Storbritannien stärker marknaden

Välkomna till Makroveckan. Vi ska sätta tänderna i "payrolls" och brexit.

Och det blir produktionsvärdeindex och inköpschefer. Ska vi börja med payrolls?

–Ja... Eller ska vi börja med Fed? –Fed och marknaden.

Fed lämnade det väntade beskedet förra veckan. Man sänker räntan 25 punkter.

Man flaggade för att det kanske inte blir fler sänkningar i närtid.

Marknaden har inte prissatt att det är självklart.

Här har vi kommit ner till 1,625 %, om vi tittar på mitten av Feds intervall.

Det är knappt hälften prissatt för ytterligare en sänkning i slutet på året.

Nästa år är det lite mer. Men vi är långt ifrån när vi hade som mest prissatt–

–i slutet på augusti och i mitten på hösten.

Marknaden har delat Feds syn på läget just nu.

Och världsräntorna verkar ha sett en tillfällig botten.

Ja, och vi kommer in på vad som händer med brexit.

Mycket av det kan härröras till att risken för en hård brexit har minskat.

–Vi ska prata brexit sen. –Vilken pangsiffra!

Ja. Det här är utfall för oktober.

De blå staplarna är förväntningar, och de blev överträffade med råge.

Dessutom var det uppreviderat bakåt. Strejken påverkade siffran negativt.

USA:s arbetsmarknad fortsätter leverera. Så kan det sammanfattas.

Så är det trots att saker inom industrin fortfarande ser ganska dåliga ut.

I fredags fick vi ISM för tillverkningsindustrin.

Den siffran har sett sämre ut än Markits motsvarighet.

Markit levererar också amerikanska siffror.

Det är kvar en bit under 50. Hoppet upp var mindre än förväntat.

Här ser vi sambandet mellan sysselsättning och ISM.

Vanligtvis leder ISM, så när det går ner får vi en inbromsning på arbetsmarknaden.

Är payrolls lite släpande? Ska de också ner till slut?

Det kan man tänka sig. Det var en deceleration efter siffrorna i fredags.

Vi är alltså inte uppe på de 200 000 som det var under en period.

Det är inte ett tecken på att vi går in i en riktig lågkonjunktur än så länge.

Vi går vidare till PMI och börsen. De flesta vet detta... De följer varann väl.

Det gör de. Vi har haft ett rally på börsen här på slutet.

Globala börser prissätter att vi har haft en botten i den globala industricykeln.

Man kan se den här rörelsen.

Den ska motsvaras av att inköpschefsindex globalt kommer upp. Vi har pratat om det.

I Tyskland anar man att det borde vara nån typ av botten här.

I Kina har PMI tittat upp. I USA är det lite mer trevande.

Det betyder inte att ekonomin återhämtar sig.

Nu borde vi se en större svaghet i tjänstesektorn.

Det är en större del av ekonomin.

Är det en repris på 2012?

Börsen leder vägen och sen kommer PMI efter.

Om det inte är så, så får man problem på börsen. Den här resan gör vi nog inte.

Vi har inte den typen av stimulanser från centralbanker och finanspolitik–

–som kan ge en sån resa. Man får inte vara för optimistisk i det här läget.

–Skrämmande. –Inte nodvändigtvis.

Detta är nog huvudorsaken till att börsen rekylerat.

Det är inte bara frågan om att försöka träffa botten i industricykeln.

Det handlar också om geopolitiska risker. Vi har ju två.

Det ena är handelskriget mellan USA och Kina. Där ser det bättre ut nu.

Man ska inte dra för stora växlar på det, men det är lite mer medvind.

Brexit kanske är viktigare.

Det handlar mer om risken för en hård brexit än hur brexit-avtalet ser ut.

Man kan representera brexit och risken för en hård brexit med pundet.

När pundet har gått starkt, den orangea linjen går upp, så har börsen följt efter.

Så har det varit sen i våras efter det att Boris Johnson tillträdde.

Då prissatte marknaden högre sannolikhet för en hård brexit.

Han prickade inte datumet. Tror du att han fortsätter jobba för en hård brexit?

Nej. Det är val den 12 december. Johnson kommer att jobba–

–för avtalet som man tentativt har på plats. Det är det man går på val på.

Det är inte nödvändigtvis en hård brexit, men Brexitpartiet vill ha en hård brexit.

Det får man hantera. Vi tittar på opinionsundersökningar.

Varför vill Johnson ha val? Jo, för att det ser bra ut.

Det är en ganska tydlig, inte majoritet...

Men givet det brittiska valsystemet kan det bli majoritet i underhuset.

Då blir det lättare att få igenom det avtalet. Men allt kan hända.

2017 var det en rejäl resa, inte så mycket ner för Tory, som upp för Labour–

–på bara några veckor. Allt kan hända i valstriden, som börjar nu.

Tror du att Tory ändå hoppas att Brexitpartiet går bra–

–så att man kan ta hjälp av dem i omröstningarna efter valet.

Man vill ta deras röster och är tuffa för att gardera sig i norra England–

–så att man inte där tappar till Brexitpartiet.

Det har man lyckats med på slutet. De här går ju i motsatt riktning.

Tory har plockat från framför allt Brexitpartiet.

Samtidigt har vi de här, som är mer för EU. Labour riskerar att tappa till Libdem.

De är mer tydliga i sin EU-inställning. Labour svajar lite här.

Labour riskerar att tappa röster i norra England, där man är för brexit.

De svajar när det gäller hur man ska förhålla sig till brexit.

–Sista ordet lär inte vara sagt här. –Nej.

Här är en intressant graf: EURNOK och räntespreadar.

Du hade en spaning på den norska kronan och svagheten där.

Detta gillar Riksbanken. De har beskyllts för att försvaga den svenska kronan–

–men säger att små valutor är svaga nu.

Det stämmer nu, inte minst när det gäller den norska kronan.

Räntespreaden är åt det här hållet.

Den är på höger axel. När den orangea linjen går ner har vi högre ränta i Norge.

Nu är räntespreaden jättehög. Det borde leda till–

–att den blå linjen, som är den norska kronan, förstärks och EURNOK går ner–

–men det motsatta har skett.

Den norska kronan har följt med den svenska kronan svagare.

Det här är inte helt enkelt att förklara–

–förutom att det är två små valutor som drabbas av den globala lågkonjunkturen.

Vi såg en liten rekyl i båda kronorna i fredags. Vi får se om det fortsätter.

Men detta har gått åt ett annat håll än vad som brukar gälla för räntespreaden.

Det finns ingen oljespaning? Kan oljan ha påverkat?

Jo, oljan har tappat, och det har påverkat den norska kronan.

Men den har försvagats mer än vad som kan motiveras med olja.

Det är mycket att se fram emot i veckan, framför allt inköpschefer.

Ja, och tjänstesektorn kommer, som vi var inne på, i morgon.

Frågan är hur svagt det ser ut att vara. Vi får också lite Kina-data.

Det är inte så mycket tung statistik denna vecka som det var förra.

Vi börjar med att titta på tjänstesektorn.

Det har gått fort på slutet.

Vi har fått en uppdatering av industrin, som trycker upp lite.

Som man kan ana här... Leder ISM för tillverkningsindustrin? Ja.

Vad som sker i industrin är viktigare ur ett dataperspektiv. Den ligger före.

Här hade vi 2015. Sen såg vi en avmattning i tjänstesektorn.

Frågan är hur svagt det blir i tjänste- sektorn. Det är viktigare för ekonomin.

Men den tillverkande industrin verkar vända först. Det kanske är hoppingivande.

Om det fortsätter upp här, så är det nåt som tyder på det.

Sverige, då? Samma här.

Siffrorna i fredags var svagare än förväntat på tillverkningsindustrin igen.

Vi hade ett jätteras i september och ingen återhämtning i oktober.

Det är mycket frågetecken kring Sverige.

Det gäller arbetsmarknaden, och SCB:s skakiga statistik.

Vi kan som bekant inte lita på den.

Sen har vi de svaga PMI-siffrorna, som inte syns i Konjunkturinstitutet–

–inte i samma utsträckning.

När det ser ut så, plus hög arbetslöshet, kanske det är logiskt med en svag krona.

Om arbetslösheten, och detta, är korrekt, är det naturligt med en svag krona.

–Produktionsvärdeindex ska vi också få. –Här kommer hårda data.

Det gäller produktionen i näringslivet. Det ser inte lika illa ut.

Det blir väldigt intressant den här månaden. Det är septemberdata vi får.

Frågan är om detta avspeglar det vi sett i PMI eller om det ser lite bättre ut.

Tittar man för mycket på inköpschefsindex–

–som ändå är frågebaserat, kontra den här hårda datan?

Över tid tenderar förtroendeindikatorerna att vara bra ledande indikatorer.

Sen är de ganska volatila. Men vid vändpunkter, som vi tror oss vara i nu–

–så är det naturligt att man behöver blicka framåt.

Det är oundvikligt att det blir så.

Och om man tror på svagare tider blir man mer defensiv och investerar mindre.

Det var det vi hade att bjuda på i dag. – Tack så mycket, Claes.

USA:s överraskande jobbsiffror, Fedförväntningar, oroande PMI-statistik och Brexits effekt på marknaden är bara ett axplock av vad som diskuteras i Makroveckan.

Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén och EFN:s Albin Kjellberg vägleder oss i den makroekonomiska världen.

  • Fastighetsfesten rullar vidare17:54

    Fastighetsfesten rullar vidare

    Allt ljus riktas i dagens Börslunch mot fastighetssektorn. Kommer fortsatt låga räntor elda på kurserna ännu mer? Det och mycket annat svarar Humlegårdens vd Anneli Jansson och Johan Edberg, analytiker på Handelsbanken på.

  • Klyftan mellan USA och Kina växer5:36

    Klyftan mellan USA och Kina växer

    Hongkong-protester får USA-stöd. Jämn valdebatt i Storbritannien mellan Corbyn och Johnson. Morgonens makroanalys med Handelsbankens Kiran Sakaria.

  • Livet är kort - gå lång19:20

    Livet är kort - gå lång

    Banker, biometri och börsrallyn. Det är några av ämnena som avhandlas när Lars Söderfjell från Ålandsbanken och Anders Rudolfsson från DNB gästar Börslunch.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.8%
NASDAQ-100 -0.7%
NASDAQ Composite -0.5%

Vinnare & förlorare

Paradox Interactive 3.5%
Getinge 3.4%
Millicom 2.4%
Handelsbanken -2.4%
Swedbank -3%
Embracer -3.5%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Har börsen sprungit för långt?10:31

    Har börsen sprungit för långt?

    En djupdykning i tysk och kinesisk ekonomi, SCB:s reviderade statistik och svenska bostadspriser. I veckan fokuserar marknaden på inköpschefsindex för industrin från Euroområdet, USA och Japan.

  • Kina behöver fler stimulanser3:44

    Kina behöver fler stimulanser

    Både Kina och USA signalerar framsteg i handelssamtalen. Finansinspektionen försvarar amorteringskravet. Kina sänker en styrränta. Morgonens makroanalys med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.