Höga inflationsförväntningar

Välkomna till Makroveckan.

Vi ser fram emot svenska inflationssiffror.

Men vi börjar med fredagens jobbsiffra i USA, Claes Måhlén.

Det är inte riktigt här slaget står just nu.

Jobbmarknaden i USA är stark.

Trots att fredagssiffrorna visade på svagare utveckling–

–i mars än förväntat, är det inget att oroa sig för.

De vita staplarna är förändringen i sysselsättning–

–mellan månaderna och de blå förväntningarna inför.

Vit är betydligt lägre än den blå för mars.

I februari var fallet det motsatta.

Lägg ihop dem och det är fortfarande en stark ökning.

Det bör generellt ge fortsatt fallande arbetslöshet.

Siffrorna svänger månad från månad.

Vädret kan ha varit en bromsande faktor.

Det är tillfälligheter som gör att staplarna avviker.

Ibland reagerar marknaden överdrivet.

Det var inga jättestarka reaktioner i fredags–

–men det dämpade riskaptiten generellt.

Vi i media har inget annat att skriva om.

Sysselsättningen är en indikator på hur ekonomin går.

Man kan inte dra långtgående slutsatser av enstaka månader.

Nån gång blir det väl så att det inte kan växa längre?

Arbetsmarknaden har stadigt förbättrats–

–och varit starkare längre än förväntat.

Till skillnad mot BNP-tillväxten som har varit svagare.

Det har varit en stark utväxling på arbetsmarknaden.

Vid sidan av huvudnumret, nya skapade jobb–

–tittade många på om det var några löneökningssignaler.

Det är lite den felande länken.

Den vita linjen visar vad som händer enligt arbetsgivarna.

Det blir allt svårare att få tag på personal.

Det ser vi inte bara i USA, utan också i Sverige.

Då kräver de som är på arbetsmarknaden ökad kompensation.

Men det är väldigt lite acceleration i löneökningstakten.

Den ligger och slår strax under 3 %.

Det räcker inte för att ge stigande inflationstryck.

En pusselbit är den låga produktivitetstillväxten i USA.

Det måste inte upp till de här nivåerna–

–för att ge inflation.

Men det behövs stigande löneökningar för att inte oron–

–för inflationen ska vara för låg för länge kvarstår.

Men inga såna tecken i fredagssiffran...?

Siffran kom ut som förväntat, men ingen acceleration.

Vad får det för konsekvenser för Federal Reserve?

Det var inga större förändringar av förväntansbilden.

Det har legat stabilt i linje med Feds medianprognos.

Det är tre räntehöjningar totalt i år.

Det är också vad marknaden prissätter.

Däremot har börsen förändrats och vänt ner i USA.

Ni som följer börsen vet att det varit lite motvind–

–relaterade till handelsoro. Risk för handelskrig.

Tekniksektorn har haft lite politiskt relaterade motvindar.

Man är rädd att techbolagen får en sämre miljö att verka i.

Men det finns också ett makroperspektiv–

–som ger godkänt för att börsen ska sakta ned.

Det är PMI-serien för utvecklade ekonomier.

Det är den vita linjen. Vi ser vändningen.

Det var en kraftig acceleration under slutet på 2017.

Vi tror att toppen är passerad–

–vad det gäller industriaktiviteten.

Det är förenligt med att avkastningen på börsen–

–under inledningen av året, har minskat.

Det är kittlande att de viker ner samtidigt–

–som rubrikerna är helt annorlunda här.

Man kan också konstatera att nivån på PMI:n–

–är fortfarande god och historiskt hög.

Det är fortfarande ökande aktivitet inom industrin.

Vändpunkterna brukar vara signifikanta för marknaden–

–och för ekonomin. Även om nivån är hög–

–verkar det ha vänt.

Veckans agenda är relativt tunn.

Men med inflationssiffror från USA och Sverige.

Det är en nyckelsiffra för USA–

–men i större utsträckning för Sverige.

Hur viktiga är Prosperas inflationsförväntningar på onsdag?

En månadssiffra som mäts bland marknadens aktörer.

Lite mindre viktig än den breda stora–

–som även innefattar andra delar av ekonomin.

Marssiffran väntas stiga rejält mot januari och februari.

Det här är januari, eftersom ni inte ser månaderna.

Utfallet i januari omkullkastade marknadens syn på–

–när Riksbanken kan höja räntan.

Det ligger nu i slutet av året eller in i Q1 2019.

Nu ligger konsensus på 2,1 %.

Det är lite högre än Riksbankens prognos.

Vi tror att det kan bli 2,2 %.

Ni som följer inflationen vet–

–att det är mycket flygpriser som spelar roll.

Hur påsken infaller får konsekvenser.

I år hade vi en tidig påsk. Det innebär att det stiger–

–mer i mars än i april. Det påverkar delvis det här.

Det underliggande inflationstrycket ligger inte här.

Det faller tillbaka.

Det som händer just nu är tillräckligt–

–för att skapa inflation i linje med Riksbankens prognos.

Trillar det ner i april när man inte har påsk och flygresor?

Det reverseras lite den närmaste tiden.

Vi ser tillräckliga tecken på att inflationen stiger–

–för att Riksbanken ska hålla fast vid sin prognos.

Där är vi inte eniga med marknaden.

Här har vi Riksbanken och marknaden.

Det här är prissättningen fram till årsskiftet 2018/2019.

Då ser man att det ligger under 25 punkters höjning.

Ungefär hälften av det är prissatt just nu.

Det som hände var den här resan–

–som gjordes i samband med januariinflationen–

–och att Riksbanksprotokollet från februarimöte släpptes.

En majoritet av ledamöterna är intresserade av inflationen.

Men du förväntar dig ett upptick i marsinflationen.

Påverkar det den här kurvan?

Vi ligger lite högre än konsensus.

Om tidigare mönster står sig så ska kurvan vända upp igen.

Man prissätter en högre sannolikhet–

–för höjning under andra halvåret.

Det påverkar förstås kronan.

Definitivt. Det här är samma bild som förut.

Hur mycket som är inprisat till årsskiftet–

–och kronan mot euron.

Då ser man det starka sambandet.

Nästan ingen annan valuta är så styrd–

–av förväntningarna på centralbanken som den svenska.

Det är bara ränteförväntningarna i Sverige.

Det visar att det är Riksbanken som styr.

I stor utsträckning styr Riksbanken förväntningarna–

–på penningpolitiken och också kronan.

Har de lyckats för bra? Kronan är ju väldigt svag.

Vi ligger svagare än vad Riksbanken förväntade sig.

I den meningen behövs det inte...

Riksbanken skulle behöva revidera upp inflationsprognosen–

–utifrån att kronan är svagare än förväntat.

Här visas KIX, handelsviktad krona.

Den försvagas när blå linje går upp.

Orange linje är Riksbankens prognos.

Det är ganska långt ifrån prognosen.

Det är ett ganska stort gap häremellan...

Det är ett ganska stort gap här. Den här linjen visar–

–att Riksbanken tror på en generell förstärkning.

Och trenden är rakt motsatt.

En inflationsimpuls. Svagare krona, importpriser stiger.

Då borde den vara självkorrigerande i viss mån.

I USA har man samma förväntningar på högre inflation.

Det här är kärninflation som ska ligga på 2,1 %.

Det har varit en lång period under 2 %.

Fed tittar mer på inflationen som mäts med PCE-deflator.

Men vi får se en likartad resa för PCE-deflatorn.

Men det blir ett stort hopp i inflationen.

Från 1,8 till 2,1 %, enligt förväntansbilden.

Det avspeglar mars förra året.

Här såg man det motsatta. Betydligt lägre än förväntat.

Nu får vi baseffekterna av det.

De baseffekterna leder till att inflationen hamnar–

–omkring 2,1 % och antagligen fortsätter upp under våren.

Våren 2017 var det flera månader med svagare inflation.

En del av det var antagligen tillfälligt.

Lite stigande inflationstryck enligt årssiffrorna i USA.

Högre inflation på båda sidor Atlanten. Betryggande. Tack.

Förra veckan fick vi den viktiga amerikanska sysselsättningen men även europeiska inflationssiffror. I veckan väntar bland annat svensk inflation och amerikansk kärninflation.

I Makroveckan går Gabriel Mellqvist och Claes Måhlén igenom veckans viktigaste makrohändelser.

  • Sommartrubbel för Clas Ohlson2:40

    Sommartrubbel för Clas Ohlson

    Tinders grundare stämmer Match. Turkiet bojkottar Apple. Global Gamings och THQ övertygar. Africa Oils kräftgång fortsätter. Precise omsättning sjunker.

  • Kinas bopriser fortsätter stiga2:48

    Kinas bopriser fortsätter stiga

    Det är fortsatt spänt mellan USA och Turkiet. På dagens agenda har vi konsumentprisindex och PPI från Storbritannien och detaljhandelssiffror från USA. De viktigaste händelserna på marknaderna med Kiran Sakaria.

  • Spararnas aktiefavoriter i sommar15:41

    Spararnas aktiefavoriter i sommar

    Hur agerade spararna under sommaren och vilka var de viktigaste ekonomiska händelserna? Börslunch sammanfattar sommaren med hjälp av Johanna Kull från Avanza och Michael Livijn från Nordea.

  • 10:29

    "Värre än det värsta vi befarat"

    Den turkiska liran har fallit stort den senaste tiden och president Erdogan vidhåller att låga räntor är det Turkiet behöver nu. Emre Akcakmak, förvaltare på East Capital Turkiet, håller inte med.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.9%
NASDAQ-100 -1.2%
NASDAQ Composite -1.2%

Vinnare & förlorare

THQ Nordic 18.9%
Paradox Interactive 7%
Holmen 6%
SSAB -3.6%
Sandvik -4.2%
Boliden -4.2%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • 4:04

    "Erdogan har kniven mot strupen"

    Krisen i Turkiet står fortsatt i fokus. Från Kina har vi fått oväntat svag statistik. De viktigaste händelserna på finansmarknaderna med valutastrateg Lars Henriksson.

  • Så het var börssommaren16:00

    Så het var börssommaren

    När Börslunch är tillbaka efter sommaruppehållet snackas det bland annat om Pandora, Life Science, Netent, H&M, Assa Abloy och Ahlsell. Och så summeras givetvis sommarportföljerna.

  • Probis vinst stiger3:41

    Probis vinst stiger

    De senaste och viktigaste börsnyheterna med Matilda Karlsson och Johan Fohlin.