Börsfall och oro för en andra våg

Då är jag och Claes Måhlén tillbaka.

I ryggen har vi en helg med strålande solsken och högsommarväder.

Märker du nåt av att marknaderna börjar närma sig semesterläge och sommarlunk?

Om man tar vädermetaforer, så är det snarare mörka moln på himlen.

De började segla över marknaden förra veckan.

Vi ska kolla lite på marknadsrörelserna. Det är återigen en oro för en andra våg.

Om vi lyssnar på epidemiologer, så tycker de flesta–

–att det är troligt att det blir en andra våg.

Därför kanske marknaden vaknar upp lite mer till verkligheten.

Det intressanta med en andra våg är om man väljer att stänga ner.

Trump har gång på gång bedyrat att de inte kommer att göra det.

Men om det blir för omfattande kanske man blir tvingad.

Man får räkna med en ökad smittspridning. Frågan är hur mycket det reaccelererar.

Tröskeln för att stänga ner likadant en gång till är nog hög.

Men det finns en smärtgräns.

Vi kastar oss rakt in i grafskörden.

Vi börjar med antal bekräftade coronafall som ökar i Kina.

Det är Peking som det har rapporterats om i helgen.

Vi ser veckoförändringstakten här. Det mörkblå är Peking.

Den ska läsas på vänster axel. På höger har vi Kina som helhet.

Båda har i princip legat på noll. Det har varit få, om några, nya fall i Kina.

Vi ska säga att det har poppat upp lokalt på sina ställen–

–och man har då lyckats, enligt myndigheterna, stänga ner det.

Här hade vi en resa i slutet på mars i Peking.

Sen kom det ner. Det blev en reacceleration i Kina–

–men utan att det blev en ny våg.

Jag vet inte om det är allvarligt, men nu är det nåt man talar om i marknaden.

Till det här kommer att det i amerikanska delstater reaccelererar.

Det händer saker på olika håll.

Det är gnistor, men det har inte flammat upp till nån vidare...

Man stänger ner lokalt. Nu har man stängt ner marknader och hoppas att det räcker.

Vi tar och kikar på corona och marknaden.

Den här är väldigt intressant.

Den mörkblåa linjen är S&P 500. Det är Amazon mot amerikanska flygbolag.

Flygbolagssektorn har drabbats otroligt hårt i den här krisen.

Det är inte oväntat, med tanke på de restriktioner som råder.

Amazon är ett bolag som har gynnats.

De gynnas av ökad digitalisering och av att konsumenter måste handla via nätet.

Då ser man att den mörkblåa linjen, som har gått upp och sen reverseras–

–rör sig lite, i månadsförändringstakt, som antalet coronafall.

Det är dödsfall i det här fallet.

Vi såg förra veckan att Amazon började prestera bättre en flygbolagen.

Det kan vara ett tecken på att marknaden inkorporerar risken för en andra smittvåg.

Vi tar också och kikar på kinesisk månadsdata, som kom ganska nyligen.

Den kom till och med i morse, eller i natt.

Den ser ut ungefär som förväntat.

Temat är att industriproduktion och investeringar går bra–

–men det är svagt vad gäller konsumenters agerande.

Det är en avhållsamhet från konsumentsidan–

–men det är en klar reacceleration i industrin.

Här har vi förra veckan.

Det är det fjärde största fallet i den här krisen.

Många blev oroliga, kan jag tänka mig, men du känns inte riktigt lika orolig.

Det kommer en annan bild. Det rally som vi kanske lämnat bakom oss är exceptionellt.

Det här var i torsdags. Vi fick upp marknaden lite i fredags.

Visst är det dramatiska rörelser.

Samtidigt har många skakat på huvudet åt det här börsrallyt.

Marknaden har inte bara gått före ekonomisk data, som den brukar–

–utan också före det som de flesta ser som det rimligaste förloppet här–

–inklusive en utdragen period av corona–

–och risken för en kraftig andra våg. Mycket kan gå snett i det här.

Det brukar vara trapporna upp och hissen ner. När reaktionen väl kommer är den...

Vi har haft hissar på uppsidan också. De har varit kraftiga efter de stora fallen.

Volatiliteten har kommit ner snabbt. Nu fick vi tillbaka den.

Det fanns olika saker som man kan peka på.

Det som jag tycker är viktigast av de faktorerna...

Det här är från botten i mars på börsen.

Det är en förändring på 57 dagar. Vi tar det fönstret, för det gällde till...

Förra måndagen hade vi toppen på börsen, om det nu visar sig vara det lokalt.

Vi får gå tillbaka till 1930-talet–

–för att hitta en snabbare uppgång för den amerikanska börsen.

Efter ett sånt rally är det väl naturligt med avkylning?

Efteråt försöker man hitta förklaringar. Vad var det som hände?

Man ska nog inte dra för stora slutsatser på den rörelsen.

–Vissa kanske helt enkelt tog hem vinster? –Lite så, ja.

Du skrev att det här rallyt har saknat riktiga "bulls". Vad menar du med det?

Det är ett rally mot konsensus, kan man säga.

Många ser risken för en andra våg och ett utdraget förlopp–

–och för att det blir permanenta skador för ekonomin.

Det kanske är det som driver rallyt.

Många är inte riktigt lika långa i risk som man skulle vilja vara.

Börsen och olja, då.

Inte bara börsen tappade lite förra veckan, utan även oljan.

I den här återhämtningen har börsen gått först. Men sen har råvaror kommit.

Basmetaller är en viktig konjunkturindikator, inte minst i Kina.

Men även i oljemarknaden, som har varit i fokus under krisen–

–på grund av flygindustrin och transportsektorn–

–där det är en total kollaps i efterfrågan...

Olja har också återhämtat sig snabbt. Nu fick vi en liten vändning.

Det ligger i linje med vad vi såg på börser.

Vi tittar också på "jobless claims".

Det är inte kvar på toppen, men det har stabiliserats lite.

Den faktorn nämndes förra veckan som en orsak till börsfallet.

Vi hade en stor vändning i antal sysselsatta i maj. Det överraskade alla.

Plötsligt skapades det jobb i USA:s ekonomi.

Här har vi en mindre optimistisk syn på deras arbetsmarknad.

Det hänger sig kvar. Nu är det här de som går på A-kassa.

Det är nya generösa regler.

Då blir det svårare att matcha "jobless claims" mot sysselsättning.

Inte desto mindre går det inte lika rasande snabbt ner i den här statistiken.

Vi hade ett Fed-möte förra veckan.

Det var en del som påpekade–

–att det kom ut mindre likviditet från Fed förra veckan än vad som kommit tidigare–

–och att det skulle kunna ha orsakat börsfallet.

Fed är ändå otroligt stödjande till marknaden.

Det blir nollränta till slutet av 2022, enligt majoriteten i Fed-direktionen.

Jag tror att det är positivt för marknaden.

Det ser vi här. De spår nollränta till slutet på 2022.

Det gör även marknaden. Man sticker inte ut i den bedömningen.

Men detta är den senaste bedömningen, från december.

Man uppdaterade inte i mars, på grund av osäkerheten.

Fed ger marknaden rätt. Prissätt inte några räntehöjningar.

Det är i linje med hur man gjorde efter finanskrisen.

Då var marknaden för höjda räntor–

–och en reversering av den expansiva penningpolitiken.

Fed ville fortsätta tills arbetslösheten når den nivån att ekonomin kan överhettas.

Om man tänker likadant nu, så lär det dröja länge, enligt alla bedömningar.

Man kör med gasen i botten tills man är tillbaka på den gamla nivån.

Kronan och börsen beter sig som den ska.

Ja. Vi har pratat om att kronan har varit rätt stark.

Den har till och med varit starkare än den var före corona.

Men som man ska förvänta sig vad gäller kronan...

När börsen faller, och det är den ljusblåa linjen på den reverserade högra axeln–

–så går kronan svagare. Det är inget nytt i det avseendet.

Kronan är en klassisk risk/on- och risk/off-valuta.

Svensk inflation, då? Där är det lite bättre än väntat.

Det är nog glada miner på Brunkebergstorg. Där hade vi majutfallet.

Det är lite brett, men det är fortfarande låg inflation.

Det är långt ifrån inflationsmålet.

Detta är oljerelaterat, men även utan det är det ett tryck neråt–

–men kanske inte så mycket som förväntat.

Det gav en väldigt liten marknadsreaktion. Det hände inte mycket med kronan heller.

Det här är lite perifert i dagsläget.

Är inflationen lite som vinsterna i år?

–Tittar man redan på nästa år? –Ja.

Framför allt vad gäller inklusive energipriser.

Det som händer nu när man har haft ett år av lägre priser–

–är att det försvinner ur tolvmånaders- siffrorna. Inflation är förändringstakt.

Oljepriset skulle återigen behöva falla i samma omfattning–

–vilket till slut inte går.

Vi kommer att närma oss kärninflationen, som ligger strax över 1 % i stället.

Det är väsentligare att titta på det.

Veckans agenda, då? Det är hyfsat tunt, får man väl lov att säga.

Det kanske är skönt när det är midsommarvecka.

Vi kan ändå peka på lite grejer.

Det är räntebesked från Japan, Norge och Storbritannien.

Både i Japan och Storbritannien kan man förvänta sig lite mer stimulanser.

Från Storbritannien blir det nog snarare QE än räntesänkningar.

Norges Bank ligger nog kvar.

Det blir nog en bekräftelse på att centralbankerna fortsätter stimulera.

Och på självaste midsommarafton är det EU-toppmöte.

Det är det. Det blir en "showdown", för här har vi den frugala fyran–

–alltså de som inte vill ge bidrag till Sydeuropa.

Det är ju dem det handlar om i pandemikrispaketet.

Det blir nog lite sura miner. Det blir nog ingen sill och nubbe för delegationen.

Men det blir intressant på midsommarafton. Det här blir nog en segdragen historia.

Alla EU-medlemmar har ju vetorätt.

Hemma behöver man visa att man har skruvat paketet lite.

Det blir säkert inget avslut vid veckans möte.

Sverige är som bekant negativa till det här paketet.

–Vilka har vi med oss? –Danmark, Nederländerna och Österrike.

Det blir spännande att följa det till sillen och nubben.

Sverige och arbetsmarknaden. Vad vill du ha sagt med den här?

Det här får vi före midsommar. Det är arbetslöshetsstatistiken.

Ni tittare vet att den är skakig. Det är svårt att dra slutsatser av en månad.

–Kör de fortfarande halva underlaget? –Ja.

Det är rent statistiskt ett mer osäkert material.

Vår prognos är att det kommer att bli en raket.

Vi har sett bättre data. Jag nämnde USA:s arbetsmarknad.

Men inte heller det svenska BNP-fallet verkar bli så stort som vi har räknat med.

Men på arbetsmarknaden ser det ut som vi har trott.

Än så länge står sig den här bilden.

Ekonomin kanske är bättre, men arbetsmarknaden är svag.

Varför skiljer det sig så? Är det för att folk kan konsumera tack vare stimulanser?

I den här krisen, till skillnad från finanskrisen...

Den hårdast drabbade sektorn, tjänste- sektorn, är sysselsättningsintensiv.

När industrin drabbas, så är inte den en stor arbetsgivare.

I industrin slår det mer på BNP än på sysselsättning. Nu är det nästan tvärtom.

Här har vi en arbetsmarknadsgraf som korrelerar med...

Bredvid får man se hur hushållens humör är.

Det man behöver se här är att det ser surt ut på arbetsmarknaden.

När vi kollar på "consumer confidence"–

–så ser vi att det som relaterar till arbetsmarknaden inte ser bra ut.

Bostadspriserna har fått sig en liten törn.

På sina håll är det lite mer.

I Stockholm har bostadsrätter gått ner med 7-10 %.

Men på villor och småhus ute i landet är det i princip oförändrat.

Här kan man säga detsamma som för BNP än så länge.

Vi har räknat med ett fall på 10 % för stocken, för hela landet.

Då är vi nere lite mer än vi var under hösten 2017.

Nu ser det faktiskt inte lika illa ut som vi har räknat med.

Det är ännu tidigt. Det här ska hänga ihop med arbetsmarknaden.

Vi har låga räntor som stödjer bostadsmarknaden.

Men arbetslösheten brukar vara tongivande här.

Om vi tittar på högfrekvent data och det som kommer i majdatan–

–så ser det inte riktigt så illa ut.

Högbeta, absolut. Det är Stockholms innerstad.

Det brukar svänga mycket. Det svänger mindre ute i landet.

Vi får se. Det blir intressant.

Hur stort är intresset från regeringshåll–

–att skydda bostadspriserna för att bevara nån slags stabilitet?

Sverige klarar väl inte att de går ner hur långt som helst?

Nej, absolut. Och det här är en viktig pusselbit i det.

Om man ser på de stimulanser som kommit...

Riksbanken fokuserar inte på bostadsmarknaden–

–men de stöttade Finansinspektionen, som temporärt tog bort amorteringskravet.

Ändå var det Riksbanken som ville ha amorteringskrav

Det visar att man just nu inte vill se fallande bostadspriser.

Intressant. Det var det vi hade att bjuda på i dag.

–Men vi är tillbaka på måndag nästa vecka. –Det är vi absolut. Hej då.

Veckans djupgående analys av vad som händer på marknaderna och i världsekonomin under coronapandemin med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén och EFN:s Albin Kjellberg.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.8%
NASDAQ-100 0.8%
NASDAQ Composite 0.7%

Vinnare & förlorare

Intrum Justitia 15%
Bure 2.5%
Klövern 2.4%
Arjo -1.9%
Swedish Match -2.1%
Getinge -2.5%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Väntade PMI-rekyler5:12

    Väntade PMI-rekyler

    De tyngsta makroekonomiska händelserna just nu analyseras av Handelsbankens Kiran Sakaria och EFN:s Ara Mustafa.

  • Amerikanska digitaliseringsvinnare16:38

    Amerikanska digitaliseringsvinnare

    EFN Marknad riktar blicken mot USA tillsammans med förvaltaren Joakim By från Handelsbanken. Förutom ett gäng spännande aktiecase diskuteras den amerikanska börsen med avstamp i presidentvalet. 

  • Japansk industri överraskar negativt4:01

    Japansk industri överraskar negativt

    Vita husets handelsrådgivare Navarro hävdade i går att handelsavtalet med Kina är över. Något som fick börser på fall. När president Trump senare dementerade uppgiften vände börsen upp. Regeringen vill ta in mer skatt från utländsk arbetskraft. Blandade PMI-siffror från Japan.

  • Förvaltarens molnfavoriter15:53

    Förvaltarens molnfavoriter

    EFN Marknad bjuder på en resa bland molnbolagen. Förvaltaren Johan Roslund från GP Bullhound går pedagogiskt igenom hela värdekedjan - från Microsoft och Amazon till Docusign och Okta.