Sverige är sämst i klassen

Välkomna till Makroveckan, en vecka med flera intressanta datapunkter framför oss.

Vi har också mycket att prata om från förra veckan.

Under helgen har vi fått en del geopolitiska signaler från Kina.

Kina tonar ner förväntningarna inför veckans samtal med USA–

–när det gäller handelskriget. Man vill diskutera ett mer begränsat område.

Plötsligt vill man inte ha med vissa kärnområden för USA i avtalet.

Det är en motgång för Trump som också har problem på hemmaplan.

Tufft läge när vi börjar veckan.

I Storbritannien sa Boris Johnson i går att det blir brexit–

–oavsett vad som händer den 31 oktober.

Det går emot vad han sa förra veckan–

–om att ansöka om att förlänga förhandlingsperioden med EU–

–om man inte når ett avtal. Så motstridiga signaler även från Storbritannien.

Det kan vara ett förhandlingsled. Apropå motstridiga signaler...

Det kom en lite svagare jobbsiffra, men inte så dålig som man kunde befara.

Utfallet i blått–

–så avvikelsen mellan utfallet och förväntningarna är ganska marginell.

Det är rätt volatil data på månatlig basis. Samtidigt föll arbetslösheten–

–till mångdecennium lägsta 3,5 %...

Den lägsta sen månlandningen var det nån som påpekade.

Det var en bra reflektion.

Den amerikanska arbetsmarknaden kyls inte på nåt anmärkningsvärt sätt.

Men siffror förra veckan pekade på att det är en avmattning på gång.

Powell sa i fredags att amerikansk ekonomi fortsätter att må ganska bra–

–men att han fortsatt ser nedsidesrisker.

Tittar vi på ISM... Det kom inköpschefsindex i olika former förra veckan.

ISM för både industri- och tjänstesektorn. Båda tickade ner rätt påtagligt.

En rätt kraftig avmattning för industrin.

Men även också för tjänstesektorn spiller det över i allt större utsträckning–

–trots lägre räntor, in i den domestika delen av amerikansk ekonomi.

–Det kom också svensk PMI-data. –Det var den största överraskningen.

Det ser svagt ut på många håll. Tyskland vet vi.

Sverige har klarat sig lite bättre tidigare.

Nu var det ett ordentligt nedställ i PMI-data – inköpschefsindex–

–både inom industrin och tjänstesektorn. De trillade båda ner under 50-strecket.

Industrin ligger betydligt under 50.

En tydlig inbromsning i svensk ekonomi under hösten.

Tyskland drar med sig Sverige. Industrin drar med sig tjänstesektorn.

Det är tolkningen. Vi vet att det är data som kan hoppa omkring.

Men det kommer allt mer data från Sverige som ser besvärande ut.

Jag noterade med viss förvåning en stigande börs efter den här statistiken.

Sen kom den amerikanska siffran och drog ned allting.

Hur påverkas Riksbanken?

Man börjar ställa ner förväntningarna igen. Det här är före septembermötet.

Orange linje är vad som prissätts under slutet på nästa år.

Då var man inne på att det kan bli en räntesänkning tillbaka till –0,50.

Sen sa Riksbanken att de skulle höja räntan vid årsskiftet.

Då tvingades marknaden till att prisa oförändrat–

–men har nosat på att det finns nån typ av sannolikhet för räntesänkning.

Det är i princip oförändrat för året. Men man är tillbaka till–

–att man tror att Riksbanken tvingas göra nånting på nedsidan när det gäller räntan.

Det baseras på vad som händer globalt.

Fascinerande med frikopplingen från Riksbankens egna prognoser.

När industrin och tjänstesektorn ihop har ett inköpschefsindex under 50–

–har vi de orange fälten och så tittar vi på reporänteförändringar.

Det är inte helt överraskande att det sammanfaller med räntesänkningar–

–snarare än räntehöjningar med några undantag.

Till exempel den famösa räntehöjningen i september 2008–

–som kanske inte går till historien som den mest vältajmade.

Även i slutet på räntehöjningscykeln efter finanskrisen–

–var man också inne på att höja räntan.

Än så länge är den formella kommunikationen från Riksbanken–

–att räntehöjning fortfarande gäller.

Men vi tänker oss att det blir svårt att höja räntan i det här klimatet.

Samtidigt ser vi ännu mindre sannolikhet för att i närtid sänka räntan.

Här ser vi ekonomiska överraskningar i eurozonen, USA och Sverige.

Summerar vi förra veckan kan vi konstatera att Sverige är sämst i klassen.

Det ser vi genom att titta på ett överraskningsindex.

Utfall i ekonomisk statistik jämfört med ekonomkårens bedömningar.

Här uttryckt som standardavvikelser från historiskt genomsnitt som ska vara 0.

För Sverige är vi nere på tre standardavvikelser negativa överraskningar.

Ett utfallsrum som bara är 0,3 % av totala utfall.

Det är betydligt svagare än förväntat. USA ligger kvar över nollan.

Sverige är klart sämst.

Det ha inte varit så stora avvikelser på länge.

Mycket beklagligt. Svagare krona på det, kan man tänka sig.

Det finns en logik i det. När svensk data går sämre än omvärlden–

–är det naturligt att kronan försvagas. Så var också fallet förra veckan.

Det var en datadriven kronförsvagning.

Riksbanken har sagt att det inte bara är de som ligger bakom kronförsvagningen.

Nu är vi i en period när relativ penningpolitik, alltså räntespreadar–

–inte styr valutor särskilt mycket, vare sig för kronan eller andra valutor.

Norge höjde räntan för några veckor sen–

–och det påverkade den norska kronan i några minuter.

Det här beror snarare på svag data i Sverige–

–men också på att det målas upp en global lågkonjunktur.

Det är inte en miljö som svenska kronan klarar sig väl i.

Orosmolnen sänker kronan oavsett vad Riksbanken gör.

Apropå Riksbanken så kommer det inflationsdata på torsdag.

–En ny besvikelse för Riksbanken...? –Vi får väl se.

Vi tror att det ligger kvar under Riksbankens prognos.

Inflation i Sverige blir väldigt intressant.

Vi ska nämna industriproduktion i Tyskland.

Under året har det varit Tyskland som har stuckit ut–

–som det svagaste landet i euroområdet.

Mötesprotokoll från Federal Reserve låter också spännande.

Svensk inflation...?

Vi tänker oss att det blir en tillfällig botten i inflation.

Det gäller både KPIF och KPIF rensat för energipriser.

Tidigare utfall har varit lägre än Riksbanken räknat med.

Det kommer att ligga kvar ganska långt under om man rensar för energi.

Om man går tillbaka några år–

–hade Riksbanken tyckt att det här var mer bekymmersamt.

Man hade oroats för kombinationen låg inflation, låga inflationsförväntningar–

–och stökig data. Just nu verkar nollan hägra.

Att komma upp med en styrränta på noll verkar väga rätt tungt.

Intressant att det väger tyngre än låg inflation.

Amerikansk inflation...?

Här är det viktigt att hålla i sär de två inflationsmåtten.

Orange linje är PCE-deflatorn. Båda rensade för mat- och energipriser.

De mer volatila komponenterna. Det är den här som Fed håller ögonen på.

Det här är KPI som kommer först i månanden.

Den har överraskat positivt. Vi har pratat om överraskningar–

–i data från USA, där lönedata och inflation tidigare var högre än förväntat.

Vi får se om den kommer ner eller åtminstone ligger kvar.

Och om vi bläddrar vidare på inflationsspåret...

Förra veckans data... Här var löneutfallet för september.

Det var klart lägre än förväntat efter ett antal månader med högre data än förväntat.

Här ser vi vad som hänt i inflationen.

Tre månader i rad har inflationen varit högre än förväntat.

Nu är marknaden för orolig för konjunkturen–

–för att man ska orka bry sig om vad som händer på prisfronten.

–Så bäddat för lägre inflation... –Så småningom.

Marknaden har återigen tagit ner förväntningarna på Fed.

Här ser vi slutet på det här året och här är slutet på nästa.

Det är inte riktigt bottennivåerna från augusti, september–

–men nu är det nästan två räntesänkningar inprisade för Fed.

Nästa redan i oktober med 70-80 procents sannolikhet, enligt marknaden.

Det var inget Powell ändrade förutsättningarna för i fredags.

Här är förväntningarna stabila kring–

–att det är större sannolikhet för sänkning än att den lämnas oförändrad.

Ganska dramatiska förväntningar efter förra veckans statistik.

Perfekt. Med det sätter vi punkt. Vi är tillbaka om en vecka. Tack så mycket.

Ekonomiska överraskningar avlöser varandra globalt och för Sverige ser det ovanligt mörkt ut. Veckans viktigaste händelser i den makroekonomiska världen avhandlas av Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén och EFN:s Gabriel Mellqvist.

  • ”Bottenfiske så det sjunger om det”16:10

    ”Bottenfiske så det sjunger om det”

    Börslunch blickar framåt mot den kommande rapportperioden och tar tempen på världsekonomin. Detta görs tillsammans med Alexandra Stråberg från Länsförsäkringar och Frida Bratt från Nordnet.

  • Glada miner i USA och Kina5:13

    Glada miner i USA och Kina

    Nya börsrekord i USA och en urstark Philly Fed-indikator. Från Kina har det levererats stark statistik. Morgonens makroanalys med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén och EFN:s Gabriel Mellqvist.

  • Marknaden gäspar åt handelsavtalet6:06

    Marknaden gäspar åt handelsavtalet

    Fas ett-avtalet mellan Kina och USA påskrivet. Sjöstedts sorti som partiledare för Vänsterpartiet kan skaka om den politiska kartan. Representanthuset går vidare till senaten med riksrättsprocessen mot USA:s president Trump.

  • Få förväntningar på fas ett-avtalet6:54

    Få förväntningar på fas ett-avtalet

    Fas ett-handelsavtalet mellan USA och Kina skrivs på i dag. USA, EU och Japan vill se hårdare WTO-regler mot statliga subventioner. Om det och mycket mer i morgonens makroanalys med Handelsbankens Kiran Sakaria.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.8%
NASDAQ-100 0.5%
NASDAQ Composite 0.3%

Vinnare & förlorare

Swedish Orphan Biovi… 8.9%
ÅF 4.4%
Fagerhult 3.6%
Bilia -1.3%
Holmen -1.6%
Loomis -3.2%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier