%
Sandvik 3.6%
Sagax -1.5%
Avanza -2.6%
Thule Group -3.1%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Rikard Josefson: ”Vi måste växa vår fondaffär”6:18

    Rikard Josefson: ”Vi måste växa vår fondaffär”

    Nätmäklaren Avanza Bank släppte sin rapport under tisdagen och aktien föll tio procent. Både rörelseresultatet och intäkterna var lägre än väntat. Bolagets vd Rikard Josefson gästar Börslunch för att kommentera rapporten, verksamheten och framtiden.

  • Fed öppnar för högre inflation3:34

    Fed öppnar för högre inflation

    EU och USA förhandlar om frihandelsavtal. Fedledamöter kan tänka sig inflation över två procent. Inköpschefsindex från New York överraskade positivt.

  • Game of Thrones & Game of Makro19:26

    Game of Thrones & Game of Makro

    Streamingtjänster och makroekonomi är högt på agendan i dagens Börslunch som gästas av Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg och Nordnets sparekonom Frida Bratt. Dessutom intervjuas Storytels vd Jonas Tellander.

  • Storytels vd: så expanderar vi internationellt5:35

    Storytels vd: så expanderar vi internationellt

    Streamingtjänsten Storytel växer snabbt och är i dagsläget verksamma på 16 marknader. Bolagets vd Jonas Tellander gästar Börslunch för att kommentera tillväxten, möjliga konkurrenter och dispyten med Bonnier.