Så stort väntas boprisraset bli

Hej, kära tittare. Claes och jag står redo att gå igenom en ny makrovecka.

Om man sammanfattar förra veckan, stod då inflationen för underhållningen?

Det får man säga. Vi fick väldigt låga inflationssiffror i Sverige–

–och de var låga i USA. Det var inte oväntat–

–men vi befinner oss i en reflationistisk miljö.

Om man kort sammanfattar veckan som kommer är väl inköpschefer huvudnumret?

Nu har vi majdata med preliminära siffror för industrin i USA och Europa.

Det är alltid spännande.

Vi kastar oss rakt in i det. Inflationen var rekordlåg i förra veckan.

Det var inte oväntat att inflationen skulle falla.

Det av drivet av oljepriset och effekten på bensinpriset, även elpriser.

Det blev deflation i måttet KPIF som inkluderar energipriser.

Tar man bort det så ligger det högre.

Det var svagare än vad Riksbanken, marknaden och vi räknade med.

Det var inte bara energipriser. De är relativt lätta att fånga.

Det är ett bredare tryck ner på priser.

Kan det här driva Riksbanken till att bli ännu aktivare?

Vi ska titta på marknadens tolkning av det här.

Riksbanken har ganska tydligt stängt dörren för att i närtid sänka räntan.

Det handlar snarare om mer av QE-paketet, obligationsköpen.

Men först ska vi titta på förväntningarna. Våra är den streckade linjen–

–Riksbankens den blå och utfallet är härnere.

Vi räknade tidigare med att ligga under Riksbankens bana.

De behöver trycka ner den ytterligare.

Riksbankens prognoser är numera kvartalsvisa.

Dessutom är det här ett scenario. Riksbanken har inget huvudscenario.

Vi har använt det mer optimistiska scenariot som huvudscenario–

–för att jämföra med Riksbankens prognos.

Är det faktiska utfallet även under deras mest pessimistiska scenario?

Det har inte gjort så stor skillnad i närtid.

Det var betydligt svagare än förväntat även ur det perspektivet.

Så här reagerade marknaden. Den ljusblå linjen, va?

Nej, det här är marknadens förväntningar på inflation.

I nästa bild kommer vi till hur marknaden reagerar.

Det har inte med förra veckans siffror att göra. Den här mätningen görs tidigare.

Den visar att inflationsförväntningarna, månatliga förväntningar fortsätter sjunka.

Vi nosar nu på de lägsta nivåerna nånsin.

Det förstärker bilden av tryck ner på inflationen–

–som gäller i den här miljön.

Nu ska vi titta på marknaden, så här ser det ut.

Det var Riksbanksmöte för några veckor sen–

–som slutade i att Riksbanken lämnade räntan oförändrad–

–och var ganska tydlig med att man inte vill sänka räntan under noll.

Marknaden fortsätter prissätta negativa räntor, men inte som tidigare.

Här ser vi vad som händer under loppet av det närmaste året, enligt marknaden.

Mörkblå linje - före riksbanksmöte. Röd linje - efter riksbanksmöte.

Nu är vi nånstans, inte riktigt halvvägs ner–

–men marknaden har en lutning ner mot negativa räntor.

Allting handlar om sannolikheter i den här världen.

Sannolikheten för en räntehöjning under den här perioden får vara närmast noll.

På den amerikanska marknaden har man nosat på att Fed skulle kunna gå under noll.

När Powell pratade om det i förra veckan, stängde han inte dörren.

Han sa att det inte var aktuellt nu. Bank of England tittar också på möjligheten.

Det är inte aktuellt nu. Ingen centralbank vill helt få bort det från agendan.

Man vill att marknadsprissättningen ser ut så här.

Det hjälper till att hålla räntor nere.

Jag förstår att man inte vill ha en hög inflation i det här läget–

–när man kommer ut med stora stimulanser och riskerar hyperinflation.

Men när länder skuldsätter sig så hårt som de gör–

–vill man väl inte ha deflation, då kan skulderna blir jobbiga att hantera?

Ett riktigt deflationsscenario är en mardröm för centralbanker.

Då är definitivt negativa räntor på bordet om det skulle bli så.

När vi säger deflation nu, handlar det om oljeprisfallet.

Det trycker ner headline-inflationen. Det kommer att försvinna ur siffrorna.

Blir det en riktig deflationistisk miljö blir det skarpt läge för centralbankerna.

Det vill man absolut undvika.

Man har kämpat för att få upp inflationen under flera år, ända sen finanskrisen.

Det önskemålet kvarstår.

Högre inflation hjälper till att skala ner de reala skulderna.

Får man det motsatta växer de reala skulderna–

–särskilt om det sprider sig till lönesättningen.

Det är mycket som står på spel i den här miljön.

Mycket spännande. Det har jag nog sagt många gånger.

Kronan den trotsar börsen. Vid "risk-on" ska ju kronan gå upp.

Börsen har ju gått hyggligt, förra veckan var lite mer sidledes.

Kronan har fortsatt på starkare nivåer.

Räntemarknaden reagerade på inflationssiffrorna, men inte kronan.

Kronan lever lite grand sitt eget liv. Frikopplad från börsen och räntor.

Den förstärks mer än den borde. Men sambandet håller hyggligt.

Anledningen till att kronan inte är här uppe mot euron–

–beror på att börsen har återhämtat sig.

Är det inte märkligt att kronan är så stark när Sverige är så exportberoende?

När exportindustrin ser dålig ut borde kronan gå svagt.

Det kan man säga. Just nu är det tillbaka på nivåerna före krisen.

Kronan var delvis svag redan innan.

Delvis en effekt av tidigare policy från Riksbanken.

Men det finns länder som drabbas hårdare. Norge med oljeprisfallet–

–och andra råvaruberoende länder. Sverige är export- men inte råvaruberoende.

Det finns viss logik i att kronan klarar sig bättre än vissa valutor.

Men generellt sett har kronan tappat även om det är marginellt.

Det hänger också ihop med att börsen har gjort en remarkabel återhämtning.

Här är börsen på en reverserad axel och faller när kurvan går upp.

Surt med en stark krona när man inte kan semestra.

"Stark", är det nog inte så många som tycker.

Riksbanken har varit inne på att det inte hjälper så mycket i den här miljön.

Exporten är svag ändå. Hjulen snurrar inte globalt.

Valutaeffekten just nu är antagligen mindre än den brukar vara.

Vi ska titta på kinesisk industriproduktion.

Vi är kvar i förra veckans data.

Då kom siffror på industriproduktion och detaljhandel.

Industriproduktionen studsar upp lite bättre än förväntat.

Det här är på helårssiffror, "year to date" fram till och med april.

Aprilsiffran var betydligt starkare än förväntat.

Men månaderna tillsammans är fortfarande ner för året.

Bilden kanske blir klarar om man tittar på detaljhandeln.

Industrin har studsat tillbaka kraftigare än konsumtionen.

Det är en bra sammanfattning. Man kan tolka siffrorna–

–att konsumenterna fortfarande är återhållsamma.

Konsumenterna måste sluta oroa sig för arbetslöshet.

Dessutom kan de vara restriktiva för att inte bli smittade i en andra våg.

Här är det lite mer bekymmersamt.

Kinesisk detaljhandel har inte återhämtat sig så mycket.

Kan det här bli den mer långsiktiga utmaningen för hela världen–

–att se till att folk vågar komma igång igen?

Absolut, det finns risk att konsumenter av flera anledningar–

–både risk för smitta, men också osäkerhet för framtiden–

–håller lite hårdare i kulorna.

Syns det här i konsumentförtroendet?

Siffror på konsumentförtroendet förra veckan från USA såg lite bättre ut än...

USA:s detaljhandel såg ut så här.

Nu ligger USA en-två månader efter Kina.

Det är inte konstigt att april blev den svagaste månaden.

Men amerikanska konsumenter verkar mindre bekymrade än hur de agerar.

E-handeln skulle så klart kunna hålla detaljhandeln lite uppe.

Men det tappar kraftigt. Mer än förväntat i USA.

Här har vi amerikansk industriaktivitet. Vad ser vi?

Nu kommer vi in i maj och får inköpschefsindex för maj.

Det är ljusblå linje. Det har varit en studs i data från New York-regionen.

Siffrorna är fortfarande låga, men inte riktigt lika bedrövliga som månaden innan.

Det är möjligt att april visar det kraftigast fallet i industriaktivitet.

Sen en viss återhämtning i maj. I alla fall inte samma fall.

Kan man säga att det är samma mönster som i Kina?

Industrin studsar snabbare än konsumenterna?

Det återstår att se. Här är kinesisk data.

Här har vi februari i Kina, sen kom det upp i mars och sidledes i april.

Här var det återigen över 50-strecket för inköpschefsindex.

Det får vi ingen lösning på den här veckan, utan får vänta till nästa.

Men det har varit ett djupare fall i inköpschefsindex i Europa och USA.

Man ska inte räkna med samma rekyl.

Nu är det bredare och hela världen är involverade.

Kina kommer kanske ner igen i termer av industriproduktion–

–för att man påverkas av övriga världen.

Men det här balansindex. Det krävs att fortsatt fler ser minskad aktivitet–

–för att de ska ligga kvar under 50-strecket.

Man ska inte vara för optimistisk inför den här typen av studsar.

Det betyder inte att aktiviteten stiger snabbt.

Linjeförklaringarna har fallit bort. Röd är Kina, ljusblå är...

Ljusblå och mörkblå är Europa och USA.

Europa är svagast, så mörkblå är USA.

Det gjorde du utan att ha dem tillgängliga. Snyggt!

Här är euroområdets inköpschefsindex.

Indexet för Europa är nere på finanskrisnivå.

Men den mörkblå linjen som visar produktion–

–indikerar att det är värre än så i termer av produktion.

Det handlar om förloppet. Det är ett helt annat förlopp än under finanskrisen.

Mycket snabbare på nedsidan. Vi får se hur snabbt det blir på uppsidan.

Jag håller tummarna för uppsidan.

Bostadspriserna kommer den här veckan.

–Vi tappade bort veckans agenda. –Den fastnade ute på torget.

Ja, exakt.

I morgon tisdag kommer Valueguards HOX-index.

Det ser rätt bekymmersamt ut.

Nästa bild visar vad konsumenterna tror om bostadspriser.

Det ligger på toppnivåer. Det här är hösten 2017, fallande priser.

Det har varit uppe på nya högstanivåer för nationen som helhet.

Det tickade ner lite i mars. Det rimliga är att det kommer ner lite i april.

Vi, som de flesta andra, räknar med att priserna faller i den här miljön.

Frågan är hur snabbt det går.

Hushållen själva förväntar sig svaga siffror.

Precis. Det här är en SKOP-undersökning.

Hur många förväntar sig stigande jämfört med sjunkande priser.

För både villor och bostadsrätter ligger det ganska tydligt under nollan.

Betydligt fler tror på fallande priser än på stigande.

Det är inte så märkligt, även om räntorna är låga.

Arbetslösheten har redan stigit. Alla förväntar sig att den fortsätter stiga.

Den massiva osäkerhet som corona innebär, gör att man håller hårdare i kulorna–

–både när det gäller konsumtion... Det här är ett viktigt köp–

–så det är svårt att föreställa sig att priserna inte kommer ner.

Innan vi går in på den här. Jag vill stanna lite på bostadspriserna.

Å ena sidan pekar många indikatorer på–

–att de borde falla, men det har inte synts så mycket fall i hård data.

Det verkar som om det finns diskrepans mellan hushåll och bedömares förväntan–

–kontra vad som syns i faktiska siffror. Hur kommer det sig?

Det är för tidigt. Det här är marsdata.

Om man ska vara lite positiv kring prisbilden–

–så byggs det för lite och finns ett underliggande demografiskt behov.

Svensk befolkningstillväxt innebär att det behövs fler bostäder än vad som byggs.

Det är grundpositivt för priserna.

Den grundläggande bilden med ett starkt behov av bostäder–

–plus låga räntor är positiv för priserna.

Det är bara att den enorma stormen som vi är inne i borde verka åt andra hållet.

Det är inte jättemånga som har blivit arbetslösa än.

Det har varit mer korttidspermitteringar eller varsel.

När det går över till ren arbetslöshet börjar man då se tryck?

Man har ju mer eller mindre avskaffat amorteringskravet.

–Det stödjer väl litet? –Absolut.

Samtidigt räknar banker fortfarande med att det ska komma tillbaka.

Det kan påverka köpbeteendet lite grand–

–men det ändrar inte hur du måste se på din ekonomi på lite längre sikt.

Men det kanske ändrar säljbeteendet.

Det är syftet att det inte ska bli nån stress i marknaden.

Det är absolut en faktor. Det kan mycket väl dröja lite längre.

Nu hoppar vi till att Riksgälden släpper en låneprognos över lånebehovet.

Du var inne på permitteringar. Det kostar ju att staten tar över en så stor del–

–av de permitterade från företagen.

Riksgälden kommer att prognosticera ett rekordstort lånebehov i morgon.

De vet inte var det kommer att landa.

Vi räknar med att de här siffrorna blir värre än vad som presenteras i morgon.

Riksgälden tittar framför allt på vad som redan är presenterat av regeringen.

Vi räknar med att det kommer nya program för att stödja ekonomin i år och nästa år.

Här har vi svensk statsskuld. Det är en ganska glädjande bild.

Många länder har hög statsskuld, USA runt 100 %.

Italien har betydligt över 100 %. Japan över 200 %.

Sverige ligger väldigt lågt. Vi har gjort resan från 90-talskrisen–

–och tuggat ner under två decennier.

Det gör att vi kan låna ganska mycket utan att det direkt ser dramatiskt ut.

Det är en snabb ökningstakt, men ingen stor dramatik i nivåer.

Det ska upp dryga 10 procentenheter de närmaste två åren.

Det kommer att lånas mycket pengar på rekordsnabb tid.

Det sätter lite tryck upp på räntor, men gör inte att vi kommer ur lågräntemiljön.

Men det är en riktig snackis i räntemarknaden.

Man förbereder sig på att det kommer att komma mycket obligationer.

Det var det vi hade att bjuda på den här veckan. Kort sammanfattning:

Viktigast den här veckan: bostadspriser och inköpschefsindex.

I takt med att ekonomier öppnar upp är det väldigt viktigt vad som händer–

–i termer av smittspridning. Det blir svårt att dra slutsatser från dagsdata.

Just det här skede som vi är inne i när man försöker öppna ekonomier igen–

–blir väldigt viktigt för framtiden.

–Tack så mycket för i dag, Claes Måhlén. –Tack.

En djupdykning i vad som händer på marknaderna och i världsekonomin med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén och EFN:s Albin Kjellberg.

  • Därför klarar techbolagen krisen bättre16:03

    Därför klarar techbolagen krisen bättre

    Varför går den tekniktunga Nasdaqbörsen bättre än New York-börsen och vad händer nu när massor av bolag ställt in sina utdelningar? Det är två frågor som Nicklas Andersson från Avanza svarar på i EFN Marknad.

  • Tyskland nära nytt gigantiskt stödpaket5:25

    Tyskland nära nytt gigantiskt stödpaket

    Handelsbankens Kiran Sakaria kommenterar de ekonomiska effekterna av protesterna i USA, Tysklands nya stimulanspaket och storbråket mellan januaripartierna om Las-utredningen.

  • Därför ska börsen upp17:40

    Därför ska börsen upp

    Hur gör man datadriven hållbarhetsanalys? Det svarar Jonas Thulin från Erik Penser Bank på i EFN Marknad. Dessutom avslöjar han varför han tror att börsen ska fortsätta uppåt.

  • ”Ingen vill förstöra börsfesten”0:00

    ”Ingen vill förstöra börsfesten”

    Allt från den stigande geopolitiska oron till börs, räntor, arbetslöshet och inköpschefsindex en masse. Veckans fördjupning i läget på marknaderna och i världsekonomin med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

  • Triss i heta skogsaktier20:53

    Triss i heta skogsaktier

    Har återhämtningen på börsen gått för långt och kan det då vara läge att rikta blickarna mot skogsaktier? Det diskuteras med Martin Hallström från Swedbank i EFN Marknad.

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.1%
NASDAQ-100 -0.6%
NASDAQ Composite -0.4%

Vinnare & förlorare

Loomis 13.3%
Intrum Justitia 12.8%
Kindred Group 5.5%
Nolato -1.9%
Sagax -2.3%
Arjo -3.1%
Uppdaterad tis 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier