”Kronan är rekordsvag”

Välkommen till en händelserik makrovecka.

Välkommen, Claes Måhlén.

Vi fick inflationssiffror förra veckan.

De svenska siffrorna är ganska odramatiska.

Avvikelsen mellan utfall och förväntan–

–är ganska liten när det gäller KPIF.

Dock åt fel håll, ur Riksbankens perspektiv.

1/10 lägre än konsensusprognosen.

Vi låg högre än konsensus–

–och det var ännu större avvikelse från vår prognos.

Varför är april blankt...?

Vi har varken förväntningar eller utfall för april.

Finns det nåt att säga framåt prognosmässigt?

Man kan resonera kring hur det som hände i mars–

–påverkar april. Vi återkommer till det.

Här har vi inflationen och Riksbankens förväntningar.

Vi ser vår prognos som var högre-

-men i KPIF-termer så var utfallet högre–

–än Riksbankens prognos, som är den gröna linjen.

Den blå visar utfallet.

Man undrar vad det här betyder för–

–nästa penningpolitiska möte som är om bara två veckor.

Nästa bild visar att djävulen finns i detaljerna.

Här ser vi KPIF rensat för energipriser.

Riksbankens målvariabel rensar inte för energipriser-

-men ofta vill man se bort för fluktuationer–

–i energi och ibland även livsmedel.

Är det för att de kränger mycket?

De påverkas av tillfälligheter som penningpolitiken–

–kanske inte behöver ta hänsyn till.

Här är ju avvikelsen betydligt större.

Blått är utfall, orange och grön är våra–

–och Riksbankens förväntningar - det är över 2/10 lägre.

Flera ledamöter pekar på det här måttet–

–som mer vägledande i dagsläget för penningpolitiken.

Man vill ju se att det här trendar uppåt-

-men nu trendar det ju neråt, alltså åt fel håll.

Det gör det svårt att tro att Riksbanken inte kommer–

–att ändra på sin reporänteprognos om två veckor.

Det är även risk för fortsatt brus om energipriset–

–fortsätter att stiga.

Riksbanken vill framförallt att det som skapas av–

–det inhemska kostnadstrycket, främst tjänstepriser–

–att de stiger på ett tryggare sätt.

Förväntningarna på höjning har blivit lägre.

Här har vi räntehöjningar som prissätts av marknaden–

–fram till årsskiftet 2018/19.

Det har ju varit urprisning de senaste kvartalen.

Vi minns den här resan efter utfall i januariinflationen.

Vi såg ingen jätterörelse efter siffrorna förra veckan.

Dock försöker man prisa ur räntehöjningar.

Nästa bild visar att det här hänger väl ihop med–

–vad som händer med kronan mot euron.

Vi har reverserat den blå linjen–

–som visar vad som är inprisat till årsskiftet.

Man ser den starka korrelationen mellan de två.

När det gäller kronan mot euron är det nästan helt fråga–

–om vad man tror om Riksbanken.

Är kronan ovanligt starkt kopplad till vår centralbank?

Det finns ingen valuta som har lika stark koppling–

–till förväntningarna på centralbanken som kronan just nu.

Det beror på att Riksbanken fokuserar mycket på kronan–

–som en del i spelet att hålla uppe inflationen.

Andra centralbanker gör inte det i samma utsträckning.

Marknaden har tagit till sig det här och det kvittar lite–

–vad som sker med bostadspriser, BNP och arbetslöshet.

Det är fokus på förväntningarna på Riksbanken.

Lyckades man för bra? Kronan är ju väldigt svag.

Kronan är väldigt svag mot euron.

Här ser vi kronan som handelsviktat KIX-index.

När den blå linjen stiger så försvagas kronan mot euron–

–dollarn och andra valutor.

Om den här nivån kvarstår till Riksbankens möte–

–så har vi aldrig avvikit så mycket från deras prognos.

Trots att kronan är jättesvag–

–som innebär att inflationen och importpriserna ökar-

–förväntar vi oss, liksom alla, att Riksbanken–

–kommer att skjuta på första räntehöjningen.

Är det här för mycket för att Riksbanken ska vara bekväm?

Riksbanken har inget mål för valutakursen.

Det man har repeterat om och om igen är–

–att kronan inte får förstärkas för snabbt.

Man har dock inte sagt att den måste försvagas.

Riksbankens prognos är att kronan–

–ska förstärkas om än i gradvis takt.

Riksbanken vill inte se en snabb förstärkning av kronan.

Det har man sagt trots att kronan–

–befinner sig på historiskt svaga nivåer.

Stefan Ingves riskerar att förlora i popularitet–

–bland svenska semesterfirare i sommar.

Jag tror att det här alltmer blir en fråga–

–för förståelsen av penningpolitiken.

Svensk ekonomi går bra, arbetslösheten är låg–

–och inflationen avviker bara marginellt från målet–

–och ändå är kronan otroligt svag.

Göran Persson är på krigsstigen och hävdar–

–att Riksbanken har tömt sin arsenal.

Sen pratas det om omvandlingstrycket i svensk industri.

Inget av det ligger ju nära Riksbankens mål–

–men faktorerna kan bli mer intressanta framöver.

I USA går det bättre sett till inflationen.

Vi fick det förväntade hoppet upp i inflationen.

Det var i linje med förväntningarna för inflationen i mars

–till skillnad från i Sverige.

Hoppet upp avspeglar det här som hände i samband–

–med mars 2017, nämligen betydligt lägre inflation.

Nu får vi en baseffekt från det.

Det studsar tillbaka, alltså?

Ja, och det var förväntat.

Det kommer fortsätta att studsa–

–och de orange staplarna visar på utfallen.

I maj och april ifjol kom det ut lägre än förväntat.

Bara för att det var lägre i april i fjol–

–varför skulle det då kompenseras i år?

Bra fråga, det betyder inte att inflationen ökar.

Det som överraskade i mars, april och maj-

-var faktorer som de flesta bedömare–

–anser vara av tillfällig karaktär.

De avspeglar inte det underliggande inflationstrycket.

När de inte upprepas i april och maj–

–borde inflationen stiga.

Det är förstås välkommet för USA:s centralbank.

I övrigt har vi rapportsäsong som börjar i USA i dag–

–och i Sverige kan man väl säga att den börjar på fredag?

På ett IMF möte i Washington–

–ska Ingves prata om digitala kryptovalutor.

Där ligger ju Sverige i framkant, det är spännande.

Är det nåt annat du vill peka ut?

Bostadspriser är som alltid spännande.

Vi får amerikanska detaljhandelssiffror i dag.

De har varit svaga hittills under 2018, även här–

–men det kanske inte är en supertung agenda globalt.

Du nämnde bostadspriser som intresserar många.

Här ser vi månadsförändringstakten i Sverige.

Vi är fortfarande inne i en stark säsong–

–även för villamarknaden.

Fallet började i september, minskade under januari.

Det var ner i februari och vi räknar med att få–

–en negativ stapel. Exakt var vi hamnar vet vi inte.

Mäklarstatistik visar att priserna är ganska stabila.

Den här datan kvalitetsjusterar priserna också.

Det är ju svårt att jämföra försäljningar–

–på bostadsmarknaderna. Man måste titta på yta och annat.

Här är historiken...

Här ser vi totala prisfallet från toppen.

Förra gången Finansinspektionen införde amorteringskrav–

–föll priserna lite grann för att sen komma tillbaka.

Nu tittar vi på mars 2018. Det nya amorteringskravet–

–påverkar ju bara en del av marknaden–

–det högsta prissegmentet.

Vi räknar med ett lite större prisfall–

–men att vi ändå går mot nån form av stabilisering.

Fortfarande inga finanskrisdjup i nedgången.

Tittar vi på den högvolatila Stockholmsmarknaden–

–är det ganska betydande fall, dock inte på den nivån.

Vad får det för avtryck i övriga ekonomin?

Vi tror på en stabilisering av bostadspriserna.

Sen undrar vi vad det blir för spridningseffekter–

–bortsett från att byggandet saktar in.

Det är svårt att dra en slutsats en så länge.

Vi har sett formationen i konsumentförtroende–

–som visar att det är lite svagare–

–men historiskt sett är nivåerna fortfarande höga.

Vi tror inte på större effekter i hushållens beteende.

Tack.

Riksbankens inflytande på kronkursen är unik, och riskerar att skapa problem. Det säger Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén när han analyserar de viktigaste makrohändelserna.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.9%
NASDAQ-100 -1.6%
NASDAQ Composite -1.3%

Vinnare & förlorare

Ericsson 17.5%
Telia Company 8.6%
Paradox Interactive 5.1%
Essity -3%
Evolution Gaming Group -3.2%
SSAB -3.3%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier