Rysarvecka för Riksbanken

Välkomna till Makroveckan, som inleds med stigande börser–

–och glatt humör i Asien–

–efter en spännande och överraskande jobbsiffra i fredags.

De vita staplarna är utfall och de blå förväntningar.

Det är två siffror på raken som överraskar positivt–

–i sysselsättningstermer.

I kombination med nästa bild på löneökningar...

Det var ju det som fick marknaden att reagera i januari–

–och innebar börsfall, då siffran var högre än väntat.

Men nu är vi tillbaka på löneökningstakter vi känner igen.

En bit under 3 % i årstakt.

I januari skapade det här uppstället oro.

Det var nära 3 % i årstakt.

En tillfällig avvikelse.

Vi har inte sett nån acceleration i löner i februari.

Det var lägre än väntat. Det är perfekt.

Mindre inflationstryck gör att företagen inte–

–måste betala mer för arbetskraften.

Men stark sysselsättning och en grundefterfrågan.

Marknaden gladdes över att det där inte var "sant"–

–men det lär komma ändå ganska snart.

Senaste Beige Book, Feds samling av anekdotiska tecken–

–säger att det börjar bli mer lönetryck, så det lär stiga.

313 000 nya jobb var ju en jättestark siffra.

Det borde väl vara inflationsdrivande på lite sikt?

Spännande och glädjande, i alla fall på kort sikt.

Det kommer fler inflationssignaler.

Från USA på tisdag och från Sverige på onsdag.

Och sen också inflationsförväntningar och bostadspriser.

En otroligt spännande vecka.

I Sverige har vi sett lite inflationsbesvikelser.

Här ser vi gapet mellan Riksbanken och utfallet i januari.

Den blå linjen är utfall. Det är två tiondelar under.

Man var orolig redan vid förra mötet.

Vi tror inte att gapet sluts redan i februari.

Men i mars tänker vi oss ett kraftigt hopp uppåt.

Det är mycket flygresor och resepriser som spökar nu.

Mars innebär påsk i år. En stor del av påsken infaller då.

Det är viktigt för flygpriser.

Det är mycket volatilitet i inflationen–

–men veckans siffror lär inte ge Riksbanken nån ro.

Har vi nåt mer här? Inflationsförväntningar?

På torsdag kommer en kvartalsundersökning.

Den är intressant.

Den blå linjen visar utfall.

Det har kommit upp ganska mycket från botten.

Det var som lägst nere på 1,7 %–

–i femåriga inflationsförväntningar.

Men hur bekväma är Riksbanken med dagens nivå?

Det man anar i den vita linjen...

Om deltagarna i den här undersökningen–

–är tillbakablickande borde de tycka som den vita linjen.

Då ser vi att det finns... Jag försöker fylla i fältet...

Det har öppnats ett gap mellan linjerna sen slutet av 2014.

Det gillar inte centralbanken. Man vill ju veta...

Inflationen har ökat. Då ska inflationsförväntningarna med.

Det gör de inte fullt ut.

I Q4 2017 föll inflationsförväntningarna faktiskt.

Den bör hoppa upp för att Riksbanken inte ska bli orolig.

Och helst ännu högre än i Q3–

–så att gapet inte blir större.

Fortsatt önskemål om inflation, alltså.

Hur spelar löneförväntningar in?

Här har vi ett jättegap.

Det här visar tvååriga löneförväntningar.

Löneökningstakten är ju lägre än vad Riksbanken önskar.

Det gäller löneförväntningar–

–som har kopplats loss från arbetslösheten.

Den vita linjen är arbetslösheten, och den är reverserad.

Stigande arbetslöshet ger ett fall här.

Det har varit en sjunkande trend här.

Historiskt har det lett till ökade löneförväntningar.

Men nu ligger de kvar på historiskt låga nivåer.

Man vill se att de stiger.

Annars oroar man sig över att löneökningarna blir låga.

Det är lite av ett mysterium, men Sverige sticker inte ut.

Det här beteendet syns globalt, och inte minst i USA.

Det är väl samma dynamik som i USA:s utveckling?

Trots stark arbetsmarknad, stiger inte lönerna än.

Finns det nån bra förklaring?

Det finns en mängd förklaringar som brukar anföras.

Globalisering och automatisering styr fortfarande mycket.

Långsamma produktivitetsökningar är en annan.

Låg inflation är en tredje, och så vidare.

Det finns förklaringar, men det lugnar inte Riksbanken.

Nej. Vi går vidare.

Vi har pratat om vad man förväntar sig av Riksbanken i år.

Man prissätter knappt 25 punkters räntehöjning.

Det har fallit rätt mycket efter förra inflationssiffran–

–och efter Riksbankens senaste mötesprotokoll.

Här är det väldigt mycket inflationen–

–som styr vad som händer med förväntningarna.

Så vi får mycket besked om kurvan i veckan? Spännande.

Ränteförväntningar och kronans styrka.

Axeln här är reverserad. Den blå är ränteförväntningar.

Inflationen styr inte bara förväntningarna på Riksbanken–

–utan även kronan, via ränteförväntningar.

Om man undrar varför kronan är så svag mot euron–

–har man svaret här:

Sjunkande ränteförväntningar innebär starkare euro.

Då vi förväntar oss så lite när det gäller räntehöjningar–

–så har det tagit kronan till över 10 kronor mot euron.

"Riksbanken och marknaden". Reporänta igen.

Länge var de här två identiska.

Marknaden och Riksbanken väntade sig samma.

Riksbanken har starten på räntehöjningen i september.

Marknaden har den i slutet av året.

Sen ligger den också lite långsammare–

–på lägre ränta i den här prognoshorisonten.

Det är effekten av det vi pratade om nyss.

Var ligger ni?

Vi har kvar en september-höjning, men den är ifrågasatt–

–och vi behöver lite leverans i datan den närmaste tiden.

Bostadspriser är en annan stor fråga.

Det var en oväntat stark januarisiffra. Hur ser du på den?

Vi hade räknat med oförändrade priser–

–i säsongsrensade termer. Det här är säsongsrensat.

Vi tänkte oss att det man såg under hösten–

–med först kraftiga fall och sen lite långsammare–

–skulle följas av en oförändrad siffra i januari.

Så blev det inte. Nu tänker vi oss en oförändrad stapel–

–men möjligen med lite fallande priser i mars.

Det hänger ihop med amorteringskravet.

Men vi är nog inne i det som de flesta har väntat sig.

Det är inte samma dramatik som vi såg i höstas.

Det upprepas inte nu.

Även en negativ siffra kan tyda på en återhämtning?

Vi är i alla fall beredda på negativa effekter–

–av amorteringskravet, i vissa segment av marknaden.

Det gör att totalsiffran går ner lite–

–innan det blir mer oförändrade priser under våren.

Bra. Sen kommer också amerikansk inflation.

Ja, och det var en högre siffra än väntat i januari.

Då reagerade inte marknaden, vilket man skulle kunna tro–

–då man blev så rädd för löneinflationen.

Förväntan är att inflationen blir oförändrad.

Det är konsensus.

Vi ska se på vår sista bild.

Det som lär hända de närmaste månaderna–

–med start i mars, är att vi får baseffekter–

–av vad som spelade ut våren 2017.

Det var faktorer som bedöms som tillfälliga–

–som telekompriser som föll kraftigt.

Om det inte upprepas, lär inflationen stiga påtagligt–

–under våren, och kanske ställa till det för marknaden.

Igen. En favorit i repris?

Tack så mycket. Hej då.

Makroveckan har en högintressant agenda, som toppas med svenska boprissiffror och inflation från både USA och Sverige.

Gabriel Mellqvist och chefstrateg Claes Måhlén om veckans viktigaste händelser på marknaderna.

  • En strålande rapportmorgon10:30

    En strålande rapportmorgon

    Swedbank över förväntan. Volvo slår förväntningarna. Axfood överraskar positivt. Positiv påskeffekt för Cloetta. Netent i linje med förväntan. Gunnebos omsättning sjunker. Husqvarna något svagare än väntat.

  • Styrkebesked från USA4:50

    Styrkebesked från USA

    Gårdagens PMI-skörd sammanfattas. I dag väntar svensk arbetslöshetsdata samt IFO-index från Tyskland.

  • Framtidens finansmarknad i fokus18:27

    Framtidens finansmarknad i fokus

    Framtidens finansmarknad och robotrådgivning. Det är i fokus i dagens Börslunch som gästas av Ann Grevelius och Nicklas Storåkers.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.3%
NASDAQ-100 -1.6%
NASDAQ Composite -1.3%

Vinnare & förlorare

Hexpol 6.5%
Axfood 6.2%
Fabege 4.3%
Lifco -5.7%
Kindred Group -6.2%
Fagerhult -6.3%
Uppdaterad tis 14:26
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier