Siffran som bäddar för positiva vinstrevideringar

Välkommen till Makroveckan–

–där jag och Claes Måhlén går igenom–

–de viktigaste händelserna i makrovärlden.

Vi börjar där förra veckans program slutade–

–med sysselsättningssiffror i USA i form av "pay rolls".

Vi kan titta på det. De blev lägre än väntat–

–och ännu orkanstört.

Det vi ser är att september har reviderats upp.

Den var först negativ, men har nu blivit lätt positiv.

Om vi lägger ihop revideringen och utfallet för oktober–

–är det nära prognosen.

Man ska inte göra nån stor sak av avvikelsen.

Sammantaget var siffrorna blandade.

Arbetslösheten och löneökningstakten var lägre än väntat–

–och sysselsättningen på marginalen.

Men arbetsmarknaden i USA ser fortsatt väldigt stark ut.

I förra veckan fick vi också ett räntebesked–

–från Bank of England, som var väldigt väntat.

Räntehöjningen med 25 punkter var väntad.

Man hakade på Fed.

Det var deras första räntehöjning på tio år.

Det var så väntat att marknadsräntor gick ner.

Det beror på att man är mjuk i beskedet.

Man säger att det inte är början på–

–en aggressiv räntehöjningscykel–

–utan markerar att det blir lugna räntehöjningar framöver.

Man tror också att inflationen ligger kvar på höga nivåer.

Den är cirka 3 % i Storbritannien.

Riksbankens våta dröm, men den har man inte här.

Vi tittar på pundet, som väl har tryckt upp inflationen?

Nej, först Bank of England och marknadens prissättning.

Marknaden prissätter fortsatta räntehöjningar–

–och om vi jämför med hur det ser ut för Riksbanken–

–så prissätter marknaden väldigt lite av räntehöjningar–

–första halvåret 2018.

Det är ganska flackt även i Storbritannien–

–men man lär höja räntan lite snabbare än i Sverige.

Och nu då – pundet.

Det har ju pressat inflationen uppåt.

Pundet har sjunkit väldigt mycket–

–sen det blev klart att det blir en brexit.

Vad händer med pundet just nu?

Den blå linjen är krona mot pund–

–och vi har haft låga nivåer–

–innan man förberedde sig för räntehöjning.

Nu har kronan tappat mot pundet–

–och ränteskillnaden har ökat.

De följer varann. Man prissätter snabbare räntehöjningar–

–från Bank of England, varför kronan tappar.

Men förra veckan försvagades pundet igen–

–även mot svenska kronan.

Förra veckan kom även ett räntebesked–

–från USA:s centralbank. Men det var ett mellanmöte.

Det hände väl inget spännande där?

Nej, det var bara en förberedelse inför–

–decemberhöjningen alla förväntar sig–

–vilket man kan ana på den här bilden.

Men marknaden prissätter en långsammare höjningstakt–

–än vad Fed säger. Vi tror att Fed har mer rätt–

–det närmaste året.

Det prissätts nog mer räntehöjningar från USA–

–vilket talar för en fortsatt stark dollar.

Det kom även en inflationssiffra för euroområdet.

Den var lite lägre.

Ja, men ingen större avvikelse från ECB:s prognos–

–och de närmaste kvartalen ska inflationen gå ner.

Det är baseffekter från den här uppgången.

Det intressanta är kärninflationen–

–som rensas för det mest volatila: energi- och matpriser.

Även den gick ner. Det är en liten påminnelse–

–om att centralbanker inte är i mål–

–angående att få upp inflationen. Det är likartat i USA.

Om vi ser på vad det här betyder för euron och kronan...

Det finns ett intressant förlopp här–

–som vi kan se de senaste veckorna.

Kronan har försvagats och "euro/stocky" har gått upp.

Det har inte visats i räntespreaden mellan krona och euro.

Man kan ana att det finns faktorer som ligger utanför–

–synen på centralbankers kontroll.

En sån är bostadsmarknaden.

Valutamarknaden börjar oroa sig för bostadsmarknaden.

Och en del saker kan härröra till årsskifteseffekter–

–som verkar bli mer påtagliga i kronan.

Det är inget måste att den höga nivån i euro/stocky består–

–men avvikelsen är intressant.

Även valutamarknaden oroar sig för bostadsmarknaden.

Finns det nån som inte gör det?

Alla har det nog väldigt mycket på radarn.

Vi tittar på den här veckan – en ganska tunn agenda.

Vi får konsumentförtroende från USA på fredag.

Från Norge får vi inflation och från Sverige–

–inflationsförväntningar och industriproduktion–

–redan i dag, så den ser vi närmare på.

Generellt ser det ut att gå starkt i industrin.

Vi får det från KI-barometern.

Även om inköpschefsindex gick ner lite grann–

–så ser det mesta ut att gå industrins väg.

Det hänger ihop med att global industri går starkt.

Man ska påminna sig om att produktionsnivån–

–fortfarande är påtagligt lägre än före finanskrisen.

Även om vi har haft en återhämtning–

–är det långt kvar till topparna tidigare.

Hur ser inköpschefsindex ut globalt?

Det ser fortsatt ljust ut.

Det ser fortfarande väldigt bra ut. Vi har två index.

Den blå för utvecklade marknader, den vita för världen.

Båda trendar högre.

Det betyder att aktiviteten ökar snabbare för industrin.

Det här är viktigt för tillgångsmarknader, främst börsen.

Cyklikaliteten i börsen hänger ihop med det här–

–så börsuppgångar kan förklaras av inköpschefsindex.

Apropå börsen har vi precis lämnat en rapportsäsong.

Vi ska se på den jämfört med inköpschefsindex.

I vinsttillväxten har du rensat för finans och Ericsson.

Ericsson kan man förstå. Det har gått väldigt dåligt–

–och de väger tungt i index, men finans?

Det är svenska banker som hade ett starkt kvartal–

–delvis på grund av tillfälliga faktorer i Q3 2016.

Om vi lägger in det ser vinstutvecklingen svagare ut–

–än motiverat, och då vi försöker ha ett makroperspektiv–

–kan det vara lämpligt nu.

Sen jämför vi med det globala inköpschefsindexet.

Det är inte det svenska–

–men sambandet med svenska vinster–

–mycket verkstadsvinster–

–påverkas mycket av den globala cykeln.

Då kan vi konstatera att utvecklingen för Q3–

–ligger på ungefär 8 % year on year i vinster–

–och ganska nära förväntningarna.

Sen förväntas vinsterna mattas av.

Ändå intressant att se–

–att utvecklingen har varit starkare–

–än vad som avspeglas av vinstförväntningarna.

Så vinstrevideringarna kan fortsätta uppåt.

Man ser ett krokodilgap där.

Vinstrevideringarna ska upp. Inköpschefsindex ska inte ner.

Det ska vika ner, så de kommer att mötas.

Makroveckan är slut för den här gången.

Vi är tillbaka nästa måndag. Hej så länge.

Förra veckan kom USA:s sysselsättning in något lägre än förväntat. Bank of England höjde som väntat räntan, vilket fick räntorna att gå ned. Den här veckan ser vi bland annat fram emot svensk industriproduktion.

Ellinor Beckett går igenom veckans viktigaste makrohändelser tillsammans med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1%
NASDAQ-100 -0.4%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Fenix Outdoor 2.6%
Nolato 1.8%
Lundin Petroleum 1.6%
Axis -2.5%
Hennes & Mauritz -2.8%
Munters -4.1%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier