De största hoten mot börsen

En lång helg är över efter en ganska händelserik makrovecka.

En lite lugnare vecka stundar, känns det som.

Vi fick den historiska sysselsättnings- rapporten från USA i fredags.

Den visade, som förväntat, en enorm slakt på arbetsmarknaden.

Men det var lite mindre blodigt än väntat, och det kommer vi till nu.

Antalet jobb som går förlorade på miljonen när är nog inte avgörande.

Om man ska ha de ljusa glasögonen–

–kan man säga att detta var en positiv överraskning på USA:s arbetsmarknad–

–för det var 1,5 miljon jobb mindre förlorade än förväntat.

Samtidigt är det värsta rapporten nånsin, med 20 miljoner tappade jobb.

Vi kommer att ha märkliga siffror i båda riktningarna.

När det här vänder och ekonomin öppnas upp, så kommer många av jobben återskapas.

Problemet är att det nog inte blir alla. Miljoner jobb kommer inte tillbaka.

Om det här fortsätter okontrollerat och utan stopp–

–när blir det i så fall depression?

Jag tror inte att det blir det.

Vi har ju ett antal program som löper, från USA:s finansdepartement och Fed–

–som motverkar det här, men inte fullt ut.

Vi ska inte tro att de här siffrorna kommer att upprepas i flera månader–

–och till slut leda till 50 % i arbetslöshet.

Det är dramatiskt, men när man öppnar upp kommer det här att reversera.

Problemet är att alla jobb då sannolikt inte kommer att finnas kvar.

Det försöker man motverka med ekonomiska program.

Om det går för långt kanske man rullar tillbaka många begränsningar och åtgärder–

–för att det blir blodigare med en djup ekonomisk kris än med för många sjuka?

Det som vi pratade om förra veckan, och som är lika relevant nu–

–handlar om hur snabbt man vågar återöppna ekonomier.

Det pratas nu om en viss ökad spridning av smitta i Tyskland och Sydkorea.

Lite får man kanske ta av det, men om det går för snabbt tvingas man begränsa igen.

Nu börjar man öppna. Till och med Storbritannien gör det, lite smått.

Det blir otroligt relevant, mer än ekonomisk statistik–

–vad som händer med smittan när man öppnar.

Fem nya fall har rapporterats i Wuhan i dag. Det oroar kinesiska myndigheter lite.

Det är vansklig materia.

–Här, då? –Ja. Vad är det här, då?

Vi tittar på löneökningar. De skenade här under april månad.

Nu måste du förklara hur det här går ihop:

Vi har en skenande arbetslöshet. Många vill ha jobb. Hur kan då lönerna gå upp?

Det här är en sammansättningseffekt.

De som hade kvar jobben i april månad fick inte kraftiga löneförhöjningar.

I stället är det så, som vi har nämnt tidigare...

Krisens epicentrum är tjänstesektorn, och primärt de lågkvalificerade jobben.

Det sker jobbförstörelse överallt–

–men inte minst i restaurangnäringen och den typen av högintensiv tjänstesektor–

–där lönerna är lägre, inte minst i USA, än genomsnittet på arbetsmarknaden.

När de jobben försvinner blir genomsnitts- lönen högre för de existerande jobben.

Då får vi den här spiken i lönedata.

Det ska inte tolkas som att det är nån som får löneförhöjning.

Samtidigt ser vi det motsatta i bristen på arbetskraft. De två är relaterade.

Om det är ont om arbetskraft tenderar man att lättare få löneförhöjning.

Det kollapsar närmast. Samtidigt skjuter lönerna i höjden.

Detta ska inte tolkas som inflationistiskt eller som ett högkonjunkturfenomen.

Inflation ska vi prata mer om senare.

Men det är inget som kommer att synas i de siffrorna.

Då stryker vi det. Den här är inte så ljus.

Det här är sen 1950, så det är ganska många år med här.

Detta är spegelbilden av sysselsättningen. Arbetslösheten var lägre än väntat.

Men, återigen, spelar det så stor roll? Den var uppe på nästan 15 %.

Det är samma sak här. Den kommer så småningom att gå ner kraftigt.

Men det är osannolikt att vi kommer ner dit i närtid.

Det spekulerades i att den kunde vara ännu värre än vad som syns där.

Folk hinner inte skriva in sig som arbetslösa.

De lämnar arbetskraften. Detta är antalet arbetslösa som andel av arbetskraften.

Om man inte ens söker jobb är man inte med i den statistiken.

Mnuchin, finansministern, var ute i helgen och sa–

–att underliggande arbetslöshet, om vi även tar hänsyn till att många har lämnat–

–kan vara så hög som en bra bit över 20 %.

Det var det om arbetsmarknaden, höll jag på att säga.

Men här har vi det som jag tror är min favoritgraf i dag.

Vi får mycket frågor om börsen.

Varför rusar börsen samtidigt som vi får så här bedrövlig statistik?

Börsen ska ligga före. På så vis är det inte märkligt.

Denna bild är intressant och visar hur börsen och arbetslösheten samvarierar.

Det är det motsatta sambandet mot hur man intuitivt tänker på det här.

När arbetslösheten börjar stiga är man normalt sett ganska nära en börsvändning–

–för då börjar penningpolitiken bli expansiv.

Kapitalisterna får mer makt jämfört med arbetstagarna–

–vad gäller hur vinsterna ska fördelas mellan löneökningar och kapitalinkomster.

Det är ett samband som absolut är vettigt utifrån ekonomisk teori.

Det vi ser här är att vändningen på börsen, som vi knappt ser här...

Vi har kommit upp här ganska rejält. Den har gått väldigt snabbt.

Normalt sett tar det här längre tid.

Vändningen på arbetsmarknaden skulle komma längre innan vändningen på börsen.

På nästa bild kan man ana det ännu tydligare. Det har vi också nämnt förut.

–Hur långt ner är vi från toppen? –Det är S&P 500 och OMX 30.

Nu är vi bara 13 % ner. Det är en kraftig återhämtning sen botten i mars.

Nu är vi inte på gamla toppar, men det är vi snart om det fortsätter i denna takt.

Vid millennieskiftet var vi nere på ungefär 50 %.

Det var nåt liknande vid finanskrisen. Det tog flera år att nå gamla toppar igen.

Börsen prissätter alltså ett annat förlopp nu.

Detta är ett annat förlopp. Det kommer en kraftig återhämtning.

Men ska vi tro att det här till slut bara är överstökat?

Det börjar börsen prissätta, men det är de flesta bedömare inte inne på.

Det största hotet mot börsen i så fall–

–är då kanske inte hur djupt ner vi går just nu–

–utan hur mycket en återhämtning i slutet av detta år, eller 2021, kommer på skam.

Frågan är vad som händer med det underliggande och strukturella i ekonomin.

Hur mycket trendtillväxt har vi förstört? Det har man ingen information om i dag.

Beteendeförändringar, riskaptit i näringslivet...

Hur ska vi se på investeringar och leverantörskedjor?

Här får man säga nåt förlåtande om börsen.

Vi pratar om tjänstesektorn.

Epicentrum är den här gången framför allt i den onoterade sektorn.

Det talar för att börsen kan utvecklas lite bättre än i tidigare kriser.

Samtidigt har vi rekordstora stödpaket från finansdepartement och centralbanker.

Det finns en del där som ger ordentligt stöd för börsen.

Och de här rekordpaketen...

Vad tror du om sprickan mellan "main street" och Wall Street?

Det här sticker i ögonen. Under flera år–

–har det handlat om att QE ger stöd åt dem som har finansiella tillgångar–

–men det sipprar inte ut i realekonomin. Nu blir det så i ännu större utsträckning.

Vi har en realekonomisk kollaps med skenande arbetslöshet, men börsen mår bra.

Och det är dessutom valår i USA–

–så här finns det mycket material som kan vara explosivt i den politiska debatten.

Spännande. Här är det Fed funds.

Är det lite historiskt att man prisar under nollan?

"Prisade" kan vi säga. Nu har det gått upp några punkter.

Till mitten på nästa år är det nån punkt prissatt för negativ ränta–

–men så här såg det ut i slutet på förra veckan.

Man hade 2-3 punkter för negativ ränta.

Fed har sagt att det inte händer–

–men marknaden ser det som osannolikt att räntan höjs.

Då kan den bara ligga kvar eller gå ner.

Då blir det en sannolikhetsviktad syn från marknadens sida–

–som är att det kan bli negativ ränta.

Räntor kommer att förbli låga, eller lägre, länge. Det är marknadens besked.

Intressant.

Det här är nåt som vi har fått mycket frågor om på bland annat Twitter.

Vad innebär det här? Vi har pratat om stress i dollarmarknaden–

–i flera veckor och snart månader.

Det börjar lugna sig. Varför tittar vi på det här? Kan du förklara vad som hänt?

Nu blir det lite tekniskt på måndagsmorgonen...

Detta visar 3-månadersdollarräntor jämfört med förväntad "overnight"-ränta.

Det är i princip 3-månadersdollarräntor mot Fed-räntan.

Samtidigt som Fed sänkte räntor gick den här upp.

Nu är det en spread här, men 3-månaders- räntor var en bra bit över 1 %–

–när Fed samtidigt låg på noll. Då får man inte effekt av penningpolitiken.

Vi ska strax kolla på hur det här korrelerar med börsen–

–men det visar att det finns en stress, en obenägenhet–

–att låna ut korta pengar mellan aktörer i det finansiella systemet.

Det sprider sig över världen.

Dollar måste alla finansiella aktörer ha. Då har det blivit dyrt.

Många har sina lån i dollar och vill därför försäkra sig om att man har dollar.

Precis. Sen en månad tillbaka har den här börjat ticka ner väldigt mycket.

Det här hänger ihop med den finansiella marknaden.

–Det är den turkosa linjen. Börsen. –Det är S&P.

Man ser att de två korrelerar. I det här fallet går börsen lite före.

Att det går ner nu–

–är både en effekt av att Fed har försökt få ner Libor-räntor via olika åtgärder–

–men också av att den generella riskaptiten har återvänt.

Och S&P:n är inverterad. När den turkosa går ner, så går börsen upp.

Bra, Albin. Annars blir det ologiskt. Här har vi börsfall och stress i dollarräntor.

Precis.

De följs åt därför att aktiemarknaden tar fasta på stressen som den ser på...

Inte nödvändigtvis, utan båda avspeglar stress, eller pessimism.

Det kan yttra sig på olika sätt.

Under finanskrisen gick den mörkblå, alltså dollarräntor, ännu högre.

Då var det, apropå epicentrum, finans- marknaden som var det stora problemet.

Den fungerade inte. Nu är såna här effekter snarare en ring på vattnet.

Vi ska säga, innan vi går in på makrodata, att deras priser till svenska...

Ni som kollar på Stibor-räntor...

Där har vi sett samma rörelser, för det smittar av sig på svenska korträntor.

Nu ger vi oss på makrodata.

Sverige har ju inte stängt ner lika mycket som de flesta andra länder.

Men industrin går nästan lika tungt som övriga Europa, för den är exportberoende.

Ja, precis. Här ser vi alltså nedstängningarna utomlands tydligt.

Svensk export är ju en stor del av svensk industri.

Här är PMI-fallet från förra veckan. Det ser likartat ut, men är mindre kraftigt.

Det här är viktigt när vi tänker på svensk ekonomi.

Gynnar färre nedstängningar Sverige?

Ja, absolut, men framför allt inom tjänstesektorn.

Här ser vi aktivitet i städer.

Det är väldigt många linjer, men en vit sticker ut.

Det är två vita. Den ena är London.

I princip är det 100 % ner i väldigt många städer.

Madrid, London, New York, Paris...

Här är Stockholm. Vi är ner runt 70 %.

Det är en historisk kollaps även här.

Men inte lika dramatisk som på andra ställen.

Det är en effekt av att det inte är formellt stängt.

Det återspeglas i vårt tjänste-PMI som kom förra veckan.

Det är inte samma sak som indexet vi såg nyss–

–men det fångar en del av det.

Vi hade ett betydligt mindre ras än i Europa.

En helt nedstängd ekonomi träffar tjänstesektorn väldigt hårt.

Inte riktigt lika hårt i Sverige som inte har helt nedstängt.

Men eftersom Sverige har ett större exportberoende–

–än de flesta andra länder, påverkas vi av att det är global recession.

Vanligtvis brukar Sverige utvecklas sämre än omvärlden när global ekonomi går ner.

Nu kanske det i bästa fall blir bättre, men kanske bara lika bra–

–på grund av att tjänstesektorn fångar upp en del.

Om man försöker ta tempen på Sveriges ekonomi–

–och måste välja mellan tjänste- och industri-PMI, tar man helst industri-PMI?

Man måste så klart lägga ihop dem och förstå skillnaden...

–Men om du bara får välja ett? –Just nu är det tjänstesektorn.

Det är viktigare eftersom det är själva fokus för krisen.

Den sektorn är mycket mer sysselsättningsintensiv.

När vi får se höga arbetslöshetssiffror, beror det mycket på tjänstesektorn.

Oljepriset har varit en riktig följetong under de senaste veckorna.

Oljepriset har kommit upp lite grand från bottnar.

Här tittar vi på veckodata.

Om ni undrar varför den negativa printen från USA inte är med.

Här ser vi amerikansk oljeproduktion. Temat är att oljepriset faller–

–vilket gör att producenter i USA slutar investera i ny produktionskapacitet.

Det gör till slut att oljeproduktionen faller.

Det börjar synas. Det har börjat vända långsamt–

–men kommer gradvis att gå ner under det närmaste året.

Det gör att oljemarknaden hamnar i mindre obalans än tidigare...

–...vilket är positivt för priset. –En liten krockkudde, alltså.

Veckans agenda är lite glesare än de senaste två veckorna.

Men vi har inflationssiffror från både Sverige och USA.

Inflationen drivs av oljepriset eftersom det har så kraftiga rörelser.

Det påverkar USA jättemycket som har liten skatt på olja–

–in i bensinpris och ut i pump.

Mer så i Sverige. Icke desto mindre får vi se låga inflationssiffror–

–och inflationsförväntningar.

Det är inte avgörande, men inte oviktigt för Riksbanken.

Dessutom kommer ett protokoll från Riksbanken den här veckan.

Sveriges inflation... Man är ännu inte rädd för deflation?

Här kommer vi att snudda på det.

Riksbankens har två alternativa scenarier för inflation: A och B.

A-scenariot ligger närmast vår prognos.

Här får man förhålla sig till kvartalssiffror.

I vilket fall så ska det ner. Det är mycket en oljeresa.

Först kraftigt ner, när dagens priser kommer in i bensinpriset.

När de försvinner ut ur tolvmånaderstalen, baseffekten, går inflationen upp igen.

Det här är inflationsförväntningarna.

Den mörkblå är en kvartalsundersökning.

Man mäter i en större del av ekonomin. Inköpschefer, arbetsmarknadens parter...

Ljusblå linje är finansiella aktörer.

De tenderar att gå åt samma håll.

Den har tickat ner på slutet. Här borta gick Riksbanken under 0.

Man var orolig för att tappa ankaret, alltså förtroendet för inflationsmålet.

Nu har man andra bekymmer. Det här är lite underordnat nu.

Inte desto mindre är det intressant att se hur lågt det kan falla.

Kanske är det skönt med tanke på alla stimulanser–

–att inte inflationen börjar skena.

Det kan man säga, men det är inget centralbanker oroar sig för i dagsläget.

Det var det vi hade att bjuda på den här veckan.

–Men vi är tillbaka nästa vecka igen. –Absolut. Hej då.

Veckans djupgående analys av vad som händer på marknaderna och i världsekonomin under coronapandemin med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén och EFN:s Albin Kjellberg.

  • Sektorer att undvika och att investera i13:06

    Sektorer att undvika och att investera i

    Veckan avrundas med snack om den starka börsuppgången tillsammans med finansanalytikern Jonas Olavi. Vilka sektorer tror han kommer att stärkas efter krisen och vilka tror han kommer att försvagas?

  • ECB peppar marknaden med mer QE4:52

    ECB peppar marknaden med mer QE

    ECB utökar QE-programmet PEPP med 600 miljarder euro. Sannolikheten att EU och Storbritannien saknar handelsavtal vid årsskiftet är stor. I dag väntar amerikansk sysselsättning.

  • Fondspararens dilemma15:22

    Fondspararens dilemma

    Aktiv eller passiv fondförvaltning? Det är frågan i EFN Marknad. Programmet gästas av Frida Bratt, sparekonom på Nordnet och Maria Nordqvist, hållbarhetsansvarig på Lannebo Fonder.

  • ”Tyskland storsatsar sig ur krisen”4:30

    ”Tyskland storsatsar sig ur krisen”

    Den tyska regeringen har enats om ett gigantiskt stödpaket till bland annat familjer och bilindustrin. Nu återstår att se vad ECB presenterar för åtgärder i dag.

  • Så förstärks riskerna i pandemin14:12

    Så förstärks riskerna i pandemin

    I dagens EFN Marknad blir det fullt fokus på riskaptit och kreditrisker på marknaderna tillsammans med Sean George från Strukturinvest. Varför är Italien ett orosmoln och varför går börsen starkt trots att riskerna på marknaderna ökar? 

  • Fortsatt ljusning i Kina4:26

    Fortsatt ljusning i Kina

    Kina inleder en PMI-tung dag med positiva siffror. Juni är en kritisk månad i Brexitförhandlingarna. Oljepriset fortsätter uppåt.

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.8%
NASDAQ-100 2%
NASDAQ Composite 2.1%

Vinnare & förlorare

Hennes & Mauritz 7.5%
Hexpol 6.6%
NetEnt 5.7%
Stillfront Group -3.1%
Essity -3.6%
Paradox Interactive -4.2%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Därför klarar techbolagen krisen bättre16:03

    Därför klarar techbolagen krisen bättre

    Varför går den tekniktunga Nasdaqbörsen bättre än New York-börsen och vad händer nu när massor av bolag ställt in sina utdelningar? Det är två frågor som Nicklas Andersson från Avanza svarar på i EFN Marknad.

  • Tyskland nära nytt gigantiskt stödpaket5:25

    Tyskland nära nytt gigantiskt stödpaket

    Handelsbankens Kiran Sakaria kommenterar de ekonomiska effekterna av protesterna i USA, Tysklands nya stimulanspaket och storbråket mellan januaripartierna om Las-utredningen.

  • Därför ska börsen upp17:40

    Därför ska börsen upp

    Hur gör man datadriven hållbarhetsanalys? Det svarar Jonas Thulin från Erik Penser Bank på i EFN Marknad. Dessutom avslöjar han varför han tror att börsen ska fortsätta uppåt.

  • ”Ingen vill förstöra börsfesten”0:00

    ”Ingen vill förstöra börsfesten”

    Allt från den stigande geopolitiska oron till börs, räntor, arbetslöshet och inköpschefsindex en masse. Veckans fördjupning i läget på marknaderna och i världsekonomin med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.