Räntor och börs åt olika håll

Välkomna till Makroveckan den 1 april.

Vi summerar ett starkt kvartal på börsen.

En händelserik vecka ligger framför oss.

Det har varit lokalval i Turkiet där valutan varit pressad.

Takanrapporten från Japan var svag.

Kinesisk PMI kom in starkare än väntat.

Vi letar krokar i statistiken som varit bedrövlig–

–vad det gäller global industricykel.

Där är Kina otroligt viktigt.

Frågan är vad stimulanserna ger för effekt.

Det syns lite gröna skott i kinesisk ekonomi.

PMI ska man ta med en nypa salt.

Man kan ana ganska vobblig statistik–

–som inte alltid ger en tydlig signal.

Det är en vändning både i den officiella siffran–

–orange linje, och Markits serie, blå linje.

Det är positiva siffror. Kredittillväxten–

–som föll under loppet av 2018–

–har också planat ut. Vi tror att den krokar upp.

Definitivt leverans från Kina under natten.

Positiv överraskning för alla pessimister–

–och starka börsreaktioner.

Börsen drömmer om att det ska vara en upprepning–

–av hur det var 2015-2016.

Det kickstartade hela industricykeln igen.

Det finns en del likheter. Stimulanser i Kina–

–delvis stimulanser från centralbanker i Europa och USA–

–och man skjuter på räntehöjningar.

Vi tror inte att 2016 års utveckling upprepas–

–men vi tror inte att det fortsätter ner.

Det här är en påminnelse om–

–att det hänt lite på stimulansfronten som borde ge effekt.

Vi har länge pratat om–

–den amerikanska inverterade avkastningskurvan.

Det här är amerikanska tioårs- minus tremånadersräntan.

Grå fält är amerikanska recessioner. Blå linje visar–

–när den är inverterad.

När vi säger att en inverterad kurva förutspår recessioner–

–gäller det om det är lite längre data.

Den måste ha varit inverterad under minst en månad.

Nu är det bara en vecka.

Inför finanskrisen var kurvan inverterad redan 2006–

–innan den "brantade" upp. Det var falsk signal.

Det var likadant i slutet av 90-talet.

Inverterad kurva som "brantade" upp–

–och sen inverterade inför recessionen i början av 00-talet.

Man ska vara lite försiktig när kurvan har inverterat.

Det finns skäl att tänka att marknaden har överreagerat–

–inte minst när det gäller inprisningen av Fed.

Här är kurvan på helmånadsbasis.

Då blev det inte falsk signal i slutet av 90-talet.

Inte heller inför finanskrisen.

Det gäller att hålla koll på vad man letar efter.

Vi vet inte varför en inverterad kurva–

–kan förutspå recessioner. Det är lite siffermagi.

Med låga räntor blir väl kurvan flackare per automatik?

Man har diskuterat om hänsyn ska tas till QE.

QE tenderar att trycka ner långräntor–

–och göra kurvan flackare än den annars skulle vara.

Från den amerikanska räntemarknaden–

–kommer pessimistiska signaler.

Jag vill lyfta inför inköpschefsindex i dag–

–att marknaden prissätter... Det är vanskligt att tolka.

Blå linje visar vad marknaden säger att Fed ska göra–

–under de närmaste tolv månaderna.

Det här betyder att man räknar med en sänkning.

Mer än en sänkning under de närmaste tolv månaderna–

–är prissatt för Fed. Det här brukar vara förenligt–

–med en kraftig inbromsning i makrostatistiken.

Orange linje är inköpschefsindex–

–för industri- och tjänstesektor.

Det förväntas ligga kvar på ganska goda nivåer.

Industrisektorn kommer i dag–

–och tjänstesektorn senare i veckan.

Det är rätt mycket baisse vad det gäller makro–

–inprisat i den amerikanska räntekurvan.

Överinprisar räntemarknaden saker och ting?

Ända sen finanskriser har man dragit–

–långtgående slutsatser för Fed som visat sig felaktiga.

Det är inte ovanligt om det behöver reverseras.

Vi tittar på lite mer positiva signaler.

Börsen har haft ett fantastiskt första kvartal.

Här ser vi den svaga avslutningen förra året–

–och sen rekylen. Det finns en koppling till makro.

Den säger nåt helt annat. Börsen säger–

–att makro ska stabiliseras, kanske förbättras.

Det är divergensen mellan ränte- och aktiemarknaden.

Delvis logiskt då börser får stöd av fallande räntor.

Men det finns motstridiga signaler i de här marknaderna.

Klassisk divergens mellan försiktiga räntor–

–och en mer aggressiv börs.

Konjunkturbarometern kom i förra veckan.

En påminnelse om att det inte ser så illa ut.

Lite bättre siffror för konsumentförtroendet.

Lite svagare för tillverkningsindustrin.

Inte helt oväntat med tanke på vad vi sett i Europa.

Men tjänstesektorn håller generellt sett emot bra.

Den ger stöd till Riksbankens budskap–

–om att vi befinner oss i högkonjunktur.

Riksbanken signalerar att man vill höja räntan i höst.

Data är inte så pessimistisk som man kan ana–

–om man ser på räntemarknaden.

Veckans kalender: mycket PMI i dag.

I dag kommer en utblick–

–om svensk ekonomi från finansministern.

Det ser rätt hyggligt ut.

Det blir betydligt svagare BNP-tillväxt i år.

Det hänger ihop med byggsektorn.

Det kommer PMI i dag och vi bör räkna med–

–att industrin bromsar in, men det är ingen fara på taket.

USA:s PMI kommer i eftermiddag.

Det är två serier för inköpschefer inom industrin.

Den ena är Markits PMI-serier, den andra–

–den långa tidsserien för ISM.

Den brukar ge större effekt på marknaden.

Båda har vänt ner.

Men nivåerna är goda, en bra bit över 50-strecket.

Jämfört med Europa, så håller amerikansk industri sig uppe.

Trots den starka dollarn.

Men fortfarande lite hjälp från finanspolitiken.

Generellt måste ISM ner och närma sig det globala.

Men inte så dramatiskt som räntemarknaden signalerar.

Intressant. Vi bläddrar vidare till svensk PMI.

Sverige är ju helt omvärldsberoende–

–inte minst när det gäller industrin.

Europa är orange linje.

Sverige klarar inte av att hålla emot.

Så att svensk industri mattas av är nästan oundvikligt.

Det överraskar inte om siffrorna drar sig mot 50-strecket.

Många nationer är oroade över exporten.

Här hemma ser det bra ut.

Vi har stöd av den svaga kronan som hjälper till.

Vi går vidare till EMU och inflationstrycket.

De tyska siffrorna var svagare än förväntat.

Det betyder att Europas siffror också kan bli svagare.

Det ligger ingen räntehöjning från ECB i år eller nästa–

–enligt marknadens förväntningar.

Siffrorna får ingen stor inverkan på synen på centralbanken.

Men bilden håller på att sätta sig ännu tydligare.

Det är otroligt svårt att skapa inflation.

Grön linje är kärninflationen–

–rensat för de mest volatila komponenterna.

Den har legat som ett rakt streck kring 1 %–

–samtidigt som headline, som påverkas av oljepriset–

–förväntas ticka ner. Det här är ECB:s prognos.

Men inte ens ECB tror sig nå 2 % de närmaste åren.

Det är svårt att skapa inflationstryck.

Det ser vi på räntemarknaden när man prissätter...

Man prissätter inte att ECB ska nå sitt mål–

–inte i år, inte nästa och inte heller om tio år.

Bilden visar marknadens förväntningar–

–på långsiktigt inflation i Europa.

Den är tillbaka på bottennivåerna som var 2016.

Det är en otroligt negativ bild som räntemarknaden ger–

–till ECB när det gäller förtroendet för inflationsmålet.

Vi kan hoppas att sysselsättningen i USA blir positiv.

Den kom in lågt förra månaden.

Den var precis över nollan för februari.

Förväntansbilden har varit konstant.

Knappt 200 000 per månad.

Utfallen är mer volatila.

Det har varit över 300 000. Det är för tidigt att säga–

–att det är en kraftig inbromsning.

Men siffrorna mattas av, så vi ska förvänta oss–

–att förväntansbilden sjunker under året.

Vi pratar mycket om lönetillväxten–

–när vi snackar amerikansk jobbstatistik.

Den förväntas ligga kvar. Det var 3,4 % i februari.

Det förväntas ligga kvar där för mars.

Det här är inget som marknaden fokuserar på.

Man har fokus på konjunkturutvecklingen.

Om det kommer upp är det lite intressant.

Fed säger att inflationstrycket är för lågt–

–om man behöver gå tillbaka till räntehöjningar–

–behövs det högre inflation.

Men det är inte märkligt om lönetrycket ökar–

–givet vad som händer på arbetsmarknaden som helhet.

Det är ont om arbetskraft. Det brukar var förenligt–

–med att lönerna accelererar en bit till.

Tack, Claes Måhlén, och tack ni som tittat.

Analys av de senaste makrohändelserna och en titt i veckans agenda med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

Programledare: Gabriel Mellqvist

  • Fläsk, lunnefåglar och sugrör18:10

    Fläsk, lunnefåglar och sugrör

    Allt ifrån kinesiska fläskpriser och Atlas Copco till det brittiska valet diskuteras när Lotta Faxén från Lannebo Fonder och Georg Norberg från Quesada gästar Börslunch.

  • Lagarde väntas skicka signaler5:17

    Lagarde väntas skicka signaler

    Allt om gårdagens räntebesked från Federal Reserve, dagens räntebesked från ECB och det pågående valet i Storbritannien. Morgonens makroanalys med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

  • ”Ovisshet är marknadens fiende”3:58

    ”Ovisshet är marknadens fiende”

    Sean George, förvaltare på Strukturinvest, berättar vad marknaden förväntar sig fredag den trettonde, dagen efter det brittiska nyvalet.

  • Lovande data från Cantargia4:41

    Lovande data från Cantargia

    Läkemedelsbolaget Cantargia har fått positiva resultat i en pågående fas 2a-studie inriktad på behandling av lung- och bukspottkörtelcancer.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.3%
NASDAQ-100 0.6%
NASDAQ Composite 0.4%

Vinnare & förlorare

Catena 2.2%
Intrum Justitia 2.1%
Addtech 1.6%
Loomis -2%
Sinch -3%
Billerudkorsnäs -3.4%
Uppdaterad tor 14:00
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • ”Svenska bolag är övervärderade”20:12

    ”Svenska bolag är övervärderade”

    Dagens Börslunch bjuder på en analys av makroläget. På plats för att diskutera bland annat konjunktur och centralbanker finns Johanna Högfeldt från Swedbank och Sean George från Strukturinvest.

  • WTO varnar för kollaps3:42

    WTO varnar för kollaps

    Demokraterna ökar pressen på president Trump. WTO varnar för att världshandelns rättssystem står inför en kollaps. Lägre inflationsförväntningar i Sverige.

  • Fomo driver marknaden mer än Tina17:40

    Fomo driver marknaden mer än Tina

    Börslunch inleder veckan med Mattias Isakson från Swedbank och Mattias Cullin från Danske Bank. På agendan står bland annat Tina, makro, medelstora bolag och vinsttillväxt.

  • Därför ger Fastpartner ut D-aktier3:10

    Därför ger Fastpartner ut D-aktier

    Fastighetsbolaget Fastpartner vill emittera D-aktier för att kunna höja sitt kreditbetyg och samtidigt möjliggöra fortsatt tillväxt. Vice vd Christopher Johansson förklarar närmare.