Hinner Draghi rädda marknaden?

Välkomna till Makroveckan. ECB och inflation står förstås i fokus.

Claes Måhlén, vi ska börja med förra veckans Riksbanksbesked. Det bjöd på en överraskning.

Varken vi eller andra räknade med att de skulle göra nåt med räntan.

Däremot med räntebanan, och det gjorde man, men inte som förväntat.

Vi trodde att man skulle signalera en räntehöjning till i mitten på nästa år.

Man skulle skjuta på den, var vår tanke.

Vissa har trott att Riksbanken skulle bädda för räntesänkningar.

I stället höll man fast vid att det blir mot årsslutet eller i början på nästa–

–som man planerar att höja räntan. Sen gör man en rejäl förändring av räntebanan.

Om man tittar på slutet här, 2022, så har man dragit ner ordentligt.

Så det blir en räntehöjning, men sen färre sådana de närmaste åren.

Det ligger nära till hands att tänka att det här handlar om nollan.

Det förnekas av Ingves och kompani–

–men det ser ut som att man vill lämna det negativa ränteterritoriet.

Det blir konjunkturdata som fäller avgörandet. Vi ska prata om inflation sen.

Den svagare globala och svenska konjunkturen gör att det nog inte blir en räntehöjning.

Men Riksbanken verkar inställd på det.

Belackarna sa att redan nu kommer data att visa att Riksbanken har fel.

Men är det så att lite längre fram, så är marknaden och Riksbanken mer överens?

Marknaden ser att det finns en sannolikhet för räntesänkning, även om den har minskat.

Men man har flyttat sig närmare marknadens bild.

Vi går ju in i ett svagare konjunkturläge. Så ser inte Riksbanken det än–

–men om den bilden står sig, så blir det inga räntehöjningar.

Vi fick en överraskande stark effekt på valutamarknaden också.

Temat förra veckan var ränteuppgång. Vi har vant oss vid motsatsen på sistone.

Den globala ränteuppgången förstärktes av Riksbanken. Det gav också en kroneffekt.

Nu är inte nivåerna anmärkningsvärt låga.

Kronan är fortfarande att betrakta som svag, men det är en ordentlig resa.

Riksbanken ligger bakom det, men också positivare tongångar–

–vad gäller globala risker, inte minst geopolitiska. Det gynnar ofta kronan.

Intressant att se vart det utvecklas.

Förra veckan fick vi ISM, alltså inköpschefer i USA. Där pekar det åt olika håll.

Här har vi den intressanta 50-linjen, som korsades av industrin förra veckan.

Det var svagare tillväxt inom industrin. Vi har haft en tydlig trend här.

Här var det överraskande starkt. Vi hade en global industri-inbromsning som USA parerade.

Däremot är det så att tjänstesektorn, som är domestikt driven, håller uppe.

Förra veckans siffror var bättre än väntat i den sektorn.

Amerikansk ekonomi är fortfarande tudelad.

Den har till och med studsat upp. Men en månads statistik säger kanske inte mycket.

Nu är vi inte på policymixen som vi har pratat om tidigare.

Trump vill ha hårdare tag mot Kina, men han vill att Powell håller räntan lägre.

Den ska ju dyka upp i den domestika sektorn, där hushållen får hjälp av lägre räntor.

Det är oklart om det är det som driver nu–

–men det är helt klart en annan räntebild än det var förra året när Fed höjde räntan.

Det blir spännande att följa.

Här har du mer räntor. Inköpscheferna och räntorna.

Om vi lägger ihop de två indexen och tar genomsnittet, så får ni den orangea linjen.

Den blå är marknadens förväntningar på Fed det närmaste året.

De här två håller hjälpligt ihop.

De korrelerar. Det är inget märkligt med det. Fed tenderar ju att följa konjunkturen.

Men divergensen, eller den extrema tolkning vi har i räntemarknaden jämfört med data–

–är det som jag försöker visa i den här bilden.

Index har generellt sett kommit ner–

–men räntemarknaden spår nånting värre. Fed har redan börjat sänka räntan.

Vi tror att räntorna sänks mer, men inte så mycket som marknaden räknar med.

Men den blå kurvan har inte studsat upp efter tjänste-ISM:et förra veckan.

Det är mest långräntor som kommit upp, men korträntor också.

Men man håller fast vid att det blir mer räntesänkningar, men det wobblar lite.

Spretigt värre. Sysselsättningskomponenter finns med i ISM-siffrorna också.

Ja, och här är utfall den orangea och förväntningarna den blåa stapeln.

Det är ingen dramatik i den här avvikelsen. Augustiutfallet var svagare än förväntat.

Om man är lite förlåtande med vad man kräver i termer av statistisk signifikans...

Vi ser en svagare tillväxt i amerikansk arbetsmarknad, eller sysselsättning.

Det är inte märkligt. Ekonomin går in i en lugnare fas.

–Det ska också synas på arbetsmarknaden. –Men lönerna var en starkare komponent.

Lönedata kom återigen ut högre än väntat. Vi ska se mer på det när vi kollar på inflation.

Inflation är ett av veckans teman, med inflation i USA.

Den har varit högre än förväntat. Men det blir också svensk inflation.

Ja, jättemycket inflation, men också ECB-mötet. Men vi börjar i Sverige.

Vi har en bana från Riksbanken som uppdaterades förra veckan.

Vi, marknaden och Riksbanken är överens om vad som händer i morgon, när vi får SCB-data.

Inflationen för augusti är 1,5 % ungefär.

Energipriserna tynger inflationen. Om vi rensar för det ligger det högre.

Om vi blickar längre ut, så ligger vi lägre än Riksbanken–

–om man går in i 2020 och 2021. Det är inget som kommer att synas i närtid–

–så Riksbanken kan hålla fast vid inflations- banan om de här utfallen blir som vi tror.

Tillbaka till det jag sa om Riksbankens eventuella räntehöjning vid årsskiftet:

Det är inte inflationen som ska stoppa det nu, utan konjunkturdata.

–Nu ligger vi bra till med inflationsnivån. –Vi ligger under målet.

Det är delvis energiprisdrivet. Riksbanken tycker att det här är hyggliga siffror–

–givet vad som har hänt med inflationen de senaste åren, där vi legat nära 2 %.

Vi bläddrar vidare. Här har vi Prosperas mätning. Vad tittar man på här?

Det här är intressant. Månadsdata mäter, bland penningmarknadens aktörer...

Det är såna som vi. Då kan man notera en ganska tydlig trend här.

Inflationsförväntningarna har på fem års sikt vikt ner och lämnat 2 %.

Riksbanken tonar ner det här och menar att det är okej siffror.

Det blir intressant att se den undersökning som inkluderar arbetsmarknadens parter–

–och se om vi ser lägre inflationsförväntningar där.

De är inte primärt drivna av utfall, utan av den svagare konjunkturbild–

–som börjar sätta sig bland aktörerna.

Får konjunkturoron penningmarknaden att prisa in...

Ja. Man ser att inflationen inte klarar av att hålla uppe.

Det är ett dilemma för Riksbanken. Fed tittar på sin inflation. Det ser spretigt ut.

Här är det PCE-deflator och KPI.

KPI ligger ofta högre. Det är den orangea linjen.

Fed har pekat på att låg inflation är nåt som gör att man kan justera räntan lägre.

Den bilden kanske inte står sig.

De senaste månaderna har ju inflationen utvecklats starkare än väntat.

Utvecklingen blir intressant. Vi har haft en ränteuppgång de senaste dagarna.

Om de här siffrorna blir högre än väntat–

–kanske man får skala ner förväntningarna på vad Fed gör.

Det skapar ett dilemma för världens viktigaste centralbank. Vad ser vi här?

–Här har vi bytt plats. –Ja. De blå staplarna är löneöverraskningar.

Det är den data vi fick i fredags. Vi har två månader i rad haft högre ökningar än väntat–

–i sysselsättningsbatchen som vi får första fredagen varje månad.

I juni och juli hade vi högre inflationssiffror–

–så det har varit överraskande starka priskomponenter i datan nu på slutet.

Det är viktigt för hur man ska se på Fed-bilden.

ECB är väl veckans huvudnummer om man pratar centralbanker?

Absolut. Det här är en faktor som ECB ska hantera.

Inflationen i Sverige är vid målet, men inte i Europa.

Där har inflationen nästan permanentat sig under 2 %.

Detta är långsiktiga inflationsförväntningar, eller inflationsprissättning i marknaden.

Den ligger strax över 1 % snarare än strax under 2 %.

Det här är en misstroendeförklaring mot ECB.

Det är nåt som centralbanker tar allvarligt på och försöker justera.

Frågan är hur mycket. Vi har fått spretiga signaler från ECB.

Olli Rehn pratade för nån månad sen om nån typ av bazooka.

Sen har tyskar sagt tvärtom.

Andra nordeuropeiska deltagare vill inte gå för snabbt fram.

Det är också ett chefsskifte på ECB. Lagarde kommer in om nån månad.

Frågan är hur mycket man gör innan hon är på plats.

Ja, frågan är om Draghi vill gå ut med ett stort paket. Vad kan man tänka sig?

Vi räknar med att räntan sänks, men inte så mycket som är prissatt.

Den orangea linjen anger förväntningarna i slutet på året.

De har varit nere på 25 punkters sänkning. Nu är 20 punkters sänkning prissatt.

Vi tror att det blir 10 punkter i veckan, men inte mer under året.

Dessutom kan man flagga redan nu för att det kan komma mer QE.

Man skalar upp, eller startar, QE-paketet, men inte med bazooka-mått.

Det blir nog inte den magnituden, utan snarare mer försiktigt.

Ingen bazooka denna vecka, men mycket annat spännande, som ECB och inflation.

–Tack för oss. Vi ses om en vecka. –Hej då.

Vad har egentligen hänt i makrovärlden och vad har vi att förvänta oss? Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén och EFN:s Gabriel Mellqvist vägleder.

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.1%
NASDAQ-100 1.1%
NASDAQ Composite 1%

Vinnare & förlorare

FastPartner 4%
Electrolux 3.5%
Bure 3.4%
Paradox Interactive -0.6%
Fagerhult -0.7%
Swedish Orphan Biovi… -0.9%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Balco: ”Vi utbildar marknaden”6:05

    Balco: ”Vi utbildar marknaden”

    Balco är störst i Europa på inglasade balkonger. Bolagets vd Kenneth Lundahl gästar Börslunch för att prata om tillväxt, hållbarhet och konjunkturpåverkan framöver.

  • Saudi pressar Opec6:31

    Saudi pressar Opec

    Miljoner strejkar i Frankrike. Saudi pressar Opec att hålla kvoterna. Rejält uppsving i svenska bytesbalansen. USA:s president Trump lämnade Natomötet i protest.

  • Räntekänsliga raketer och aggressiva återköp17:41

    Räntekänsliga raketer och aggressiva återköp

    Sparekonomerna Johanna Kull från Avanza och Joakim Bornold från Söderberg & Partners diskuterar humöret bland småspararna i dagens Börslunch. Dessutom blir det rapportvinnare och amerikansk statistik.