”Dåliga nyheter är bra nyheter”

Claes och jag är tillbaka och ska blicka tillbaka på veckan som varit–

–och ta er in i veckan som kommer.

Ska vi börja med det som har hänt i natt? Kina har sänkt räntan.

Det var inte helt oväntat. Man har sänkt olika räntor mot banker.

Det kommer man nog att fortsätta med. Man har en enorm press i ekonomin–

–då delar av den fortfarande är nedstängd. Det som hände i natt–

–var att en av räntorna... Det är inte som i Europa eller USA–

–en specifik ränta att titta på. De har ett antal olika spakar att dra i.

Vi ska inte gå igenom dem i detalj. Men det som händer är–

–att den röda NTL-räntan, en ettårig ränta, tickade ner 10 punkter.

Det har skett tidigare med de kortaste räntorna som är sju veckors repor.

Det följer ganska väl den förväntade linjen.

Man behöver sannolikt göra mer på policyfronten för att stimulera ekonomin–

–efter det svaga förstakvartalet som det oundvikligen kommer att bli.

Hur mycket rädsla från myndighetshåll för en ekonomisk inbromsning–

–visar den här typen av åtgärd?

Än så länge är det ganska måttligt med stimulanser.

Man är inne i en stimulanscykel i Kina–

–som handlar om tidigare effekter av handelskriget med USA–

–och generellt en inbromsning i ekonomin.

Men vi ser inte riktigt den reacceleration i kredittillväxten–

–som synts i tidigare stimulanscykler.

Än så länge förefaller rädslan inte vara så uttalad som tidigare.

På grund av coronautbrottet är oljepriserna väldigt pressade.

Du har en liten spaning kopplad till det och "high yield".

Det är ganska tufft i råvarumarknaden generellt.

Där är Kina en stor konsument. Förvisso är det en tillfällig nedstängning–

–av kinesiskt ekonomi, icke desto mindre påverkar det spotpriser på råvarumarknaden.

På amerikanska "high yield"-marknaden är oljebolagen högt representerade.

De "fundar" sig via bondmarknden in till bankerna.

Förra gången oljepriset föll kraftigt, det är inte lika kraftigt den här gången–

–var 2015. Oljepriset är den ljusblå linjen.

Det är inverterad skala till höger.

Det vill säga oljepriset faller när den går åt det hållet.

Man ser hur väl det sammanföll med upplåningskostnaderna–

–via obligationsmarknaden för oljebolagen som gick upp kraftigt.

Det satte generell press på finansiella marknader.

Det var en liten reaktion 2019, men ingen den här gången än så länge.

Det ligger kvar på tajta nivåer, trots att oljepriset har fallit.

Man ska inte tänka sig en finansiell härdsmälta runt hörnet.

Men om det sker ytterligare oroväckande saker i Kina–

–kanske nya virusutbrott... Det ligger inte i korten just nu.

Men om oljepriset fortsätter ner får man mer press på bondmarknaden.

Nånting som inte oroar än, men är värt att hålla ett extra öga på.

Hur går kanalerna från Kina ut till världen?

Det här är en finansiell koppling via råvarumarknaden.

Riksbanken kom med ett väldigt odramatiskt besked i förr veckan.

Det var ingen dramatik och ingen dramatik var förväntat.

Bilden visar Riksbankens reporänteprognos i december och förra veckan.

Den är helt intakt. Man har lagt till lite längre ut i 2023.

Lutningen där är precis densamma som tidigare.

Man kan notera att i första kvartalet 2023–

–är det inte en full 25-punkters höjning prognosticerad.

Men det var helt och hållet förväntat.

Så också förändringarna av inflationsprognoser från Riksbanken.

Den här veckan kommer januariinflationen. Vi ska strax titta mer på den.

Förväntningarna från Riksbanken är att det milda vädret–

–gör att man drar ner KPIF-inflationsprognosen–

–alltså inklusive energipriser. Då är man nere på låga inflationssiffror.

1,2 % under loppet av 2020.

Då kan man tycka att det är dags att sänka räntan.

Nej, tittar vi på exklusive energi är det förvisso lite lätt neddraget–

–men måttliga revideringar från Brunkebergstorg den här gången.

Det är mycket effekt av den milda vintern. Ingves gjorde sig lustig över–

–att det inte är en faktor som ska påverka penningpolitiken.

Så en sån typ av kortsiktig, enskild händelse kan Riksbanken bortse ifrån?

I alla fall i den här miljön. Det var lite annorlunda för några år sen.

Om man är inne i en ännu lägre låginflationsmiljö–

–där man är mer oroad för att ankaret, inflationsmålet, håller på att ruckas–

–då kan allt påverka.

I den här miljön är Riksbanken tryggare med att förväntningarna är på plats.

Då påverkar inte den här typen av tillfälliga faktorer.

Då har vi räntesänkningsförväntningar. Ett långt och trevligt ord.

Precis. Jag vill föra oss in på ECB. När det gäller Riksbanken–

–är det väldigt stabila förväntningar på marknaden.

Det är varken nån höjning eller sänkning inprisad.

Om nånting, nån punkts sänkning. För ECB har det smugit sig in lite mer.

Om vi tittar på skalan så är det inga dramatiska förändringar.

Men jämfört med att det var nån punkt upp för några veckor sen–

–är det några punkter ner. Man kan se det som om en halv räntesänkning är prissatt–

–om vi tänker att det är 10 punkter, till slutet av 2020.

Det är ändå lite av ett skifte.

–Är det corona vi ser? –Lite av det är det.

Industrin i världen, inte minst i Europa, har haft stora problem.

Det gäller bilindustrin. De försäljningssiffror som kommer–

–inte minst från Kina, kommer att ser bedrövliga ut.

Det kommer i ett läge när tysk bilindustri har problem så det räcker.

Man behöver inte mer av den varan.

Så det har en viss koppling till corona och Kina.

Det för oss över på euron innan vi går över på veckan som kommer.

Det är press på euron, delvis kopplat till vissa förväntningar på räntan.

Men det är det här tröga att få en industrinära återhämtning.

Medan den amerikanska ekonomin tuffar på.

Är det för att den är mer konsumtions- än industrinära?

Ja. Det domestika i USA går fortsatt starkt.

Arbetsmarknaden fortsätter att vara stark.

Och så veckans agenda... Lite glesare den här veckan än tidigare två.

Så är det. Huvudnumret kommer på fredag.

Då är det inköpschefsindex.

Första indikationerna på vad som händer i februari. Nu ska coronaeffekten synas.

Förväntningarna är att index generellt ska ner.

Det kommer att vara otroligt svårt att gissa.

Vi vet inte hur snabbt det slår ut i global industri och med vilken magnitud.

Här finns utrymme för överraskningar.

När jag satt och läste lite i morse så de enda artiklarna jag hittade–

–inför det här handlade bara om corona.

Det kommer uppenbarligen dominera analysen av siffrorna på fredag.

Då beror det på vilka glasögon man tar på sig.

Är man positiv och tror att industrin generellt ska återhämta sig.

Det har börsen prisat in. Då säger man att det är tillfälligt och beror på corona.

Om sifforna kommer ut bättre än väntat kan man säga:

"Vänta till nästa månad. Då får ni se på grejer."

Då får man väl se centralbanksstimulanser.

Dåliga nyheter är bra nyheter. Det har det varit i ganska många år.

Nånting mer att se fram emot lite extra?

Arbetslöshet, inflation och bostadspriser i Sverige.

Vi ska titta på dem.

Först har vi inköpscheferna som vi pratade om.

Det globala indexet kommer inte den här veckan.

Vi får veta vad som händer med det–

–eftersom vi får USA, Europa, Japan och Storbritannien–

–preliminära siffror för februari. Det brukar ge en ganska tydlig bild–

–av den globala nivån på inköpschefsindex.

Det är den här vändningen och huruvida den ska fortsätta upp eller plana ut.

Eller om det ska vika ner och bli en tillfällig nedgång på grund av corona.

Här är olika nivåer för olika delar i världen.

USA ser bäst ut, medan Europa har varit väldigt nedtryckt–

–på grund av Tyskland och den tyska bilindustrin.

Tyskland har en stark koppling till Kina.

Det blir säkerligen påtagligt i den här vändan.

Det var en så fin vändningsformation i den europeiska.

Vi har bostadspriserna som kommer... Sa du på onsdag?

På tisdag... Det är HOX-indexet som Valueguard presenterar.

Man har knådat och kvalitetsjusterat statistiken.

Då får vi en rätt tydlig bild av bostadsmarknaden just nu.

Kanske inte i linje med vad Stefan Ingves skulle vilja se–

–nämligen stiger bostadspriserna. Inte i linje med–

–när det begav sig som allra kraftigast.

Men det är en uppåtlutande kurva. Det gäller för alla delar av Sverige.

Här har vi tagit storstäderna.

Värt att notera är att Malmöregionen nu ligger över toppnivåerna 2017–

–före prisfallet under hösten. Lite kvar för Stockholm och Göteborg.

Det är ändå en uppåtgående trend–

–som på marginalen är lite bekymmersam för Riksbanken.

Det har rört sig hyfsat sidledes mellan 2016-2018.

Vad är det som gör att det börjar röra sig uppåt nu 2019-2020?

Inga större förändringar har skett. Räntan har till och med höjts.

Samtidigt har ränteförväntningarna i hushållen varit ännu högre.

Trots att Riksbanken höjde räntan, börjar köparna ställa in sig på låga räntor länge.

Det påverkar positivt.

Sen har vi de beryktade arbetslöshetssiffrorna–

–som är lite utskällda.

Det är svårt att dra slutsatser utifrån statistiken.

Det var en stark siffra i bemärkelsen att det var låg arbetslöshet i december.

Nu kommer första mätningen 2020. Vi räknar med att den hoppar upp igen.

Men ni ser volatiliteten. Den bara sågar sig fram.

Att titta på månatliga siffror har aldrig varit särskilt lyckosamt–

–för att förstå utvecklingen för svenskt vidkommande. Ännu mindre nu–

–eftersom man är nere på halva undersökningen jämfört med tidigare.

Trenden baserad på en långsammare tillväxt än vi har förmåga att ha i Sverige–

–är inte tillräckligt stark för att öka sysselsättningen.

Därför stiger arbetslösheten.

Men en siffra att ta med en nypa salt.

Här kan överraska åt båda hållen utan att vara fundamentalt drivet.

Men trenden bör ända vara uppåtriktad.

Var letar du efter hur svensk arbetsmarknad mår när inte det här funkar?

Vi har indikatorer från företag och hushåll, där vi ser den här trenden.

Hushållen är lite mer bekymrade för arbetslösheten–

–och företagen anställer i mindre omfattning.

Det är en ganska entydig bild av en inte särskilt stark arbetsmarknad.

Inflationen som kommer den här veckan...

Den kommer på onsdag. Då får vi se lite olika trender.

Energipriser tynger för KPIF-indexet.

Rensat för det borde det komma upp lite grand.

Här är vi inte helt överens med Riksbanken.

Vi tror att det bli mer tryck ned för inflationen framåt. Det hänger ihop–

–kronan, arbetsmarknaden... Det är generellt ett lägre inflationstryck.

Det som påverkar KPIF i närtid är energipriser.

Det har Riksbanken till stor del tagit hänsyn till.

Det får antagligen inga effekter på förväntningar på penningpolitiken.

Det var det vi hade att bjuda på. Tack så mycket, Claes Måhlén.

Aktiemarknaden har de senaste åren tolkat negativa nyheter positivt eftersom det bäddar för stimulanser. I veckan väntar arbetslöshet, inflation och bostadspriser från Sverige samt industri-PMI från euroområdet.

Om det och mycket mer med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén och EFN:s Albin Kjellberg.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.8%
NASDAQ-100 1.7%
NASDAQ Composite 2.1%

Vinnare & förlorare

Kinnevik 8%
Evolution Gaming Group 7.4%
Mycronic 5.2%
Assa Abloy -4.5%
Swedbank -6.2%
ICA Gruppen -6.8%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Varför vill Ingves undvika ny minusränta?7:45

    Varför vill Ingves undvika ny minusränta?

    Dagens tyngsta händelser inom räntor, valutor, börser, råvaror och makroekonomi i skuggan av coronaviruset sammanfattas av Kiran Sakaria, strateg på Handelsbanken och EFN:s Albin Kjellberg.

  • Armfelts senaste köptips inom gaming23:09

    Armfelts senaste köptips inom gaming

    När miljontals människor världen över sitter isolerade i sina hem kan gamingbolagen räkna med ökat spelande. Men vilka bolag ska man egentligen äga? Det svarar Carl Armfelt från Tin Fonder på.

  • Trump eldade på oljepriset7:26

    Trump eldade på oljepriset

    Oljan rusade på USA:s president Trumps uttalande om att Opec och Ryssland snart är överens om en produktionssänkning. Priset föll senare tillbaka efter att Ryssland dementerat uppgifterna.