Ingen tröst för svenska kronan

Välkomna till en ny Makrovecka–

–med fokus på Brexit och inflation.

Vi börjar i Kina. Det kom ny data under helgen.

Kredittillväxten är en av de viktigaste faktorerna.

Det var en krok upp här i januari.

Men i februari är det ner lite igen.

Det är alltså tillväxten i krediter.

Q1 i Kina är lite speciellt. Nyåret flyttas lite i tid.

Det betyder att data blir lite osäkrare än för andra länder.

Det stabiliseras jämfört med inbromsningen 2018.

Än så länge ingen riktig krok.

Orange linje ska man läsa på höger axel.

Det är ränteutvecklingen.

Man anar att räntan tenderar att styra kredittillväxten.

Det är inte unikt för Kina.

Det borde bli lite starkare kredittillväxt.

Hur mycket högre skuldsättning orkar aktörerna i ekonomin–

–ta på sig?

Men inget stort statligt ingripande har...

Man har börjat stimulera.

Utfallet antyder att det kommer ytterligare stimulanser.

Man vill få starkare kredittillväxt.

ECB var i centrum i förra veckan.

Här är en ny tabell.

De lyckades leverera på alla punkter vi diskuterade.

Man sköt på räntehöjningen. Ingen höjning i år.

De levererade ett uppdaterat paket när det gäller repor.

Billig finansiering till banker.

Lyckades man få igenom det på mötet förra veckan?

Ja. ECB kom med ett mjukare totalpaket.

Förväntat var revideringen av tillväxtprognoser.

Den har man tvingats till på grund av utfall i data.

Det här är årets tillväxtprognos, 1,1 % från 1,7 %.

Det är en rejäl nedrevidering. Precis som alla andra.

OECD ligger lite lägre.

För nästa år har ECB 1,6 %.

Man spår en ganska tydlig återhämtning.

Vi tror inte att det materialiseras, inte för OECD heller.

Det är ganska stor skillnad mellan hur ECB och OECD–

–ser på utvecklingen för Europa framöver.

Även om ECB mjuknat betydligt–

–har de lite optimistiska tillväxtprognoser.

I förra avsnittet berättade du om dynamiken i ECB.

Prognoserna var ett resultat av–

–att olika intressen ska mäklas samman.

Är OECD lite träffsäkrare med sina prognoser?

OECD är inte den snabbaste organisationen–

–att förändra synen på tillväxt.

Draghi tryckte på att det var ett enigt beslut–

–kring de åtgärder man vidtog.

Det verkar som om även tyskarna var med på tåget.

En tydlig signal om avmattning, alltså.

Och marknaden tog till sig det här...?

Det var inte helt oväntat–

–att räntorna föll över hela kurvan – både korta och långa.

Man prissätter en ännu senare räntehöjning från ECB.

Men marknaden har sagt–

–att det handlar om andra halvan av 2020 än 2019–

–som var en tidigare ECB-guidning.

Långräntor är snuddande nära nollan för Tysklands del.

Även för Sverige har vi fått ett nedställ igen på räntor.

Det drogs med av det som hände i Tyskland.

Trots att det är mer expansiv politik–

–var man lite oroad över att ECB reagerade så kraftfullt.

Det blev en negativ börsreaktion.

Det är inte vanligt vid den här typen av stimulanser.

Intressant, men besvärligt med svag tillväxt.

20 000 nya jobb i USA.

Många trodde nog att det fattades en nolla i rapporten.

Vi är vana vid att det är 200 000–

–eller 300 000 som i januari. Orange är förväntningarna.

De har legat på knappa 200 000.

Det blev ett stort glapp i fredags efter februariutfallet.

Svårt att se att det här är den nya trenden.

Men siffror visar att amerikansk ekonomi kyls av något–

–men från relativt starka nivåer.

Marknaden drog inte så stora växlar på siffran.

Lönetillväxten var högre än förväntat.

Den är på toppnivåer för cykeln.

Det säger att kostnadstrycket ökar ytterligare.

Man brukar ju titta på ett snitt för några månader.

Då får man en ganska jämn och fin utveckling.

Reaktionen på det var någorlunda begränsad.

Det kanske inte bara är jobbsiffran som ligger bakom.

Vi har nämnt divergensen mellan ränte- och aktiemarknaden.

Räntor och börs föll i slutet på förra året.

Börsen har återhämtat sig kraftfullt under Q1.

Men det är nån typ av vägs ände.

Det vill till att vi får bättre makrodata.

Det är inte prisat här, lite mer prisat här.

Det här gapet har varit för stort.

Nån marknad måste ge vika.

Antingen högre räntor, eller lägre börser.

Eller kanske både och.

På veckans agenda är svensk inflation i fokus.

I morgon är det Brexitomröstning. Dramatiken tilltar.

Brittiska underhuset kan inte ligga på latsidan.

Det kan bli tre omröstningar – tisdag, onsdag, torsdag.

Det handlar om att ta ställning till Mays avtal.

Det ska ha modifierats lite lätt.

Det ser ut att bli svårt att få igenom.

Mays trumfkort är att hon säger till de som vill ha Brexit–

–att om inte det här går igenom–

–kan det bli en ny folkomröstning.

Det skulle kunna resultera i att de stannar kvar i EU.

Ska de som vill lämna låta det hända?

Det blir lite pest eller kolera.

Skönt att få dra sig tillbaka efter den här turbulensen.

Skulle hon förlora igen ska man rösta om–

–huruvida man vill ha en hård Brexit eller inte.

Det väljer man med största sannolikhet inte.

Då tvingas regeringen ansöka om att skjuta upp datumet–

–för utträdet som är den 29 mars.

Det mest sannolika är att datumet skjuts fram.

Omröstningarna är de tre du beskriver?

Just det.

Vi ska komma till inflationsförväntningarna.

Kronan stärktes inte mycket av ECB:s dysterhet.

Blå linje är vad som förväntas–

–när det gäller räntehöjningar fram till slutet av 2019.

Man ser ett visst samband.

Men kronan har fortsatt att försvagas–

–trots att räntehöjningar prisats tillbaka.

Kronan är väldigt svag.

Det är inte helt lätt att förklara allt av svagheten.

Men den tenderar att försvagas.

Till och med när euron försvagades–

–stärktes nästan samtliga valutor utom kronan.

Förstås tråkigt för semesterfirare.

Det kom nyligen en inflationsöverraskning på nedsidan.

Nu får vi ny inflationsdata.

Riksbanken har sagt gällande januariinflationen–

–en viktig och tongivande siffra–

–att det svaga utfallet som var–

–delvis berodde på tillfälliga faktorer.

Risken är att ingen märkbar rekyl materialiseras–

–för februari. Gapet mellan Riksbankens prognos–

–och inflationsutfallet kvarstår för februari.

Semesterfirarna får ingen respit.

Det kan snarare bli en påminnelse till marknaden–

–att det är tufft för Riksbanken–

–att hålla inflationen varaktig på 2 %.

Det skulle kunna innebära ytterligare kronsvaghet.

Rensat för energipriser är det samma dynamik.

Det här är skillnaden mellan vår och Riksbankens prognos.

Vi tror att inflationstrycket är lite lägre–

–än vad man tror på Brunkebergs torg under 2019.

Vi tror att man kan höja räntan ändå.

Majoriteten i direktionen–

–har släppt det största fokus på inflationsutfallen.

Men det får inte bli lägre än så här.

En räntehöjning tillbaka till 0 ses väl som symbolisk?

Det skapar en viss förståelse för penningpolitiken–

–att räntan inte är negativ.

Vi har också amerikansk detaljhandel framför oss.

Det dröjde länge innan decembersiffrorna kom–

–på grund av "shutdown" i USA.

När de väl kom var de urusla.

Det kanske inte var så överraskande–

–med tanke på vad som hände med börsen i slutet på 2018.

Det är orange linje.

Sen dess har börsen rekylerat ganska mycket.

Det talar för att detaljhandeln kommer tillbaka–

–i data för 2019.

En inbromsning i konsumtionen i USA är väntad–

–givet hur ekonomin i övrigt går–

–men inte så kraftig som i slutet på förra året.

Vi får se om köplusten är lika stark som börsuppgången.

KPI, avslutningsvis.

Jay Powell blev intervjuad i helgen.

Han pratade om att räntan ligger kvar på nuvarande nivåer.

Den är ungefär neutral, som han uttrycker det.

Det krävs tydliga tecken på att inflationen stiger–

–över målet för att räntehöjningar ska bli aktuellt.

Det är samma signaler som tidigare–

–men de förstärktes av helgens intervju.

Det finns olika mått att mäta inflationen på.

Det här är inte Feds favorit–

–men den siffran som kommer först i månaden.

Det är kärn-KPI som ligger lite över 2 %.

Det har kommit ner från höstens topp.

Det har överraskat på nedsidan på slutet.

Det går inte att utesluta en sencyklisk inflationsuppgång.

Men det krävs mycket för att Fed ska agera på den.

Intressant. Tack så mycket, Claes Måhlén.

Tack alla ni som tittat. Vi är tillbaka om en vecka.

Analys av de senaste makrohändelserna och en titt i veckans agenda med Gabriel Mellqvist och Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

  • Två köpvärda oljeaktier16:15

    Två köpvärda oljeaktier

    Börslunch fokuserar på den politiskt känsliga oljemarknaden och bjuder på två aktiecase inom sektorn. Gäst är Filippa Gerstädt, förvaltare på Nordea.

  • Strategens förväntningar på Fed3:26

    Strategens förväntningar på Fed

    Storbritanniens premiärminister Theresa May hoppas på förlängning. I kväll väntar räntebesked från USA:s centralbank Federal Reserve. Morgonens makroanalys med Lars Henriksson, valutastrateg på Handelsbanken.

  • ”Sverige har blivit som Japan”15:15

    ”Sverige har blivit som Japan”

    Börsen har inlett året rekordstarkt samtidigt som det inte saknas orosmoln på himlen. Chris Watling, chefsstrateg på Longview Economics, talar i Börslunch om marknadsstrategi och tajming.

  • Oväntat bakslag för May1:49

    Oväntat bakslag för May

    Det brittiska underhusets talman John Bercow stoppar en tredje omröstning om regeringens Brexitavtal. Morgonens makroanalys med Matilda Karlsson och Claes Måhlén.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.3%
NASDAQ-100 -0.1%
NASDAQ Composite -0.3%

Vinnare & förlorare

THQ Nordic 2.9%
Vitrolife 2.5%
Husqvarna 2.3%
Securitas -1.8%
Billerudkorsnäs -2.4%
Kindred Group -2.5%
Uppdaterad ons 16:38
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Nordiska aktier så in i Norden18:26

    Nordiska aktier så in i Norden

    Norsk lax och danska rederier är några av branscherna som avhandlas när Börslunch siktar in sig på Skandinavien. Tore Marken från Handelsbanken och Christoffer Aaser-Stene från DNB Markets står för analysen.

  • Börsen ger hopp om konjunkturen11:00

    Börsen ger hopp om konjunkturen

    Bostadspriser, inflation, inköpschefsindex, räntebesked och mycket mer. Analys av de senaste makrohändelserna och en titt i veckans agenda med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

  • Tysk megabankfusion får tummen upp3:01

    Tysk megabankfusion får tummen upp

    Den tyska regeringen stöder den eventuella fusionen mellan Deutsche Bank och Commerzbank. Intensiv Brexitvecka väntar. Det senaste om Sveriges bostadsmarknad. Morgonens makroanalys med Claes Måhlén.