Oljan faller och allt med den

Varmt välkomna till Makroveckan måndagen den 9 mars.

Vilken dramatik. Oljan faller 30 %. Claes Måhlén...

Det är det största fallet sen 1991, så det är verkligen historiskt.

Bakgrunden har att göra med coronaviruset.

Corona har ju drabbat transportsektorn, framför allt flygindustrin.

Transport generellt står för över 60 % av oljekonsumtionen.

Vi har OPEC och OPEC+. OPEC+ innebär OPEC plus Ryssland.

Där brukar man samarbeta och dra ner på oljeproduktionen när efterfrågan minskat.

Det har Saudi, som leder OPEC, valt att göra, eller de vill göra det.

De vill få med sig Ryssland på tåget, men Ryssland säger nej.

I stället kör nu Saudi och Ryssland för fullt.

Man går från att skära ner produktionen med 1,5 miljon fat till att köra tvärtom.

Då blir det för mycket olja i världen, därav prisfallet.

Vi är nere och nosar på 30 dollar per fat. Där var vi också 2015.

I samband med finanskrisen var vi faktiskt under det.

Storleksmässigt är det här det största fallet sen 1991.

Det ger breda effekter på finansiella marknader med börsfall och lägre räntor.

Här ser vi den amerikanska S&P-terminen.

Den handlas i Asien. Börserna i Europa och USA har inte öppnat än.

Den är ner ungefär 4 % just nu. Amerikanska räntor kollapsar fullständigt.

Nu prissätter man 70 punkters sänkning vid Fed-mötet nästa vecka.

Nu är man nästan nere på den nivån att man börjar komma in i nollräntor–

–och det är prissatt till slutet av året, så det är framtungt vad gäller Fed-synen.

Förra veckan spekulerade vi i att efter kraftiga fall kan det komma en rekyl.

Men det fortsätter ner.

Det är det här som är viktigt nu. När spridningseffekterna blir för stora–

–så kan det bli svårt att bromsa det här.

Till att börja med har vi inte sett kulmen av spridningen av coronaviruset.

Sen ser vi de realekonomiska effekterna.

Finansiella marknader har ett eget liv, som kan bli ett självspelande piano.

Vi ser i den norska kronan... Det här är den norska kronan mot den svenska.

Det är till vänster.

När den grafen går ner, så stärks den svenska kronan mot den norska.

Nu är vi under paritet. Den svenska kronan är mer värd än den norska.

Här ser man sambandet med oljepriset. När det faller drabbas den norska kronan–

–som har tappat 40 öre mot euron sen i fredags. Det är en dramatisk rörelse.

Det är alltså stora slag på marknaden.

Den här bilden är lite mer komplicerad, men den är otroligt viktig i sammanhanget.

Vad händer i finansiella marknader?

Hur ser kopplingen ut till kreditkanalen ut i realekonomin?

Här ser vi amerikanska kreditspreadar. Det är den ljusblåa linjen här.

Den har rört sig uppåt. Det blir ett kraftigt uppställ i kreditspreadar i dag.

Den mörkblåa linjen är vad amerikanska banker säger att man gör med utlåningen.

Frågan är då om man ställer högre eller lägre krav på företag som lånar pengar.

De här två är högt korrelerade. Det som brukar hända nu, om oljepriset faller...

Många amerikanska oljebolag finansierar sig inom obligationsmarknaden.

Är den blir dyrare får de det svårt och då kan man få konkurser som följd.

Det kan göra att amerikanska banker stramar åt kreditutlåningen.

Då har man "credit crunch" på gång. Det vill Fed absolut undvika.

Oljefallet drar med sig banker, räntor, den norska kronan...

Vad är det mer som oljan drar ner?

Nu ser vi inte nåt tillgångsslag som inte drabbas–

–om det inte är rena safe haven. Guldpriset går åt andra hållet.

Men när vi har den här typen av stora slag–

–så vet man inte vilka som drabbas och vilka realekonomiska effekter det blir.

Det skapar ännu större osäkerhet när det är såna här kraftiga förändringar.

Vi pratade om förväntningarna på riksbankerna. Hur har de förändrats?

Vi får de hur det öppnar i dag. Förväntningar lär ställas ner.

De har redan ställts ner på amerikanska centralbanken. Det lär också ske i Europa.

Vi har ett ECB-möte i veckan. Där har det funnits förväntningar om en räntesänkning.

De lär öka i samband med att det öppnar i Europa i dag.

Sen har vi dålig export i Kina också. Eller hur?

Ja, vi har dålig exportdata från Kina och vi har svaga inköpschefsindex.

Vi har haft det motsatta i övriga världen. Svenska inköpschefsindex var starka.

Det var en stark arbetsmarknadsrapport i USA.

Den ljusblåa linjen visar inköpschefsindex för industrin globalt, exklusive Kina.

I februaridatan ser vi inga effekter än.

Men nu spelar data som är tillbakablickande mindre roll än vanligt–

–för man tänker att det kommer att komma.

Vi tror inte på en sån effekt på global PMI, för då är vi på finanskrisnivåer.

Men det lär bli svårbedömt. Vi får räkna med stora effekter även i övriga världen.

Vi kan titta på vilken data vi får i veckan. Det är inflation i USA.

Sen får vi arbetslöshet och inflation i Sverige.

Men det här kommer alltså inte marknaden att bry sig om?

Svensk inflation brukar vara viktig data. Vi hade en kraftig överraskning i januari.

Riksbanken hade räknat med högre inflation, och dessutom inflation i USA.

Nu är det här underordnat och kan komma ut hur det vill.

Marknaden lär fortsätta förvänta sig att centralbanker reagerar. Vi ska se på data.

–Vi börjar på ECB. –Detta är inte data, utan prissättningen.

Man prissätter lägre räntor till slutet på 2020.

Då är vi fortfarande inte ner på de nivåer som rådde i höstas–

–då man förväntade sig att ECB skulle ner till 80 punkter negativt.

Det finns mer att göra här om man tror att ECB ser räntan som ett vapen.

Problemet är att det nu handlar mer om riktade åtgärder.

De företag som får problem, och det kommer att bli tydligt i Italien...

En tredjedel av befolkningen får nu inte röra sig fritt.

Det är helt unikt och kommer att drabba många företag i tjänstesektorn.

De får svårt att överleva och behöver riktade åtgärder från centralbanken.

I stället för räntesänkning kanske vi får fler stödpaket.

Den typ av paket som ECB kan köra, och som innebär riktade repor mot banker...

Banker får billigare "funding" om de lånar ut till företagssektorn.

Den typen av åtgärder kan man absolut se.

Och om vi tittar på Sveriges inflation, då?

Även här påverkas vi av oljeprisfallet. Den övre bilden inkluderar energipriset.

Om oljepriset ligger kvar på dessa nivåer blir det lägre inflation.

Redan i januari var inflationen lägre än Riksbanken räknade med.

Vi tror att det gapet består. Riksbanken lär tvingas sänka sin inflationsprognos.

Men nu handlar det mer om vad som händer med corona och finansiella marknader–

–och hur man tror att det spiller över i realekonomin.

Baserat på den här datan–

–och på att vi inte är så knutna till oljan, så klarar väl sig Sverige rätt bra?

Det får man säga. Vi är mer påverkade av global efterfrågan generellt.

Exportbolagen behöver en stark global efterfrågan.

Vi är inte påverkade av oljepriset. Det ser man i den svenska kronan mot norska.

Den svenska kronan klarar sig relativt bra nu.

Kraftiga börsfall är ofta dåligt för den svenska kronan.

Den är upp mot euron–

–men det är inte så dramatiskt som man skulle kunna tro.

–Vi var inne lite på förväntningarna. –Det här är inflationsförväntningar.

Prospera-undersökningen kommer i veckan.

Det rör sig också åt fel håll för Riksbankens del, alltså ner.

Den mörkblå är den som vi får uppdaterad i veckan.

En miljö som går mot global recession...

Det är det som prissätts i många marknader nu.

Den miljön är inte bra för inflationsförväntningarna.

Inflationen är låt och de realekonomiska förutsättningarna är svagare.

–Sen har vi arbetsmarknaden. –Ja.

Det här är kvittot på vad som händer på finansiella marknader och i realekonomin.

Svensk arbetslöshet stiger, även om det är väldigt volatil månadsdata.

Men den typ av dramatik som vi ser nu skulle kunna innebära–

–en brantare ökning av arbetslösheten globalt.

Att döma av de amerikanska siffrorna i fredags ser det fortfarande starkt ut.

Det var det vi hade att bjuda på i dag.

Vi fortsätter att bevaka marknaden i Makromorgon den kommande veckan.

–Tack, Claes Måhlén. –Tackar.

Det kraftiga oljeraset påverkar i stort sett allt förutom guldet. De amerikanska räntorna kollapsar. I det rådande läget spelar tillbakablickande data och annan statistik liten roll.

De viktigaste händelserna i den makroekonomiska världen avhandlas av Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén och EFN:s Matilda Karlsson.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.2%
NASDAQ 100 2.6%
NASDAQ Composite 2.1%

Vinnare & förlorare

Massolit Media 5.6%
ICA Gruppen 3.1%
Kinnevik 2.7%
Pandox -3.9%
Stillfront Group -5.4%
Paradox Interactive -6.1%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Väntade PMI-rekyler5:12

    Väntade PMI-rekyler

    De tyngsta makroekonomiska händelserna just nu analyseras av Handelsbankens Kiran Sakaria och EFN:s Ara Mustafa.

  • Amerikanska digitaliseringsvinnare16:38

    Amerikanska digitaliseringsvinnare

    EFN Marknad riktar blicken mot USA tillsammans med förvaltaren Joakim By från Handelsbanken. Förutom ett gäng spännande aktiecase diskuteras den amerikanska börsen med avstamp i presidentvalet. 

  • Japansk industri överraskar negativt4:01

    Japansk industri överraskar negativt

    Vita husets handelsrådgivare Navarro hävdade i går att handelsavtalet med Kina är över. Något som fick börser på fall. När president Trump senare dementerade uppgiften vände börsen upp. Regeringen vill ta in mer skatt från utländsk arbetskraft. Blandade PMI-siffror från Japan.

  • Förvaltarens molnfavoriter15:53

    Förvaltarens molnfavoriter

    EFN Marknad bjuder på en resa bland molnbolagen. Förvaltaren Johan Roslund från GP Bullhound går pedagogiskt igenom hela värdekedjan - från Microsoft och Amazon till Docusign och Okta.