Dubbelskräll och potentiell dödsstöt

Mycket spännande i backspegeln den här Makroveckan.

Men också en potentiell bomb framåt.

Välkommen Claes Måhlén och välkomna ni som tittar.

Vi börjar med marknadsrörelser.

En svårtydd graf som du gärna får förklara.

Det här visar på dagsförändring på amerikansk–

–och italiensk tvååring.

Vi ser hur mycket den har rört sig under dagen.

Det är många dagar...

Får jag bryta in och nämna tidsserien. Vi börjar på 2010.

Vi fokuserar inte på punkten hur mycket det har rört sig.

Notera vad som hände förra veckan.

Den amerikanska tvååringen på vänster axel–

–är förändringarna mindre än i den italienska–

–som kastades upp och sen ner.

En ränteuppgång som var över 150 punkter på en enda dag.

Den gick ner när oron i Italien la sig mot veckans slut.

Man bildade en regering–

–som ser ut att bli mindre kontroversiell än tidigare.

Och finanspolitiken förefaller att möta Bryssels önskemål.

Frågan är om man gör nåt åt det underliggande problemet.

Knappast. Det här kommer att vara ett tema framöver.

Men bilden visar att det fick stora effekter–

–på den finansiella marknaden i hela världen–

–under förra veckan.

Här har du en annan nykomling i grafsammanhang.

Den visar hur stödet ser ut för euron.

Stödet för euron är över 50 % i Italien.

Men man kan ändå notera den här skillnaden.

Stöder för euron i Italien–

–är bland det svagaste i euroområdet.

Den här faktorn har gjort att marknaden har oroat sig.

Hade de haft ett starkare stöd för både EU och euron–

–hade problemet varit mindre.

Skulle saker gå åt fel håll kan det här vika.

Kittlande att det har pågått så länge.

Nej, och det är inte ologiskt att det sker i Italien.

Italien är ett stort land som fortsätter att ha problem.

Ekonomin växer i princip inte.

Det tröttnar italienarna på.

Det dök ner under 2012. Eurokrisen kanske...

Det har inte återhämtat sig sen krisen.

Ligger Sverige ännu lägre idag?

Vi ligger definitivt lägre.

Italien och europeiska krediter har vi här.

Vad är det för typ av krediter?

Ett bredare kreditindex–

–som inkluderar alla som är investment grade eller högre.

Även det har tickat upp.

Det är ju drivet av vad som har hänt i Italien.

Italienska obligationer har gått isär–

–och drar med sig kreditobligationer också.

Vi fick bredare effekter av Italiens kris förra veckan.

Om hela eurosamarbetet är hotat–

–finns väl anledning att vara orolig.

Man är gladare på andra sidan Atlanten.

Det var ett tydligt besked från amerikansk arbetsmarknad.

Vi har haft månader med svagare utfall.

De reviderades upp.

Dessutom fick vi över 200 000 i utfall i maj.

Över 200 000 jobb skapades netto i amerikansk ekonomi–

–under maj månad. Jämför med förväntningarna.

Vi har haft under 200 000 i några månader.

Det är en väldigt god siffra.

Det stigande oljepriset gör att den här återhämtningen–

–får extra bränsle.

En bra poäng. Oljepriset i den här cykeln–

–hjälper amerikansk industri–

–där en stor del av oljeproduktionen finns.

Och divergensen förefaller större mellan Europa och USA.

Europa hjälps inte av stigande oljepriser.

Trump twittrade en hint innan statistiken hade kommit.

Det skapade missnöje på några håll.

Amerikanska löntagare borde vara nöjda...

Skärp blicken. Notera den här sista höjningen.

Vi är på historiskt sett låga nivåer än.

Här har vi inte haft nån större förändring–

–avseende vad företagen säger om arbetskraftsbristen.

Den är hög men ökar inte från de här nivåerna.

En del talar ändå för en långsam trend upp i löneökningen.

En annan undersökning från NFIB visar–

–att oron över att inte kunna rekrytera personal växer.

Det blir mer potentiell huvudvärk bland företag i USA.

ISM fick vi också. Det var en statistiktung fredag i USA.

Det är det traditionellt viktigaste inköpschefsindexet.

Det mäter vad som händer i industrin.

Det kom ut bättre än förväntat.

Det kom ner men studsade upp igen.

Det här är nivåer som är bättre än vad vi ser i Europa.

Framförallt är det ett annat momentum.

Det faller inte lika snabbt.

Den blå linjen, BNP-tillväxten, antyder–

–att det ska ticka upp ytterligare lite grann.

Fortsatt bra drag i amerikansk ekonomi alltså.

Vilken fredag. En dubbelskräll för USA.

Vad innebär då det för Fed?

Det här är inte amerikansk tvååring men nära besläktat.

Fallet här var inte relaterat till amerikansk data–

–utan till det som hände i Italien.

Man tog ner förväntningarna på Fed.

Sen har de studsat upp till viss del–

–men bara tagit tillbaka hälften av där vi var i toppen.

Linjerna visar om Fed skulle höja en gång till–

–till exempel i juni som förväntat–

–och sen ytterligare en gång samt en tredje.

Det gör att räntehöjningarna i år blir fyra.

De har redan höjt en gång.

Nu prissätter marknaden drygt två höjningar till.

Man har varit uppe på omkring 2,5 men inte tre höjningar.

Fed ska påminna oss, säger medianprognosen–

–att det blir den orange linjen som gäller.

Men flera vill se en till räntehöjning.

Fascinerande att omvärldsfaktorer har en sån effekt.

Fed ska inte bry sig om det...

Fed brukar vara försiktiga med det.

Framförallt behövs en längre tid av oro.

Men skulle det bli en full kris i Italien–

–är det svårt att bortse från, om det stärker dollarn.

Det kan också påverkar börser.

Vi klickar oss vidare till eurozonen. En stark inflation.

Data förra veckan var starkare än förväntat.

Inflationen har överraskat på nedsidan.

Det har varit i linje de senaste månaderna.

Nu fick vi en betydligt högre siffra än förväntat.

Upp nästan på 2 % för euroområdet som helhet.

Högre än så i till exempel Tyskland.

En välkommen siffra för ECB.

Men det drivs just nu mycket av oljepriset.

Det går i alla fall åt rätt håll.

Spännande. Sverige då? Vi fick BNP i linje med prognos.

Vad ser vi här bakom?

Den här siffran som mäter Q1 var nära våra förväntningar.

Och även Riksbankens förväntningar.

Men notera avståndet mellan de här två.

Det avspeglar att man reviderade ner tidigare kvartal.

2017 blev svagare än tidigare rapporter.

Knappast nåt Riksbanken behöver ta hänsyn till idag.

Vi har pratat om den stundande nedgången förut.

Bostadsmarknaden står för det.

Det handlar om deceleration i bostadsbyggandet.

Bostadsbyggandet kommer så småningom att falla.

Det innebär att omslaget i BNP-termer blir markerat.

Kraftigt positivt bidrag blir negativt.

De för oss in på HOX-priserna.

Det är en nyckelfråga för svensk ekonomi.

Vad är spridningseffekterna från fallande bostadspriser?

Nu faller bostadspriserna i årstakt.

Men kommer hushållen, som rapporterade mindre optimism–

–i förra veckans läsning, att falla vidare–

–och kommer de i så fall minska sin konsumtion?

Eller är man ändå glad åt en stark arbetsmarknad?

Det är en nyckelfråga.

Vi tror att hushållens humör kommer att hållas uppe.

Många tror att de nya bostadspriserna–

–ska komma ner och dra med sig marknaden.

Det finns olika tänkbara utvecklingar.

Sen har vi svenska kronan.

Kronan och vad som är inprisat–

–i Riksbanken till årets slut.

Det har hänt lite under de senaste veckorna.

Kronan gjorde en resa både upp och ner.

Svagare krona uppåt. Sen har det kommit ner igen.

Just nu är kronan och ränteförväntningarna intakta.

Det händer inte så mycket.

Ska vi tacka Riksgälden för normaliseringen?

Några öre står de för.

När Italienkrisen–

–var som mest brinnande så försvagades kronan.

Riksbanken oroar sig för att en riktig eurokris–

–skulle innebära en starkare krona.

Man flyr in i svenska valutan.

Det såg vi inte under förra veckan, snarare tvärtom.

Från skvalpvaluta till "safe haven" om man ska hårdra det.

Tunn kalender i många avseenden.

Lite PMI för tjänstesektorn i Sverige.

Men vad är Vollgeld? Fulla pengar.

Schweizarna gillar folkomröstningar.

Det kommer att bli en sån på söndag.

En ganska radikal sådan.

Den handlar om man ska göra om banksystemet i grunden.

Banksystemet i Schweiz bygger på att kommersiella banker–

–som "skapar" pengar–

–och håller en del av det de skapar hos centralbanken.

Frågan är om centralbanken–

–ska bestämma helt om penningmängden.

Inklusive det som lånas ut till allmänheten och företagen.

Och om man inte får ha "fractional-reserve banking".

Osannolikt att det här går igenom.

Men det kanske är ett tecken i tiden.

Man kan inte lita på opinionsundersökningar längre.

En kort fråga.

Det förslaget vill åstadkomma–

–är i linje med hur många uppfattar penningpolitiken–

–att Centralbanken står för penningskapandet.

Varför är det så radikalt?

Om det här skulle äga rum–

–skulle man sannolikt behöva minska utlåningen kraftigt–

–från bankerna.

Det skulle riskera att bli en "credit crunch".

Det skulle skapa oreda i Schweiz och på globala marknader.

Framförallt är det en omläggning av hur banksystemet–

–fungerar och har fungerat under lång tid.

Det är intressant som ett inlägg i debatten.

Spännande.

Tack så mycket.

Chefstrateg Claes Måhlén analyserar senaste veckans viktigaste makrohändelser. Dessutom berättar han om vad som väntar och hur det kan komma att påverka marknaderna.

  • Därför ska du äga Telia16:35

    Därför ska du äga Telia

    Bonava, Skistar och sommarportföljer. Det är några av ingredienserna i säsongens näst sista Börslunch.

  • Mjuka råvaror ammunition i handelskriget5:30

    Mjuka råvaror ammunition i handelskriget

    Priser på mjuka råvaror som soja, vete och majs har stigit kraftigt under 2018. Men med ett uppblossande handelskrig har det blivit turbulent för mjuka råvaror.

  • Skistar: Omsättning upp men vinst ner4:41

    Skistar: Omsättning upp men vinst ner

    Fedex och Oracle slår förväntningarna. Besvikelse från Starbucks. Skistar visar ökad omsättning men sjunkande vinst. Magnolia in på Stockholmsbörsen. Hemfosa tar in miljard i nyemission.

  • Josefsson om... handelstullar14:46

    Josefsson om... handelstullar

    Nya handelstullar börjar bli vardagsmat i rubrikerna. Roger Josefsson går på djupet och förklarar hur de amerikanska åtgärderna kommer att påverka världen.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.5%
NASDAQ-100 0.7%
NASDAQ Composite 0.7%

Vinnare & förlorare

Sandvik 3.1%
Swedish Orphan Biovi… 2.2%
Modern Times Group 2%
Ahlsell -2.2%
Beijer Ref -3%
Hemfosa Fastigheter -5.3%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier