”Det här är primärt en tjänstekris”

God morgon. Det är en ny makrovecka.

I dag ska vi blicka tillbaka lite på förra veckan.

Ja, det var en tung statistikvecka förra veckan. Ja, nu får vi in mer data–

–som visar vad som händer när ekonomin stänger ner.

Vi får nu se vad som sker, inte minst på arbetsmarknaden.

Det ser inte bra ut. Men först blir det lite positiva nyheter.

Det är en vårsignal, kanske.

Den amerikanska terminen tickar upp. Det är den amerikanska börsen generellt.

Det kraftiga raset och den här resan upp...

Det var i samband med att stimulanspaketen kom, inte minst Feds.

Fed köper just nu i rekordhög takt. 1 miljon per sekund.

1 miljon dollar per sekund växer balansräkningen med nu.

Det här ticket upp beror nog snarare på att man hoppas–

–att de tentativa tecknen vad gäller en kulmen i coronaspridningen–

–och antal dödsfall i Europa, visar sig stämma.

Finns inte oljepriset med här?

Där är det en liknande rörelse. Det var en rejäl rekyl i oljepriset förra veckan.

Man försöker upprätta en plan över hur man ska kunna skära ner på oljeproduktionen.

10 miljoner fat per dag. Det är 10 % ner, ungefär.

100 miljoner fat olja produceras per dag.

Efterfrågan ligger i åtskilliga tiotal miljoner fat per dag lägre än det–

–på grund av coronaviruset.

OPEC+, alltså OPEC-länderna plus Ryssland–

–kan, ihop med USA, tänka sig att dra ner på produktionen.

Det är oklart hur avtalet mellan OPEC+ och USA skulle se ut.

Trump har varit ambivalent i den här frågan.

Han har sagt att produktionen bör minskas, men lovar inget för USA:s del.

Frågan är vad OPEC+, som träffas på torsdag, kan tänka sig att göra.

Och så fick vi en hel drös med inköpschefsindex förra veckan.

Det ser illa ut i industrin generellt sett–

–men än är det ingen fullständig katastrof.

Den mörkblå linjen är inköpschefsindex för global industri.

Det är ett litet tick upp i mars. Det beror på att Kina rekylerade.

Kina ligger en månad före resten av världen när det gäller effekten av corona.

Epicentrum av deras kris var i februari.

I andra länder blev det i mars, eller april.

Det här indexet lär därför sannolikt ticka ner igen.

Denna linje visar nedgångens bredd, alltså hur många länder som är över 50-strecket.

Nu kan vi se att det är få som är där.

Det här sprider sig. I april kommer nog alla länder att vara under 50-strecket.

Ja. Och här ser vi ISM.

Det är en teknikalitet med inköpschefsindex som man bör känna till.

När det dröjer länge för underleverantörer att leverera–

–så går den här ljusblåa linjen upp. Det räknas som positivt.

Det ses som ett tecken på att efterfrågan är starkare än utbudet.

Då är det starkt inom industrin.

Nu har vi inte bara en efterfrågechock i världen, utan också en utbudschock.

Leverantörskedjor har brutit samman.

Det gör att den här växer, så den är egentligen inte positiv i dagsläget.

Men den håller huvudindex uppe.

Även om vi tar det som är framåtblickande och representerar faktisk efterfrågan...

Det är orderkomponenten. Den är ner.

Under finanskrisen vad den betydligt lägre.

Blir nästa ISM mer intressant, då?

Ja, och lär se svagare siffror där.

Det kommer att ha hänt mer inom amerikansk industri.

Och vi pratade om oljan. Det slår så klart mot tillverkningsindustrin i USA.

Det här har vuxit dramatiskt de senaste tio åren.

USA är ju nu världens största oljeproducent. 13 miljoner fat per dag.

Den här bilden är lite mer komplicerad.

Den visar skillnaden mellan globala inköpschefsindex och det amerikanska.

När amerikansk industri växer snabbare än global–

–så stiger den ljusblåa linjen, och vice versa.

Den mörkblå är förändringen av oljepriset.

När oljepriset faller ska vi se att den här ljusblå linjen faller ner.

–Amerikansk industri går svagare. –Så därför vill Trump minska produktionen?

Amerikanska konsumenter, som betalar lite skatt på olja när de får ut det ur pumpen–

–gynnas av ett lågt oljepris. Förr sa man att ett lågt oljepris är bra för USA.

Men då sektorn har vuxit så kraftigt är det nu dåligt för USA.

–Och i Sverige, då? –Sverige sticker ut.

–Vi har inte stängt ner lika mycket. –Precis.

Här ser vi resultatet av det.

Inköpschefsindex för industrin och tjänstesektorn är ner–

–men än så länge inte lika dramatiskt.

Om vi jämför med Italien, så ser det ut så här.

Här har vi Sverige. Det här är ju primärt en tjänstekris.

Det går dåligt även för industrin nu–

–men det träffar ännu mer intensivt i tjänstesektorn.

Restaurang och hotell är helt nedstängda i länder som Italien.

Vi är fortfarande under 50. Är det en viktigt gräns nu?

Jag skulle säga att den här... Italien har ju inte bara stängt ner mer än Sverige.

De kom också in i krisen tidigare.

I marsdata, som det här är, ser vi den fulla effekten i Italien–

–men bara delar av effekten i Sverige.

I slutet av mars gick det sämre än i mitten eller början på mars.

Även i Sverige lär det se värre ut när vi får aprildata.

Jag antar att även den här siffran kommer att se värre ut när vi får nästa data.

Den är illa som det är. Det är amerikansk sysselsättning, som kom i fredags.

Den mäter mars, i princip mitten av mars.

Trots det blev det ett rekordstort fall i antalet sysselsatta.

–Det här var ändå innan USA stängde ner. –Ja.

Än så länge är den inte total. Det beror på vad delstaterna väljer att göra.

Men stora delar av USA befinner sig i nån typ av nedstängning.

Det ser vi delvis här.

Här har vi arbetslösheten. Vi hade en snabb uppgång i arbetslöshet också.

Men det är antagligen bara en försmak av vad som kommer att ske i april.

Det skvallrar den här siffran om.

Vi har haft den uppe. Den ser ännu mer absurd ut efter förra veckans statistik.

Det här är veckodata över antalet nyanmälda arbetslösa.

Nu får vi lite snabbare statistik. Den här siffran visar förrförra veckan.

Då lyckas man överträffa förväntningarna när det gäller antalet nya.

Detta är ett flöde, alltså inte bara de som är arbetslösa, utan nya per vecka.

Den här serien går tillbaka till slutet av 1960-talet.

De vita fälten är amerikanska recessioner.

Finanskrisen syns som en liten krusning.

Är den hög därför att många är arbetslösa eller för att många ansöker om stöd?

Det kan finnas ett sånt perspektiv. Reglerna är generösare.

Men framför allt beror det på att vi nu har en högre hastighet i nedgången.

Den är till och med mycket högre än under finanskrisen–

–och även då var den snabb.

Det är som att släcka ljuset. Man stänger restauranger och andra tjänstenäringar.

Då blir det många som inte har nånstans att jobba.

Veckans agenda, då? Vi har blickat tillbaka ganska mycket.

Vad kommer vi att fokusera på den här veckan?

Det blir inte särskilt intressant på datafronten. Vi har OPEC.

Det blir viktigt att följa corona- situationen, och vad data säger om den–

–men också hur myndigheter kommunicerar kring det.

Det som styr marknaden är vad som händer med smittspridningen. När ser vi kulmen?

Det pratas nu om att det i Tokyo är en andra våg på gång.

Den här andra vågen oroar myndigheter.

När vi har sett nåt som liknar en kulmen, och det kanske vi är på väg att göra...

Hur snabbt vågar man då öppna upp ekonomier?

Risken är att man får en andra våg – med värre resultat.

Det, och OPEC-mötet, kommer att väga tyngre än statistik.

När vi får industriproduktion från Sverige och Tyskland, så är det februaridata.

Då hade inte mycket hänt på den fronten.

–Hur snabb är inflationen? –Den är snabbare. Det här är marsdata.

Vi kommer att se en stor effekt från oljeprisfallet.

Det lär vi göra i hela världen.

Riksbankens Stefan Ingves fick i helgen frågan om Sverige får deflation.

Vi tror att man får det i termer av KPIF, alltså inklusive energipriser–

–för de lär falla dramatiskt, framför allt bensinpriset.

Slutligen: Hur mycket av det här har spillt över på den finansiella sektorn?

Det har påverkat kurser väldigt mycket.

Kreditmarknaden har råkat ut för en ordentlig chock.

Det här är en del av spelet.

Men finanskrisen var mycket en finansiell kris. Det var en finanskris, helt enkelt.

Nu har en vårdkris blivit en realekonomisk kris. Sen blev det en finanskris.

Hur stort det där tredje steget blir beror bland annat på vad centralbankerna gör.

Där försöker man göra sitt yttersta.

Fed agerar rekordsnabbt och rekordkraftigt–

–för att det inte ska bli en finanskris, som 2008.

Det får vi hoppas att det inte blir. Tack så mycket, Claes Måhlén.

En genomgång av de viktigaste punkterna på den makroekonomiska agendan just nu tillsammans med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén och ett batteri av grafer.

I programmet diskuteras börsen, oljepriset och inköpschefsindex för USA, Sverige, Italien och globalt. Dessutom avhandlas amerikansk sysselsättning och de viktigaste punkterna på denna veckas makroekonomiska agenda.

Programledare: Matilda Karlsson

  • Sektorer att undvika och att investera i13:06

    Sektorer att undvika och att investera i

    Veckan avrundas med snack om den starka börsuppgången tillsammans med finansanalytikern Jonas Olavi. Vilka sektorer tror han kommer att stärkas efter krisen och vilka tror han kommer att försvagas?

  • ECB peppar marknaden med mer QE4:52

    ECB peppar marknaden med mer QE

    ECB utökar QE-programmet PEPP med 600 miljarder euro. Sannolikheten att EU och Storbritannien saknar handelsavtal vid årsskiftet är stor. I dag väntar amerikansk sysselsättning.

  • Fondspararens dilemma15:22

    Fondspararens dilemma

    Aktiv eller passiv fondförvaltning? Det är frågan i EFN Marknad. Programmet gästas av Frida Bratt, sparekonom på Nordnet och Maria Nordqvist, hållbarhetsansvarig på Lannebo Fonder.

  • ”Tyskland storsatsar sig ur krisen”4:30

    ”Tyskland storsatsar sig ur krisen”

    Den tyska regeringen har enats om ett gigantiskt stödpaket till bland annat familjer och bilindustrin. Nu återstår att se vad ECB presenterar för åtgärder i dag.

  • Så förstärks riskerna i pandemin14:12

    Så förstärks riskerna i pandemin

    I dagens EFN Marknad blir det fullt fokus på riskaptit och kreditrisker på marknaderna tillsammans med Sean George från Strukturinvest. Varför är Italien ett orosmoln och varför går börsen starkt trots att riskerna på marknaderna ökar? 

  • Fortsatt ljusning i Kina4:26

    Fortsatt ljusning i Kina

    Kina inleder en PMI-tung dag med positiva siffror. Juni är en kritisk månad i Brexitförhandlingarna. Oljepriset fortsätter uppåt.

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.8%
NASDAQ-100 2%
NASDAQ Composite 2.1%

Vinnare & förlorare

Hennes & Mauritz 7.5%
Hexpol 6.6%
NetEnt 5.7%
Stillfront Group -3.1%
Essity -3.6%
Paradox Interactive -4.2%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Därför klarar techbolagen krisen bättre16:03

    Därför klarar techbolagen krisen bättre

    Varför går den tekniktunga Nasdaqbörsen bättre än New York-börsen och vad händer nu när massor av bolag ställt in sina utdelningar? Det är två frågor som Nicklas Andersson från Avanza svarar på i EFN Marknad.

  • Tyskland nära nytt gigantiskt stödpaket5:25

    Tyskland nära nytt gigantiskt stödpaket

    Handelsbankens Kiran Sakaria kommenterar de ekonomiska effekterna av protesterna i USA, Tysklands nya stimulanspaket och storbråket mellan januaripartierna om Las-utredningen.

  • Därför ska börsen upp17:40

    Därför ska börsen upp

    Hur gör man datadriven hållbarhetsanalys? Det svarar Jonas Thulin från Erik Penser Bank på i EFN Marknad. Dessutom avslöjar han varför han tror att börsen ska fortsätta uppåt.

  • ”Ingen vill förstöra börsfesten”0:00

    ”Ingen vill förstöra börsfesten”

    Allt från den stigande geopolitiska oron till börs, räntor, arbetslöshet och inköpschefsindex en masse. Veckans fördjupning i läget på marknaderna och i världsekonomin med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.