Kinesiskt bränsle kan bli räddningen

Varmt välkomna till Makroveckan–

–som vanligt med Claes Måhlén.

Vi river igång med inköpschefsindex för industrin.

Första veckan i april innebär inköpschefsindex.

Lite blandad kompott.

Det fortsätter se illa ut för euroområdet.

Det visste vi eftersom vi hade fått preliminära siffror.

Lite bättre i Sverige och fortsatt okej i USA.

Kan du säga varför det vände upp i Sverige?

Man ser effekten av att Europa viker ner.

Men kronan bör hjälpa svenska exportbolag.

Den är fortsatt svag.

Här har vi med både Kina och Tyskland.

Den största positiva överraskningen i industridata–

–kom från Kina. Både officiell och privat serie–

–vände upp mer än förväntat. En ganska tydlig vändning.

Det här är rätt skakig data. Den vobblar runt 50.

Men den här formationen ser likartad ut–

–mellan Kina och Tyskland. Kopplingen är intim.

Tyskland är ganska Kinaberoende.

Inte minst är bilindustrin allt mer påverkad av Kina.

Vi vill att den här vändningen materialiseras i Tyskland.

Det hänger ihop med bilindustrin. Vi återkommer dit.

Potentiellt goda nyheter för Tyskland.

Kinesiska räntor verkar ha varit en bidragande faktor.

Man letar efter vad som händer med kinesisk policy–

–och hur driver den utvecklingen framåt.

Historiskt har nån typ av ränta från Kina–

–varit en ledande indikator för global industricykel.

Den representeras av global PMI–

–inköpschefsindex för industrin.

Orange är kinesisk treårsränta.

När den faller, går den upp i grafen.

Sen ser man hur det har satt sig i global industri.

Det hänger ihop med att Kina är en gigant som ekonomi–

–men inte minst inom industrin.

Inte bara för investeringsvaror och infrastruktur–

–utan även från konsumenterna som är nära bilindustrin.

Kinesiska konsumenter är en kraft att räkna med.

Vändningen mot slutet bör materialiseras–

–i nån typ av rekyl för global PMI.

Det har också delvis prissatts av börsen.

Här ser vi svenska verkstadsbolag.

De uttrycks i dollar.

Det är dollarkurser för att visa hur väl de samvarierar.

Vändningen under 2019 för svenska verkstadsbolag...

För övrigt har industribolag globalt gått starkt...

Det förutsätter att vändningen kommer.

Men börsen har redan tagit den till sig.

Kinesiskt bränsle på många håll i världsekonomin–

–men vi väntar på bevis att sambandet håller.

Här har vi svensk bilförsäljning.

Det kom data för mars i förra veckan.

Det är flera krafter som driver bilförsäljningen.

Bilparken är ganska uppdaterad i många områden.

Det gör det svårt för bilförsäljningen att växa.

Det är nya regler både för produktion och efterfrågan.

Här ser vi skatteeffekter i Sverige.

Här är bonus-malus som drev upp försäljningen i juni–

–och ner i juli. Sen var det en rekyl sidledes.

Vad är den underliggande efterfrågan?

Det ligger lägre än det gjorde inför reglerna.

Men vad som händer framöver är svårt att säga.

Det är svårt att "dekomponera" efterfrågan i–

–vad som är den traditionella ledande indikatorn.

När bilförsäljningen viker brukar det signalera–

–en generellt svagare efterfrågan från hushållen.

Här ser vi Kina, USA och EU.

Det här alltså antalet miljoner sålda bilar per år.

Kina har sen några år tillbaka gått om.

Kina har förvisso också producerat.

Men det viker ner i Kina och i Europa.

Det är rimligt att den underliggande efterfrågan viker.

Men även i Kina är det skatteeffekter–

–som gör att man inte vet hur snabbt det ska gå.

Men krediterna i Kina... Våga man hoppas på ett uppsving?

Här ska man tänka sig att det studsar lite.

Då ska det komma tyska producenter till del.

Det kom en välkommen återhämtning–

–i amerikansk jobbstatistik i fredags.

Här har vi gjort det svårt för tittarna.

Blå stapeln är utfall och orange är förväntningar.

Förväntningarna ligger mer stabilt än utfallen.

I februari låg utfallet precis över noll.

Lite mer rekyl utifrån förväntningarna i fredags.

Det är tillbaka till knappt 200 000 nya jobb per månad.

Man kan ana nån typ av avmattning–

–men jobbtillväxten är fortfarande över trend.

Ingen signal om akuta problem på amerikansk arbetsmarknad.

Men för tidigt att säga om avmattningen var tillfällig...

Den typen av utfall då och då är inget ovanligt.

Månadsdatan över sysselsättningen är ganska volatil.

Lönerna kommer kanske i nästa bild.

Blickar vi framåt...

Det är fokus på Fed och ECB.

Från ECB kommer ett räntebesked–

–och från Fed ett protokoll.

Vi ska också titta lite på inflationssiffror.

Andra veckan i månaden är inte lika tung.

Men det kommer svensk och amerikansk inflation.

Lönetillväxtsiffran från i fredags var svagare än väntat.

Kom ihåg att månadsdatan vobblar.

Det går inte alltid att dra slutsatser från utfallen.

Men det är en liten avmattning i lönetillväxten.

Men det är en ännu tydligare avmattning i inflationen.

Men borde inte inflationen dra sig lite uppåt?

En pusselbit är vad som hänt på produktivitetssidan.

Om arbetstagarna är mer produktiva–

–driver inte lönetillväxten inflationen lika mycket.

Det är det som har hänt på slutet.

Det här leder inte nödvändigtvis till stigande inflation.

Det här är en viktig pusselbit för Fed.

President Trump har sagt–

–att inflationen är låg så räntan kan sänkas.

Nu får han rätt.

Än så länge ser det ut så.

Även om man tycker att det inte spelar så stor roll nu–

–när det är mycket konjunkturfokus–

–så ökar trycket på Fed att sänka räntan–

–om inflationen utvecklas svagare än förväntat.

Hårt tryck på Fed.

Om Trump dels kritiserar Fed–

–dels nominerar egna ledamöter–

–kan man vänta sig lojalister som inte vill höja.

Trump har uttryckt missnöje med Powell–

–som ju Trump själv nominerade.

Så här ser prissättningen ut av Fed för 2019.

Det är inte riktigt på samma bottennivåer–

–som för ett par veckor sen–

–när man anade att Fed snabbt skulle svänga om.

Fortfarande är det prissatt en räntesänkning i år.

Svårt att vara missnöjd med det.

Om det levereras, men signalerna från Fed-ledamöter–

–säger att det är osannolikt med en sänkning i närtid–

–om deras prognoser stämmer.

För ECB är också prissättningen låg.

Det är ett annat perspektiv.

Här tittar vi på slutet av 2020 då inget är prissatt.

Det är inte räntesänkningar som prissätts för Europa...

Kurvan lutar lite uppåt. Nån gång kommer en höjning.

Ingen spekulerar i sänkningar från ECB.

ECB har skjutit på höjningar–

–och planerar för nya faciliteter till banker.

Det som kallas TLTRO.

Vi inväntar detaljer för det programmet.

Det spekuleras i efter kommentarer från Draghi–

–att den negativa räntan, orange linje–

–drabbar banker i Europa.

Banker vill generellt sett ha lite högre räntor.

Det har luftats tankar om–

–att ha en tudelad ränta för att hjälpa bankerna.

Andra ledamöter inom ECB har skjutit ner det.

Intressant att höra om diskussionen har förts framåt.

Men det är väldigt lite prissatt fram till slutet av 2020.

Den bilden som vi står för–

–att ECB inte höjer räntan under den här cykeln–

–är prissatt i marknaden.

Ingen räntehöjning, men man letar efter nya verktyg.

ECB kan behöva göra mer.

Då kanske just QE ligger närmare till hands–

–snarare än att sänka räntan.

Det kommer inflationssiffror för Sverige.

Vi tror att gapet mot Riksbankens bana förblir intakt.

Det är väldigt stor samsyn kring siffrorna nu i veckan.

Mars har inneburit överraskningar historiskt.

Det handlar om när påsken infaller.

Det påverkar priser, inte minst för resor.

Det finns alltid potential för överraskningar.

Men det är ett gap mot Riksbankens senaste prognos.

Det härrör till tidigare månader, inte minst januari.

Vi ser egentligen ingen ny överraskning i korten.

Det gäller också rensat för energipriser.

Men inflationen lär ligga kvar–

–under Riksbankens prognos under hela året.

Tre duvaktiga centralbanker, alltså.

Tack så mycket, och tack ni som tittat.

Under förra veckan levererades många svaga PMI-siffror för industrin. Men i Kina överraskade inköpscheferna positivt, vilket kan lyfta industrin globalt. I veckan väntar räntebesked från ECB och inflationssiffror från USA och Sverige.

Analys av de senaste makrohändelserna och en titt i veckans agenda med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén och Gabriel Mellqvist.

  • Fläsk, lunnefåglar och sugrör18:10

    Fläsk, lunnefåglar och sugrör

    Allt ifrån kinesiska fläskpriser och Atlas Copco till det brittiska valet diskuteras när Lotta Faxén från Lannebo Fonder och Georg Norberg från Quesada gästar Börslunch.

  • Lagarde väntas skicka signaler5:17

    Lagarde väntas skicka signaler

    Allt om gårdagens räntebesked från Federal Reserve, dagens räntebesked från ECB och det pågående valet i Storbritannien. Morgonens makroanalys med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

  • ”Ovisshet är marknadens fiende”3:58

    ”Ovisshet är marknadens fiende”

    Sean George, förvaltare på Strukturinvest, berättar vad marknaden förväntar sig fredag den trettonde, dagen efter det brittiska nyvalet.

  • Lovande data från Cantargia4:41

    Lovande data från Cantargia

    Läkemedelsbolaget Cantargia har fått positiva resultat i en pågående fas 2a-studie inriktad på behandling av lung- och bukspottkörtelcancer.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.4%
NASDAQ-100 0.6%
NASDAQ Composite 0.4%

Vinnare & förlorare

Catena 2.3%
Resurs Holding 1.9%
Addtech 1.8%
Holmen -1.9%
Sinch -3%
Billerudkorsnäs -3.9%
Uppdaterad tor 14:36
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • ”Svenska bolag är övervärderade”20:12

    ”Svenska bolag är övervärderade”

    Dagens Börslunch bjuder på en analys av makroläget. På plats för att diskutera bland annat konjunktur och centralbanker finns Johanna Högfeldt från Swedbank och Sean George från Strukturinvest.

  • WTO varnar för kollaps3:42

    WTO varnar för kollaps

    Demokraterna ökar pressen på president Trump. WTO varnar för att världshandelns rättssystem står inför en kollaps. Lägre inflationsförväntningar i Sverige.

  • Fomo driver marknaden mer än Tina17:40

    Fomo driver marknaden mer än Tina

    Börslunch inleder veckan med Mattias Isakson från Swedbank och Mattias Cullin från Danske Bank. På agendan står bland annat Tina, makro, medelstora bolag och vinsttillväxt.

  • Därför ger Fastpartner ut D-aktier3:10

    Därför ger Fastpartner ut D-aktier

    Fastighetsbolaget Fastpartner vill emittera D-aktier för att kunna höja sitt kreditbetyg och samtidigt möjliggöra fortsatt tillväxt. Vice vd Christopher Johansson förklarar närmare.