Snabbt fall kan ge snabb återhämtning

Då är jag och Claes Måhlén tillbaka med ytterligare en Makroveckan.

Hur mycket det än blåser i världen, så står vi här med massor av grafer.

Vad kommer det i huvuddrag att bli i dag?

Vi har börjat få lite data som avspeglar den ekonomiska inbromsning vi är inne i.

Vi ser inte effekterna fullt ut än. Vi ska se vad som hände förra veckan.

Då fick vi preliminära inköpschefsindex för mars månad.

Alla länder rapporterar inte preliminärt. Denna vecka kommer resten av världen.

Vi kan börja med att titta på hur det ser ut i EMU...

Ja, euroområdet. Där rapporterade man preliminära inköpschefer.

Till vänster är det tillverkande industri, till höger tjänstesektorn.

Vi fick effekten i Kina redan i februari.

Det är den mörkblå linjen här. Då var vi långt nere i tillverkningsindustrin–

–men tjänstesektorn låg ännu lägre. Bilden visar att det är tjänstesektorn–

–som kommer att bära den största delen av bördan i pandemin, rent ekonomiskt.

När man stänger ner blir tjänstesektorn... I delar, som restaurangnäringen–

–faller efterfrågan i princip 100 %.

Vi kommer att se bedrövliga siffror även i tillverkningsindustrin, men inte så illa.

En del industri kommer att hålla uppe, då man måste supportera det allmänna.

Men återigen, vi har inte sett den fulla effekten i Europa.

Första halvan av mars var dålig, men aprilsiffrorna lär se ännu sämre ut.

Det är intressant att man ser ett fall som var lika stort som i Kina, i februari.

Var europeisk industri ändå lite bättre än du hade väntat dig–

–med tanke på hur illa den kinesiska var?

Det finns en teknikalitet som man kan nämna här.

Vi har en efterfrågechock, men också en utbudschock.

Komponenter, från till exempel Kina, kommer inte fram.

Det gör att vi får leveransproblem–

–som normalt sett anses som positiva: Man har order som man inte kan fylla.

Det håller upp indexet. Det ser svagare ut vad gäller delkomponenter.

Men industrin ser än så länge inte lika illa ut som tjänstesektorn.

Detta är då inköpschefsindex för världen, exklusive Kina. Det är den mörkblå, va?

Här har vi ännu inte fått siffror. De kommer den här veckan.

Vi ska inte räkna med att vi får se det fulla fallet i industrin–

–som vi gjorde i februari i Kina, men vi kommer nog att bottna lika lågt.

Då är vi nere på nivåer som är lika låga som under finanskrisen.

Vi kommer, återigen, att få enormt dålig data–

–men den fulla effekten kommer nog först i april.

Många verkar ta den dåliga datan med ro därför att den är väntad.

Kan det inte få negativa följdeffekter som man kanske inte har tänkt på?

Vi har massor av frågetecken. Hur länge ska ekonomierna vara nedstängda?

I helgen sa Trump, som tidigare flaggat för att han vill öppna ekonomin till påsk–

–att det kommer att behöva vara stängt till slutet på april.

Olika delar av USA är mer eller mindre nedstängda.

Det innebär att USA kommer...

Det kommer att vara nedstängt längre än vad Trump har hoppats–

–men inte längre än vad marknaden trott.

När data bekräftar den här dåliga ekonomiska utvecklingen–

–så är det i hög grad redan inprisat i finansiella marknader.

Sen fick vi KI-barometern förra veckan i Sverige.

–Det såg okej ut. Eller? –Ja, exakt. Det kan man tycka.

Det är dåliga siffror, men de är i de flesta fall långt ifrån finanskrisens.

Det här är för konsumenter. Vi har valt ut makro- och mikroindex.

I makroindex svarar hushållen på frågor som berör svensk ekonomi.

I mikroindex gäller det den personliga ekonomin.

Det är svaga nivåer, men en bit kvar till hur man såg det under finanskrisen.

Men i de mest berörda sektorerna, som hotell och restaurang–

–är vi faktiskt nere på samma nivåer som under finanskrisen.

Man ser det inte så tydligt, men här jackade det neråt. Det tog lite tid.

Nu är det från en månad till en annan som vi ser ett fullständigt tvärstopp.

Många... Vi vet att det kommer att bli en hel del konkurser.

Många verkar ta det med ro och säger att det kommer att fyllas på med nya aktörer–

–när hjulen börjar snurra igen. Riskerar det att ge banker stora kreditförluster?

Ja, man ska inte utesluta nånting.

Frågan är hur länge nedstängningen pågår och vilken permanent skada ekonomin tagit.

Båda de faktorerna är osäkra.

Mycket beror på policysvaret från centralbanken och finanspolitiken.

Den är hyperaktiv nu runt om i världen.

Vi fick förra veckan paket från USA på 2 000 miljarder dollar.

De är flera gånger större än under finanskrisen. Det är stora paket.

Frågan är vad som händer med riskviljan när vi har en sån här chock.

Man stänger en ekonomi. Det är ett annat scenario än de risker man skissat på–

–och som man som aktör, även i realekonomin, måste vara beredd att möta.

Man ska ha ett öppet sinne och vara beredd på alla typer av utvecklingar.

Det är rimligt att vi får en rejäl studs när ekonomierna öppnar–

–eftersom det potentiellt sett bara blir en stor förändring–

–men den långsiktiga bilden lär vara fortsatt höljd i dunkel.

Den här... Kan man få utnämna den här till förra veckans häftigaste graf?

Eller häftig... Men här har vi kris, och här har vi kris.

Men det liknar ingenting i jämförelse med det vi fick förra veckan.

Matilda fångade det väl när hon trodde att det var själva ramen på grafen.

–Att det var Y-axeln? –Ja, exakt.

Vi får gå tillbaka till 1982–

–för att hitta toppen på antalet nyanmälda arbetslöshetsstöd-sökande.

De söker alltså stöd för arbetslöshet.

Den här visar hur flödet var in i detta förra veckan.

Jag tror att det var 700 000 år 1982. Här är det nästan 3,3 miljoner.

Det är en otrolig kraft. Det är värt att nämna det här igen:

Hastigheten har vi inte varit med om, inte ens under finanskrisen.

Den var otroligt dramatisk och kändes då rekordsnabb.

Här går det betydligt snabbare. Man går från ett till noll.

Den här är... När jag såg den här... Det finns inga ord för den här.

För att det inte ska bli för nattsvart... Den här kommer att gå ner kraftigt.

Frågan är bara när.

Vi kanske får ledtrådar om amerikansk arbetsmarknad i fredagens "payroll".

Det kommer vi till senare.

Börsfall från toppen... Vi har fått en trevlig studs. Det får man vara glad för.

Det stängde ner i fredags, men det har gått upp från de absoluta bottennivåerna.

Det här är ett krig mellan en pandemi som drabbar realekonomin väldigt kraftigt–

–och policymakare, som försöker motverka det.

Förra veckan var det policymakarnas vecka, med jättepaket i USA.

Det känns som att det var länge sen nu, men Fed gick all-in när det gäller QE.

Det var väl egentligen det som marknaden svarade på förra veckan.

Det går inte att komma ifrån att börsen försöker blicka långt framåt.

Att det ska vara nedstängt ett bra tag framöver har den prisat in.

Frågan är om den har det. Man kan tycka att det här är stora börsfall.

Men under finanskrisen var börsen ner 50 % i USA. Vi var nere dryga 30 % här.

Det kanske finns mer att vänta i såna fall.

Nåt som kanske är ledande i det är oljepriset. Det skapar en del oro.

Det har varit ett kraftigt fall de senaste veckorna–

–men vi har en ny botten här på morgonkvisten.

Det hänger nog ihop med att Trump bekräftar att detta lär ta längre tid.

Då har vi en viktig efterfrågeaktör, den amerikanska, på oljemarknaden...

Det blir en längre tid av svag efterfrågan från amerikanska hushåll.

Om man är i karantän kör man inte bil.

Det var en del snack om att han skulle försöka få med i stödpaketet–

–att det skulle stödköpas olja. Var det nåt som blev av?

Det kommer säkert att bli så att USA och andra länder bunkrar upp–

–och att man använder de låga priserna för att bygga lager. Men lager kostar pengar.

Till slut fylls lager på.

Vi kommer att se... De här nivåerna behöver inte vara de lägsta av det skälet.

–Vi kanske kan fylla alla hotell med olja. –Ja, badkaren.

Veckans agenda... Det är mycket att se fram emot.

Det är både "payrolls" och inköpschefer. Detta kommer att lära oss mycket.

Ja. Vi får antagligen se negativa siffror vad gäller sysselsättningstillväxt i USA.

Inköpschefsindexen kommer att se väldigt svaga ut.

I Sverige får vi det första estimatet för mars. Vi får inflationssiffror för Europa.

De blir också intressanta. Vi får se en del effekter från oljepriset.

Här är en längre tidsserie för amerikanska "payrolls".

Det är förändringen av antal sysselsatta i USA per månad.

Under finanskrisen sjönk det med nästan 700 000 per månad.

Man förväntar sig inte så låga siffror, snarare 50 000-60 000.

Det blir svårt att skatta. Men också hastigheten...

Här hade vi en lång period av svaghet.

Här pratar vi mer om en omedelbar och akut kris.

Ett sånt här förlopp får långsiktiga effekter på arbetsmarknaden.

Om vi går ner snabbt och tillbaka snabbt behöver effekterna inte bli permanenta.

Ett snabbt fall kanske är bättre, som när man badar isbad.

När det tar lång tid hinner folk komma allt längre ifrån arbetsmarknaden.

Det blir då svårare att skaffa nytt jobb.

Om det är snabbt av och sen snabbt på–

–så har de inte tappat kompetens, utan är fortfarande relevanta för arbetsmarknaden.

De kanske har kvar kontakten med sin chef, som ringer ett par månader senare.

Det blir spännande att följa.

Och inflationen har följt oljepriset de senaste åren.

Oljan är en viktig komponent, för bensinpriset varierar relativt mycket.

I USA följer den oljepriset mer än i Europa. Skatten på bensin är lägre i USA.

Det blir mer råoljeeffekt i amerikansk inflation.

Det blir det även i europeisk inflation.

Det kraftiga fallet i oljepriset, som ses på höger axel–

–kommer att sätta press på inflationen, som ändå är låg i Europa.

ECB gör mycket ändå nu, för de försöker förhindra en så kallad "credit crunch".

Krediter ska inte flöda i systemet.

Men ytterligare en faktor är den närmaste tidens låga inflation.

Det är väl tur att den är hyggligt låg?

En hög inflation hade satt käppar i hjulet när vi stimulerar.

Ja, det kommer att komma flera vågor. Den ena är oljepriset.

Sen har vi livsmedelspriser. Nu när konsumenter bunkrar en del livsmedel–

–så kanske vi ser det i inflationen. Sen är det leverantörskedjor som krackelerar.

Då kan det bli brist på vissa varor, vilket kan pressa priser uppåt.

–Och pengatryckerier går på högtryck. –Det också.

Sen är det Sverige. Det lär väl följa världsmönstret.

Det är trevligt att visa en bild som faktiskt pekar uppåt.

Vi hade den här tydliga vändningen och gick in i coronakrisen med flera krokar.

Förra året var svagt, med brexit och handelskriget mellan USA och Kina.

Sen verkade vi få lite luft under vingarna.

Men nu blir det ganska kraftigt ner i de här siffrorna.

Det är synd på en så fin vändning att det skulle falla pladask.

Det var det vi hade att bjuda på den här veckan.

Vi får säga åt tittarna att simma lugnt. Vi är tillbaka på måndag.

–Det är vi. Hej då. –Tack.

Nu kommer statistiken som verkligen visar de enorma globala ekonomiska effekterna av coronakrisen. Men den permanenta skadan behöver inte bli så stor som befarat.

De viktigaste händelserna i den makroekonomiska världen avhandlas av Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén och EFN:s Albin Kjellberg.

  • Därför klarar techbolagen krisen bättre16:03

    Därför klarar techbolagen krisen bättre

    Varför går den tekniktunga Nasdaqbörsen bättre än New York-börsen och vad händer nu när massor av bolag ställt in sina utdelningar? Det är två frågor som Nicklas Andersson från Avanza svarar på i EFN Marknad.

  • Tyskland nära nytt gigantiskt stödpaket5:25

    Tyskland nära nytt gigantiskt stödpaket

    Handelsbankens Kiran Sakaria kommenterar de ekonomiska effekterna av protesterna i USA, Tysklands nya stimulanspaket och storbråket mellan januaripartierna om Las-utredningen.

  • Därför ska börsen upp17:40

    Därför ska börsen upp

    Hur gör man datadriven hållbarhetsanalys? Det svarar Jonas Thulin från Erik Penser Bank på i EFN Marknad. Dessutom avslöjar han varför han tror att börsen ska fortsätta uppåt.

  • ”Ingen vill förstöra börsfesten”0:00

    ”Ingen vill förstöra börsfesten”

    Allt från den stigande geopolitiska oron till börs, räntor, arbetslöshet och inköpschefsindex en masse. Veckans fördjupning i läget på marknaderna och i världsekonomin med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

  • Triss i heta skogsaktier20:53

    Triss i heta skogsaktier

    Har återhämtningen på börsen gått för långt och kan det då vara läge att rikta blickarna mot skogsaktier? Det diskuteras med Martin Hallström från Swedbank i EFN Marknad.

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.2%
NASDAQ-100 -0.1%
NASDAQ Composite -0.1%

Vinnare & förlorare

Intrum Justitia 13.2%
Loomis 12.5%
Kungsleden 5.9%
Beijer Ref -1.8%
SCA -2.5%
Arjo -3.1%
Uppdaterad tis 15:45
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier