Börsen ger hopp om konjunkturen

Varmt välkomna till Makroveckan.

Välkommen, Claes. Vi börjar med inflationssiffrorna.

Det är ett tag sen nu, men...

För en knapp vecka sen kom februarisiffrorna.

En räntehöjning ligger oavsett siffrorna–

–en bit bort för Riksbankens del.

De signalerar efter sommaren.

Siffrorna var ingen medvind för Riksbanken.

I januari kom siffrorna kom ut påtagligt lägre än väntat.

Nu var marknaden inställd på att det skulle bli lägre–

–än Riksbanken räknade med och så blev det också.

Vi ser gapet mellan Riksbankens prognos–

–som är den övre streckade linjen–

–och utfallet förra veckan i linje med vår prognos.

Gapet är oförändrat jämfört med januari.

Bekymmersamt–

–men kom ihåg att majoriteten i direktionen–

–har tonat ner fokus på månadsutfallen.

Så lite mer långsiktighet i Riksbanken–

–men det får inte bli för stort gap.

Gapet verkar inte vara på väg att sluta sig.

Vi tror att det här är det maximalt tillåtna gapet–

–för att Riksbanken ska mäkta med en räntehöjning i höst.

Det får inte hända för mycket på konjunkturfronten.

Ett antal saker måste inträffa–

–för att det ska bli en räntehöjning.

Vi fortsätter i det svenska farvattnet.

Marknaden reagerade ganska måttligt på siffrorna.

Det var förväntat att Riksbanken skulle missa igen.

Det är ett följdfel från januari.

Här ser vi vad som är inprisat av räntemarknaden för året.

Riksbanken säger en räntehöjning i höst.

Att man når strax över nollan är Riksbankens basscenario.

Marknaden tvivlar. Och det har inte hänt så mycket.

Det här är intervallet under de senaste månaderna.

Sen höjningen i december rör det sig inte många punkter.

Man prissätter ungefär en halv räntehöjning.

Där har det legat under första kvartalet.

Är allt som finns kvar hoppet om att nå tillbaka till noll?

Riksbanken har inte uttryckt det explicit.

Men vissa ledamöter tycker att det skapar ökad förståelse–

–för penningpolitiken om räntan når till noll.

Det skulle därmed vara ett argument i sig.

Vi får se. Kronan har stärkts något.

Det har inte fått nåt stöd från inflationssiffran.

Det är ingen stor rörelse.

Snarare har den försvagats mer än förväntat tidigare.

En liten resa under förra veckan–

–då den åter hamnar under 10,50 mot euron.

Men inga konkreta "drivers" bakom det..?

Jätteintressant ändå.

Det kom precis bostadssiffror.

De är försiktigt positiva.

Man får kalla dem sidledes.

Under förra året var det en stabil prisutveckling–

–på andrahandsmarknaden.

Det är fortfarande prispress i nyproduktionsledet.

Vi ser egentligen ingen förändring av trenden.

Februari visar inte på nån stor rörelse i priser.

Vi räknar med att mönstret består.

Oron om att nyproduktionen ska dra ner andrahandsmarknaden–

–har visat sig vara..?

Lokalt kommer man att se den effekten.

Den motverkas av att ränteläget förblir lågt.

Hushållens ränteförväntningar är kanske lite högt ställda.

Här ser vi nedgångar från toppen.

Den ska väl upp ytterligare lite grand.

Det är inte mycket till prisutveckling sen prisfallet.

Det var hösten 2017 som priserna föll brett i Sverige.

Vi bläddrar vidare till protokollet.

Nu börjar bolagsstämmorna–

–vilket på sikt kan ge en viss kronpress–

–eftersom man delar ut mycket pengar.

Och brexit finns som en rörlig måltavla i kalendern.

Det senaste är att Theresa May inte vill lägga fram–

–samma förslag i parlamentet–

–om hon inte är relativt säker på att få igenom det.

Hon har piskat in en del i sitt eget parti under helgen.

Nordirländska DUP verkar lite mer positiva.

Om man inte röstar för hotar May–

–fortsatt med att det inte blir nån brexit alls.

Det är hennes starkaste kort just nu.

De i parlamentet som vill lämna är oroade för det.

Och det vill Labour..? Corbyn driver väl på där?

Corbyn hotar med att om avtalet röstas igenom–

–vill han att det ska bli folkomröstning om det.

Det är fortfarande väldigt mycket rörlig materia.

Centralbanker har fått en egen spalt.

Fed är tyngst.

Den centralbank som kommer att agera med penningpolitik–

–är Norges bank som med stor sannolikhet höjer räntan.

Utifrån det perspektivet går det mesta åt rätt håll.

Hyggligt stark ekonomi och inflationen högre än väntat.

Varför har de inflation och inte vi.

Det kan man fråga sig. Vi har också inflation.

Men på slutet har NOK gett lite mer kroneffekt–

–i norsk inflation.

Här är Feds balansräkning.

Ingen väntar sig att Fed gör nåt.

Fed har två frågor att ta hänsyn till–

–eller som marknaden letar efter.

Vad signalerar man med balansräkningen?

I december förra året påpekade man–

–att krympningen av balansräkningen sker i bakgrunden.

Den har pågått sen 2017.

I början av året ändrade man inställning till det här.

Man får säga att Feds slutsats var–

–att det får större effekter på finansiella marknader–

–att balansräkningen krymper.

Nu är det en tydlig signal om att krympningen upphör–

–under 2019. Frågan är när.

Det är inte omöjligt att de ger besked nu på mötet.

Kurvan har alltså vinklats upp.

Den planar ut i avvaktan på en stakare konjunktur.

Man letar efter signaler om det här.

Vi ska titta på den här vackra prickkartan.

Kom ihåg att när vi jämför den här prognosen...

Det är alltså Feds räntebana.

Där har man inte majoritet bakom ett huvudscenario.

Här får samtliga ledamöter lägga sin syn på–

–vad Feds effektiva targetränta ska bli.

I december signalerade man två räntehöjningar.

Det var medianprognosen från ledamöterna under 2019.

Det måste ner betydligt. Powell säger–

–att det är vänta och se läge. Det krävs högre inflation–

–för att man ska börja höja räntan. Det logiska är–

–en median som säger "ingen höjning".

Det är en median och inte nödvändigtvis Powells–

–eller majoritetens syn.

Varje prick är en ledamot.

Men man vet inte om det är en röstande ledamot.

Vissa går ut med sin syn, men de flesta gör det inte.

Powell gör det inte.

Vi kommer att famla i mörker.

Om det här rör sig för lite kommer Powell–

–i samband med presskonferensen att tona ner betydelsen.

Är det medelvärdet i grönt?

Det är medianen.

Vit linje är marknadens syn.

Det är ju...stora avvikelser här.

Marknaden tror på lite lägre räntor i år.

Fed trodde på två höjningar i december.

Gapet ökar där marknaden prissätter–

–nästan åt räntesänkningshållet nästa år.

Där har Fed ytterligare räntehöjningar.

Det minskar i samband med den här veckan.

Medianen söker sig nedåt i listan. Här är 2020...

Då minskar gapet. Intressant.

Fed rör sig i marknadens riktning.

Vi får också inköpschefsindex.

Det är kanske den viktigaste dataserien–

–nu när vi är i ett känsligt läge i konjunkturen.

Det brukar ledas av de här indexen.

För euroområdet har det varit väldigt tongivande.

Orange linje och preliminära siffror för mars.

Det har varit idel nedgångar sen början på 2018.

USA har klarat sig bättre, men viker nu.

Frågan är vad som händer i samband med de här siffrorna.

Om vi tittar på sista bilden...

Det har inte bara fallit under de senaste 12 månaderna–

–utan vi prognosmakare har haft svårt att hänga med.

Här är konsensusbilden.

Den ligger efter utfallen.

Men förväntan är återigen ganska oförändrad

Det finns en bild till.

Anledningen att tro att det kan studsa–

–är att titta på vad börser indikerar.

Den lilla kroken på slutet visar–

–att börserna har återhämtat sig ganska mycket.

Det är förenligt med en liten studs i aktivitetsdata.

Om det fortsätter falla har börserna tagit ut–

–för mycket av optimismen.

Å andra sidan är gapet ganska stort.

De brukar ju gå hand i hand.

Man ska inte övertolka korrelationen.

Men delvis har börser fått stöd av fallande räntor.

Men det signalerar att trenden inte ska fortsätta–

–i samma takt.

Tack så mycket, Claes Måhlén. – Tack ni som tittat.

Bostadspriser, inflation, inköpschefsindex, räntebesked och mycket mer. Analys av de senaste makrohändelserna och en titt i veckans agenda med Gabriel Mellqvist och Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

  • Därför väljer Bornold Volvo före Traton16:05

    Därför väljer Bornold Volvo före Traton

    Kappahls svaga rapport, Tratons (dvs Scanias) börsnotering och Beyond Meat. Det är några av ämnena som Johanna Kull från Avanza och Joakim Bornold från Söderberg & Partners avhandlar i dagens Börslunch.

  • Marknaden letar sänkningssignaler2:56

    Marknaden letar sänkningssignaler

    Mindre duvaktiga toner från Federal Reserve. Marknaden har fullt fokus på helgens G20-möte. Riksbanken minskar antalet möten. Morgonens makroanalys med Kiran Sakaria och Matilda Karlsson.

  • Bolagen som borde ha en grön premie17:44

    Bolagen som borde ha en grön premie

    Börslunch andra sommarspecial gästas av Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på SEB. Stora Enso, Alfa Laval, Nibe, Vestas och Swedish Match är några av de bolag som analyseras.

  • Faktorerna som talar för Kinnevik17:02

    Faktorerna som talar för Kinnevik

    Börslunch första sommarspecial fokuserar på Kinnevik. Stefan Wård, analyschef på Pareto, reder bland annat ut vad som egentligen hände när investmentbolaget först ville sälja Millicom men sen ändrade sig.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.2%
NASDAQ-100 0.9%
NASDAQ Composite 0.7%

Vinnare & förlorare

Lundin Petroleum 3.3%
Evolution Gaming Group 2.3%
Nordea 2.3%
ÅF -2.4%
Indutrade -2.5%
Bravida Holding -2.9%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier