Därför rusar kronan

Det ser svart ut... Nej. – God morgon.

Välkomna till en ny Makroveckan med mig och Claes Måhlén.

Det ser svart ut i min skärm, men jag hoppas att ni som kollar live ser.

Claes, det är mycket oro i USA. Det är fredliga protester i USA–

–som på sina håll har urartat i upplopp. Så får man väl nästan kalla det?

Det kanske inte är det som näringsidkare drömmer om–

–när man nu vill öppna upp och återhämta sig.

Man får gatsten genom rutorna. Hur påverkar det marknaderna och ekonomin?

Man ska vara försiktig med att dra ekonomiska slutsatser.

Det krävs mycket för att upplopp ska påverka den ekonomiska utvecklingen.

Icke desto mindre är det ett tecken på ökade klyftor, som ju syns politiskt.

Vi går allt närmare det amerikanska presidentvalet.

Nu har det blivit fördel Biden, får man säga.

Så är det i alla fall enligt bookmakers. Spelbolagens oddssättning är väldigt jämn.

Men det är en marginell fördel för Biden. Det är nytt.

Det hänger delvis ihop med den typ av reaktion–

–som Trump har kommit med efter de här demonstrationerna–

–men också med coronakrisen.

Många uppfattar det som att Trump ökar splittringen snarare än att ena människor.

Men det är långt kvar och mycket kan hända.

Förra veckan avslutades med en riktig raket vad gäller USA:s sysselsättning.

Det var säkert glädje i Vita huset efter de siffrorna.

Vi har pratat om det vad gäller presidentval...

Under första mandatperioden vill man inte ha en recession. Det har Trump fått.

Frågan är om han återigen kommer att lyckas med nåt man oftast inte lyckas med.

Vi ska titta på den raketen, men först en snabb fråga:

Börsen har uppfattats som rädd för Bernie Sanders.

–Hur rädd uppfattas den vara för Biden? –Det är inte samma typ av kandidat.

Biden ligger mer i mittfåran. Jag tycker egentligen att oron–

–som kan komma i höst handlar om hur båda kandidaterna spelar tuffa mot Kina.

Om det utlöser ett nytt handelskrig, så kan det oroa börsen.

Börsen gillar Trump. Så kan man säga.

Men man tror nog inte att han lyckas med så mycket under andra mandatperioden ändå.

Biden är nog inte lika mycket en vattendelare som Sanders hade varit.

Nu tar vi och tittar på den berömda raketen som vi såg i fredags.

Vi fick en försmak... Vi ska förklara vad siffrorna är.

Den mörkblåa är sysselsättningen. Den röda är förväntningar på sysselsättningen.

Den ljusblåa är ADP-siffrorna.

Förra veckan fick vi en förhandstitt på "payroll"-siffran av ADP-undersökningen.

Den visade att förväntningarna på -7 miljoner var för pessimistiska.

Men de här två undersökningarna överensstämmer inte alltid.

Men sen kom en siffra som var betydligt starkare än ADP-siffran.

Vi får positiv sysselsättningstillväxt tidigare än prognosmakarna hade trott.

Man trodde på ytterligare en månad med negativa siffror, men så blev det inte.

Vi såg också...

De jobb som försvann under april kom inte fullt ut tillbaka i maj–

–men i tjänstesektorns restauranger och hotell återskapades ganska många jobb.

Jag såg en bild som Trump twittrade ut på sig själv, där han går in i sitt flygplan.

Där stod det "20 miljoner nya jobb".

–2 miljoner. –2 miljoner nya jobb, ja.

Det verkar som att han själv gärna trycker ut det budskapet.

Det kommer att komma bättre siffror. Det värsta är över datamässigt.

Frågan är hur mycket bättre det hinner bli i höst.

Trump vill peka på att det är ett V, det som vi ser.

Man kan i alla fall säga att den här pangsiffran–

–har gjort att förhoppningen om ett V kommit tillbaka.

Vi var ju lite oroliga för att det inte skulle bli ett V för några veckor sen.

Det här betyder inte att det blir ett V. Det återstår att se.

En stor fråga, apropå demonstrationer, är vad som händer med smittspridningen.

Om den tar förnyad fart, så har man ju bekymmer efter sommaren.

Då ser det ut så här. Rita gärna lite, för det är en krok där ute som man inte ser.

Förväntningarna var att den här skulle upp 20 %.

Det är en helt annan arbetsmarknad.

Här hade vi peaken i samband med finanskrisen, så nivåerna är höga.

Men de är inte så höga som man befarade för några dagar sen.

Här har vi en graf över återhämtningen sen botten.

Vi kan förtydliga: Det här är antalet procent av ett fall som är återtaget.

Det här är det som är återtaget av S&P 500, av det fall vi har sett.

S&P var ner knappt 35 % som mest.

Nästan 90 % av det fallet är återtaget.

Börser har i stor utsträckning normaliserats.

OMX har mindre tech, så där är det inte lika mycket, men även där är det mycket.

Men även oljepriset har återhämtat mer än 50 % av fallet.

I helgen hade vi en överenskommelse mellan OPEC och Ryssland–

–om att ligga kvar på lägre produktionsnivåer.

Det gladde oljemarknaden. Men kolla här.

Det är kronan mot euron. Den har tagit tillbaka mer än hela fallet.

Kronan var väldigt svag i mars, sen coronasmittan hade drabbat även den.

Nu är den under de nivåerna.

De finansiella marknaderna har alltså normaliserats.

Det beror inte bara på förväntningar–

–utan centralbanker och myndigheter har här hjälpt till väldigt mycket.

Kronan kommer vi att återkomma till.

Ja. Men först ska vi kolla på en graf som är lättare att förstå. Det är börsen.

Förra veckan såg vi att räntan nu går upp.

Det är nu betydligt lägre nivåer än vi hade före coronakrisen.

Det gäller framför allt USA, där man sänkt räntan mycket.

Det var en kraftig ränteuppgång i slutet av förra veckan.

De här brukar följas åt, så det kanske är naturligt.

Samtidigt är det så att under 2019, då börsrallyt överträffade förväntningarna–

–så stod räntorna stilla. Sen gick de ner i samband med coronakrisen.

De kan frikoppla under perioder.

En anledning till den kraftiga börsuppgången är att räntorna är låga.

Vi ser en värderingsuppgång på tillgångspriser.

Vi ska kolla på den här också. Det är ISM och verkstadsaktier.

ISM kom ut som väntat. Det var lite bättre, men fortfarande dåligt.

När man kollar på börsen är det viktigt att komma ihåg–

–att det här delvis har varit en sektorrotation in i tech–

–som ju delvis gynnas av corona.

Mer cykliska sektorer, verkstad inte minst, har tappat.

Den mörkblåa linjen är verkstad relativt S&P.

Det har varit en lika stor "underperformance" som under finanskrisen–

–för den sektorn. Men den senaste veckan har det kommit tillbaka ganska mycket.

Det visar att det finns mer av cyklisk optimism på börsen.

Den gummisnodden har varit spänd.

Värderingsgapet kan inte vara för stort mellan cykliskt och tech.

Bra. Och ECB kom med mer QE.

De hade redan mycket krut som de inte har använt upp.

Varför kommer man med mer innan man börjat använda...

Man visar musklerna och vill markera för marknaden att man kan göra mer.

Det här är vad man har köpt hittills.

Det här programmet var från i mars. Nu biffar man upp det med 600 till.

Det var i linje med förväntningarna. Vi har pratat om 500 till.

Man kan tycka att det är onödigt, men man vill visa att man gör vad som krävs.

De går in i 2021. Tidigare var tanken att de skulle göra av med pengarna 2020.

Nu har de även pengar för en stor del av 2021.

Nu kanske det inte är jättestora förväntningar på att det ska komma mer QE?

Nu är det sommaruppehåll, dessutom, Man tar väl inte riktigt semester, men...

Nu vet marknaden att det finns ett QE-program som rullar på.

Det är rejält med krut i det.

Nu ska vi kolla på kronan.

I fredags bad jag om att få lite extra om kronan.

Den har ju varit urstark under den sista tiden.

Du brukar säga att det är en risk/on-valuta. Men är det hela sanningen?

Det återstår att se. Riksbanken höjde räntan i december.

Den ligger kvar på noll.

Plötsligt är inte kronan en "funding"-valuta.

Det är alltså inte så mycket billigare att låna kronor än nån annan valuta.

Under en tid var kronan nästan världens billigaste valuta att låna–

–för att därmed köpa mer högavkastande valutor.

Det flödet kan ha försvunnit, och då kanske det är delvis det vi ser.

Men försvagningen som vi hade här och förstärkningen som vi hade här–

–har hängt ihop med hur marknaden har handlat.

Svagare börser, och sen starkare börser. Det är en ganska stor del av rekylen.

Om vi kollar på nivån, så är vi tillbaka inte bara på den lägsta nivån i år.

Vi får gå tillbaka till första halvan av 2019 för att hitta lägre nivåer.

Det är alltså en kraftig återhämtning.

2019 var börsen ganska stark–

–men då gick kronan inte bra, trots att det är en risk/on-valuta.

Är det så att man börjar ta tillbaka lite fundamenta–

–och att det finns en tro på Sveriges ekonomi?

Det kan man tänka sig.

Nu är det mycket fokus på statsfinanser, för räddningspaketen ska finansieras.

Så är det även i Sverige. Riksgälden har tänker låna upp mer pengar i marknaden.

I det perspektivet ser det ändå bra ut i Sverige.

Det kan locka till sig investerare på ett sätt som inte skett på senare år.

Så precis som att bolag med starka balansräkningar har gått bättre–

–så kanske kronan... Sveriges kapitalbehov har inte varit lika stort.

Det här är vanligtvis inte en jätteviktig faktor för valutor.

Japan har stor statsskuld, men valutan kan vara stark, även under finansiell stress.

Man ska alltså inte börja handla valutor efter statsfinanser.

–Men det kan ha varit en faktor i rallyt. –Just den här gången.

Även mot dollarn ser vi samma trend.

Absolut. Förra veckan såg vi en dollarförsvagning.

Dollarn förstärks ofta när marknader är oroliga.

Det är en "safe haven"-valuta.

Alla behöver dollar, inte minst när det är finansiell stress.

Det såg vi under mars. Då var det dollarstress och dollarn förstärktes.

Nu när saker och ting ser bättre ut ser vi det motsatta.

En del kanske funderar på om den starka kronan kan ha att göra med–

–att vi stängde ner mindre än resten av världen och att ekonomin har tuffat på.

–Kan det påverka? –Möjligtvis.

Samtidigt har vi ett annat läge.

Den strategi som Sverige använder, och om den är lyckosam, debatteras hela tiden.

Det finns en risk–

–att smittspridningen blir mer segdragen i Sverige.

Då skulle man tänka tvärtom.

Data har varit bättre i Sverige, i alla fall vad gäller vissa delar.

Vi är ju mycket mer ett "hög beta"-land, så vi får den här cykliska effekten.

–Vi är beroende av handel med andra. –Ja.

Vi lämnar valutan för den här gången och blickar mot veckan som kommer.

Det är inflationsvecka.

Inflation och Fed-besked är huvudnumren. Det är inflation i Sverige och USA.

Vi börjar med att titta på förväntningarna på vad Fed ska komma med.

Det väntas väl inte hända jättemycket så här innan sommaren.

Det kan man väl säga. Fed ligger på 0 %, eller 0-0,25.

Den effektiva "Fed funds"-räntan är lägre än "mid". Det är också förväntat.

Här är marknadens förväntningar för slutet på detta år och slutet på nästa år.

Här finns det inte så mycket att prata om för Fed.

Det finns ett antal verktyg som de kan komma att använda–

–som handlar om hur de ser på längre räntor.

Så blir det knappast nu. Innan de kom ut mars hade de inga nya prognoser.

Såna brukar komma fyra gånger per år, i mars, juni, september och december.

Nu är de dags att visa hur de ser på konjunkturperspektivet och räntor.

Det blir intressant, men det blir nog knappast några nya paket.

De smällde väl på så hårt med QE, att man svårligen kan förvänta sig så mycket mer.

Programmet är öppet och kan justeras.

Det är möjligt att de vill precisera hur mycket de vill köpa per månad.

Man kan titta efter det och efter vilka prognoser som de kommer med.

Bra. Vi går vidare till inflationsförväntningar.

Vi får både inflation och inflationsför- väntningar. De senare kommer på onsdag.

Inflationen kommer på torsdag.

Kronan är ju... Tittarna kommer nog ihåg det här.

När kronan går starkt, så kan det leda till lägre inflation.

Därför gick Riksbanken ner under nollan 2015. De ville försvaga kronan, förenklat.

Nu har vi ett perspektiv när inflationsförväntningar...

De ljusblå är de månatliga. De mörkblå är en kvartalsmätning och brukar väga tyngre.

De kommer antagligen att gå ner ytterligare.

Då är vi på nivåer som vi hade 2015. Det är väldigt låga inflationsförväntningar.

Det är delvis relaterat till att oljepriset har fallit.

Det är nog inte helt bekvämt för Riksbanken att se det här.

Här har vi också svensk inflation.

Den var senast nere, om man inte rensar för energi, på minus.

Nu har oljan och energipriset studsat tillbaka lite.

Riksbanken stirrar sig inte blinda på den här, där energi är inräknat–

–men det kan väl vara skönt att få upp den lite?

Skälet till att den går upp är delvis bensinpriserna.

Men ett antal priser här kan röra sig ganska mycket.

Sen har vi inte öppnat upp delar av ekonomin, som resor, och så där.

Vi får se hur det prissätts sen, men vi räknar med en lägre nivå än Riksbanken.

Sen är det här numera en kvartalsprognos från Riksbanken.

Man ska inte fästa för stor tyngd vill inflationsutfallet.

Men låga inflationsförväntningar, låg inflation och stark valuta i kombination–

–är nåt som blir intressant framöver.

Riksbanken har flera gånger sagt att de helst inte vill under noll igen.

"Vi vill inte ha minusränta för länge och för mycket."

Det kanske blir så att de inte har nåt val.

Valutan skulle kunna, om kronan fortsätter förstärkas i den här takten...

Där kan det gå nån smärtgräns.

Valutan spelar nog en så stor roll i det avseendet.

Det var det vi hade att bjuda på för den här veckan.

Nästa vecka vet vi hur det gick med inflationen–

–och vad Riksbanken känner inför det, kanske.

–Möjligtvis. –Tack så mycket.

Veckans fördjupning i vad som händer på marknaderna och i världsekonomin med Handelsbanken chefstrateg Claes Måhlén och EFN:s Albin Kjellberg.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.7%
NASDAQ-100 0.8%
NASDAQ Composite 0.7%

Vinnare & förlorare

Avanza 4%
Karo Pharma 2.5%
Evolution Gaming Group 1.5%
Massolit Media -4.2%
Wihlborgs -4.5%
FastPartner -4.8%
Uppdaterad tis 17:09
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Väntade PMI-rekyler5:12

    Väntade PMI-rekyler

    De tyngsta makroekonomiska händelserna just nu analyseras av Handelsbankens Kiran Sakaria och EFN:s Ara Mustafa.

  • Amerikanska digitaliseringsvinnare16:38

    Amerikanska digitaliseringsvinnare

    EFN Marknad riktar blicken mot USA tillsammans med förvaltaren Joakim By från Handelsbanken. Förutom ett gäng spännande aktiecase diskuteras den amerikanska börsen med avstamp i presidentvalet. 

  • Japansk industri överraskar negativt4:01

    Japansk industri överraskar negativt

    Vita husets handelsrådgivare Navarro hävdade i går att handelsavtalet med Kina är över. Något som fick börser på fall. När president Trump senare dementerade uppgiften vände börsen upp. Regeringen vill ta in mer skatt från utländsk arbetskraft. Blandade PMI-siffror från Japan.

  • Förvaltarens molnfavoriter15:53

    Förvaltarens molnfavoriter

    EFN Marknad bjuder på en resa bland molnbolagen. Förvaltaren Johan Roslund från GP Bullhound går pedagogiskt igenom hela värdekedjan - från Microsoft och Amazon till Docusign och Okta.