Högt och lågt i amerikanska siffror

Nu är vi tillbaka med Makroveckan. Du och jag pratade om corona, Claes.

Än går det inte att släppa det och låta bli att prata om det.

Nej, det präglar marknaden, i mindre omfattning vad som händer med viruset–

–även om det är viktigt att fortsätta följa det. Det utvecklas som förväntat.

Förändringstakten i procentuella tal har gått ner, precis som förväntat.

Nu ser vi också att den absoluta ökningstakten går ner.

Vi kan räkna med att det fortsätter och att det planar ut om två veckor.

Det är konsensusprognosen för det där.

Nu är det mer fokus på vilka de ekonomiska konsekvenserna blir, inte minst i Kina

Nu ska man börja starta upp verksamheten på sina håll.

Produktionsfaciliteter kommer lite smått i gång.

Risken ökar för att det är för tidigt och att det här vänder upp igen–

–så det är fortfarande mycket fokus på viruset.

Har vi sett reaktioner på marknaderna över att det ändå ser ut att lugna sig?

Ja, de finansiella marknaderna har lugnat ner sig efter ganska volatila veckor.

Vi kan titta på det som har påverkats mest. Det är råvarupriser.

Där har vi sett kraftiga prisfall på metaller, inte minst koppar–

–där Kina står för hälften av världens konsumtion.

Det blir ett kraftigt efterfrågefall.

Man kan hoppas på lite "catching up" när efterfrågan väl kommer i gång.

På oljepriset är Kina en stor aktör, men inte lika markerad som på metaller.

Prisfallet på slutet hänger helt klart ihop med coronaviruset–

–men på oljemarknaden generellt anses det finnas ett utbudsöverskott.

Här har OPEC, med Ryssland, pratat om ytterligare nedskärningar.

Men man har inte kommit till avslut. Det är fortsatt press på oljepriset.

Det finns gott om förhoppningar om att den konsumtion som stått till ett tag–

–ska tas igen veckorna framöver eller kommande kvartal.

Hur mycket konsumtion kan tas igen?

Det som är fabriksnära, alltså varukonsumtion, brukar studsa rejält.

I tjänstekonsumtionen kommer man däremot att se ett mer varaktigt tapp i nivåer.

När det gäller den här biten finns det potential för att saker ska starta upp.

Men data kommer att vara skakig och se svag ut.

Vi kommer inte att veta var den underliggande fundamentala nivån ligger.

Vi går vidare till de amerikanska räntorna och börsen.

Här har vi en ganska rejäl spread isär.

Börsen ligger i USA nära all time high, som vi tog nytt förra veckan.

Den här bilden har vi tittat på tidigare. Den visar–

–vad vi gör i årstakt om vi ligger kvar på dagens indexnivå.

Då kommer vi upp hit. Man skulle lägga sig högre.

Det brukar innebära att också räntorna tar sig upp, men det har de inte gjort nu.

De gick ner och studsade upp lite, men de ligger kvar på lägre nivåer.

Man prissätter mer av policyrespons från Fed.

Vi har en diskrepans mellan räntemarknaden och råvarumarknaden, å ena sidan–

–och börsen, å andra, som handlar ganska obekymrat.

Måste det här gapet stängas eller kan det vara så att vi bryter ny mark?

Man är benägen att säga att lägre räntor är positivt för börsen.

Men det brukar normalt sett inte inkorporeras så här snabbt.

Det cykliska brukar samvariera och börsen inkorporerar långsamt den lägre räntan.

Vi rör oss... Nu gick jag många punkter fram. Vi tar amerikansk sysselsättning.

–Vi fick siffror i fredags. –Kolla, vilken fin siffra för januari.

Inte bara i Sverige har vintervädret varit milt–

–utan också i USA. Då kan sysselsättningen växa mer.

Bygg är den tydligaste sektorn. Man kan ägna sig åt byggverksamhet mer än annars.

Siffrorna ska inte övertolkas, men det är tydligt att USA:s arbetsmarknad är stark.

Vi fick en kommentar förra veckan–

–som bad oss att ta upp lite om hur stort arbetskraftsdeltagandet är.

Många som inte får jobb ger upp och ställer sig utanför.

Då ser arbetslösheten bättre ut än den är. Hur ser det ut i dag, egentligen?

Det stämmer. När vi jämför arbetslöshets- nivåer är det en viktig komponent.

Sverige är ett av de länder i världen där man har högst arbetskraftsdeltagande.

Det beror framför allt på andelen kvinnor.

I USA är det lägre. Det håller nere arbetslösheten.

Arbetslösheten är antalet arbetslösa i arbetskraften.

Deltar man inte i arbetssökandet är man inte en del av arbetskraften.

Detta är alltså inte hela sanningen vad gäller sysselsättningen i ett land.

I USA har du dessutom andra, ganska nya, faktorer–

–som att arbetskraftsdeltagandet bland medelålders män gått ner.

Det är en story i sig, kan man säga.

Även bland dem som...

Efter en så här lång tid av expansion på arbetsmarknaden–

–så får de som stått längst ifrån arbets- marknaden jobb i större utsträckning.

Måtten går åt rätt håll, men dessa nivåer kan inte jämföras rakt av med svenska.

Jag läste att det är det bästa arbetskraftsdeltagandet i USA sen 2013.

–Det verkar gå åt rätt håll. –Demografin spelar också roll.

Att man har en befolkning som åldras, vilket är temat globalt–

–innebär att arbetskraftens andel av befolkningen kommer att krympa.

Den har redan krympt i vissa områden. Det påverkar arbetskraftsdeltagandet.

Har vi nåt mer att säga om "non-farm payrolls"?

Nej, det är starka siffror, alldeles oavsett väder.

Då ska vi se. Det är dock inte lika starkt vad gäller industri.

Nej, men det var bra studs upp.

Vi har pratat om skillnaden mellan inköpschefsindex enligt ISM–

–och för Markit. Här hade vi den krok som vi väntat på, även för tjänstesektorn.

Det är hyggliga siffror. ISM är över 50-strecket. Det är viktigt.

Det här är ju en väldigt tung indikator för USA och finansiella marknader.

Skillnaden mellan PMI, som ju faktiskt tickade ner lite, och ISM har minskat.

Det är betryggande att den botten vi kunnat se i industrikonjunkturen globalt–

–nu också syns i ISM-siffrorna.

Skönt. Vi går vidare till veckans agenda.

Det blir riksbanksbesked på onsdag, bland annat.

Vi har amerikansk inflation och detaljhandel.

Dessutom ska Powell prata inför den amerikanska kongressen.

Just det här talet håller han två gånger per år.

Det brukar vara lite av ett linjetal, där han lägger ut texten om penningpolitiken.

Han tycker att den är där den bör vara, givet den amerikanska ekonomin.

Naturligtvis kommer det frågor kring coronaviruset.

Han fortsätter säga att Fed gör det som behövs–

–för att expansionen i ekonomin ska fortsätta.

Har det tidigare funnits spännande stoff i talet?

Det har varit väldigt stora signaler från tid till annan.

Det finns ingen anledning att tro att Fed vill ändra på tidigare budskap.

Marknaden fortsätter prissätta räntesänkningar–

–under de närmaste tolv månaderna. Det är inget Fed behöver hantera nu.

Härnäst har vi amerikansk inflation.

Den går ner lite. Borde den inte drivas upp av löneökningar och stark arbetsmarknad?

Löneökningar låg lite högre i förra veckan.

Men det är fortfarande en deceleration totalt sett för löneökningar.

Det finns ingen anledning att tro att inflationen går nån större väg här.

Den går ganska sidledes. Det här är KPI rensat för mat och energi.

Många tittare vet att Fed även tittar på PCE-deflatorn.

Den ligger fortfarande under inflationsmålet på 2 %.

Den bilden kvarstår säkerligen efter veckans siffror.

Att deras indikator ligger under 2 % kanske öppnar för–

–att det finns möjlighet att stimulera mer och hänvisa till låg inflation...?

Det var en faktor som drev fram tre räntesänkningar under 2019.

Det möjliggör ytterligare sänkningar.

Tyskland kommer med BNP-siffror här i veckan.

Vi har fått preliminära siffror för Europa. Det kanske inte blir så spännande–

–men industriproduktionen spökar fortfarande i Tyskland.

Siffrorna för december var otroligt svaga.

Tittar vi framåt ser det lite bättre ut. IFO-barometern har tickat upp–

–och även inköpschefsindex för Tyskland.

Men det kommer att ligga precis över 0 i termer av BNP.

Industrin är ändå så pass viktig för tysk ekonomi.

Om inte bilindustrin tar fart, hur goda är då oddsen att få fart på BNP-tillväxten?

Det räcker med att bilindustrin planar ut–

–för att det inte ska vara så här usla siffror.

Det finns ändå ganska mycket annat i Tyskland.

Men det får inte bli en förnyad inbromsning i bilindustrin.

Också Riksbanken... Vad är förväntningarna...?

Ett otroligt spännande möte...

Nej, det här blir nog ett av det sömnigaste mötena.

Kanske inte själva mötet, men det är inga förväntningar på nånting.

Så här ser förväntningarna ut de närmaste två åren.

Man förväntar sig ingenting, vare sig i slutet på det här året–

–eller i slutet på 2021... Jo, det finns några punkter prissatta–

–men det är ingenting att skriva hem om.

Det är en stillastående Riksbank, som förväntas, och som tittarna känner till...

Den här ska vara heldragen. Här är räntehöjningen i december förra året.

Sen är det oförändrat i princip under hela 2022.

Det når inte ens upp till 25 punkters höjning enligt Riksbankens bana–

–som levererades i december.

Vi tror att den kommer att se exakt likadan ut.

Man kan fråga sig vad de ledamöter som röstade mot att höja räntan–

–gör på mötet. De känner nog inget behov av att opponera sig.

Att marknaden prisar in räntesänkningar i USA påverkar inte Riksbanken?

Nej, man tolkade höjningen som om Riksbanken har–

–en hög tröskel för att förändra räntan, att gå under 0 igen.

Man höjde ju trots att inflations- och konjunkturutsikter–

–var relativt mycket sämre än tidigare.

Tröskeln är hög för att sänka–

–men också för att höja i det här konjunkturläget.

Så stillastående ränta blir bästa gissningen.

Vad innebär "lägre resursutnyttjande"?

Det som Riksbanken tar med sig in är att inflationen–

–på grund av energipriser, olja och el, på grund av den milda vintern–

–är låga. Vi räknar med att inflationen faller.

Här ligger Riksbanken fortfarande utanför...

Vår syn är att inflationen håller sig relativt nära målet de närmaste åren–

–vilket de flesta bedömare inte tror.

Lägre resursutnyttjande är en indikator för att spå inflation.

Svensk arbetsmarknad har försvagats.

Det brukar över tid leda till lägre inflation.

Riksbanken måste försöka knåda det här till nån trovärdig story–

–som gör att man tror att inflationen så småningom är på 2 %.

Ni trogna tittare, 9.30 på onsdag kommer beskedet.

Då ska jag förhoppningsvis tillsammans med dig se–

–om det finns nånting att ta med sig som inte är helt sömnigt.

Det var allt vi hade att bjuda på i dag. Tack så mycket, Claes Måhlén.

Coronaviruset präglar fortfarande marknaden, men volatiliteten har minskat. Både metall- och oljepriser pressas. Amerikanska börsen på rekordnivåer men räntorna ligger kvar betydligt lägre. Sysselsättningsstatistiken visar på stark arbetsmarknad i USA. Amerikansk ISM över 50-strecket. Riksbanken lämnar besked på onsdag.

En analys av veckans viktigaste makro med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén och EFN:s Albin Kjellberg.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.8%
NASDAQ-100 0.8%
NASDAQ Composite 0.7%

Vinnare & förlorare

Intrum Justitia 15%
Bure 2.5%
Klövern 2.4%
Arjo -1.9%
Swedish Match -2.1%
Getinge -2.5%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Väntade PMI-rekyler5:12

    Väntade PMI-rekyler

    De tyngsta makroekonomiska händelserna just nu analyseras av Handelsbankens Kiran Sakaria och EFN:s Ara Mustafa.

  • Amerikanska digitaliseringsvinnare16:38

    Amerikanska digitaliseringsvinnare

    EFN Marknad riktar blicken mot USA tillsammans med förvaltaren Joakim By från Handelsbanken. Förutom ett gäng spännande aktiecase diskuteras den amerikanska börsen med avstamp i presidentvalet. 

  • Japansk industri överraskar negativt4:01

    Japansk industri överraskar negativt

    Vita husets handelsrådgivare Navarro hävdade i går att handelsavtalet med Kina är över. Något som fick börser på fall. När president Trump senare dementerade uppgiften vände börsen upp. Regeringen vill ta in mer skatt från utländsk arbetskraft. Blandade PMI-siffror från Japan.

  • Förvaltarens molnfavoriter15:53

    Förvaltarens molnfavoriter

    EFN Marknad bjuder på en resa bland molnbolagen. Förvaltaren Johan Roslund från GP Bullhound går pedagogiskt igenom hela värdekedjan - från Microsoft och Amazon till Docusign och Okta.