”Världskonjunkturen toppar i år”

Välkommen till Makromorgon och en specialare.

Handelsbanken har nämligen släppt en konjunkturrapport.

Christina Nyman, prognoschef.

Ja, vi kommer med en färsk rapport i dag–

–med en genomgång av global konjunktur–

–och lite om Norden.

Världskonjunkturen ser ju urstark ut för tillfället.

Starkare än man trodde för ett år sen–

–när 2017 fortfarande låg framför oss.

För ett år sen var det faktiskt ganska halvdeppigt–

–och stor oro, med många politiska val.

Vi hade frågor kring handel och så–

–och vi kom från ganska svag världstillväxt 2016.

I början av året var många pessimistiska.

Under året har ekonomisk data varit stark och överraskat.

Framför allt har industriproduktionen och världshandeln–

–tagit fart. Vi har en bredare konjunkturuppgång–

–än vad vi har haft på decennier.

Ni tror att vi får en topp i världskonjunkturen i år.

När vi går in i 2018–

–har vi med oss stark industriproduktion och världshandel.

Färre länder har recession än på åtminstone 40 år.

Vi går in i 2018 med väldigt stark tillväxttakt.

Det lär hålla i sig. Indikatorerna ser starka ut.

Vi räknar med att världshandeln i år, 2018–

–blir den starkaste sen 2011.

Då fick vi en rekyl efter finanskrisen.

Den är den starkaste siffran för världshandeln: 3,5–4 %.

De ser vi framför oss. Och vi har reviderat upp Europa–

–som har varit den mest positiva överraskningen.

Alla länder i Europa går starkt nu.

Där har man reviderat upp sina prognoser.

Men även USA har vi reviderat upp.

Där kom ju Trumps skattereform.

Den har drivit på förväntningarna–

–och vi har reviderat upp tillväxten.

Vi har sett många all time highs på sistone–

–på USA-börsen. Mycket tack vare skattereformen.

Men om vi håller oss till konjunkturen–

–tror ni att skattereformen får en kortsiktig effekt.

Vi tror att den höjer tillväxten ganska mycket i år–

–men på längre sikt, 10–15 år, är vi mer tveksamma.

Det är inte den typen av åtgärder.

Man drar åt för hushållen, och vissa får högre skatt.

Det är temporära skattesänkningar för hushållen.

Ni har två stora fokusområden i år.

Det första är hur stor tillväxtpotentialen är framöver.

då vi har en tid med ganska låga investeringar bakom oss.

När man går in här nu så känns 2018 som ett spännande år.

Det är mycket frågor och vi kommer in med stark tillväxt.

Och vi har fortfarande låg inflation–

–även om den börjar trenda uppåt.

Då måste man fundera på hur det ska spela ut under året.

En fråga är: Hur stor är tillväxtpotentialen?

Och kommer inflationen? I år borde vi få svar på det.

Den här bilden visar arbetslöshetsgap.

Den här nollan är nån form av normal arbetslöshet.

När vi kommer under det–

–är det stramt läge på arbetsmarknaden.

Det börjar bli svårt att få tag på arbetskraft–

–och det kan pressa upp löner och priser.

Det är det normala sambandet–

–mellan arbetsmarknaden och löner och inflation.

Det har varit ifrågasatt om det gäller nu.

Om vi går framåt ser vi–

–att vi tror att arbetslösheten sjunker lite till i USA.

Den kan inte sjunka så mycket till.

I Europa är man också på väg ner–

–så vi ser att det finns argument för–

–att man inte kan fortsätta växa så som man har gjort–

–och inte överraska positivt så som man har gjort.

Konjunkturen toppar, men från höga nivåer.

Så det ser ändå fortsatt stabilt ut.

Om vi går vidare: Inbromsning under andra halvåret.

Här ser vi uppskattad BNP-tillväxt, som sjunker.

För USA hamnar den till och med under noll–

–fram mot 2019.

Om vi börjar här, har vi ganska stark tillväxt.

Så lär det vara första halvåret.

Andra halvåret börjar det bli svårt att expandera mer.

Då dämpas tillväxten. Det är inte så farligt i sig–

–men kan sätta i gång andra saker.

Här räknar vi med en global avmattning.

Om man går in på 2019...

USA ligger först i konjunkturen–

–och där har man också ganska höga skuldnivåer–

–främst i företagssektorn.

Hela ekonomin är boostad av centralbanksåtgärder–

–med låga räntor och ökade balansräkningar.

När man når ett sånt här läge–

–med svaga konjunktursignaler och lönerna börjar stiga–

–då kan det här sätta i gång saker–

–så att företagen får pressade marginaler–

–och investeringarna tar stryk.

Då tror vi att USA får problem–

–och att man får fallande tillväxt i hela ekonomin.

Vi har haft PMI-siffror på toppnivåer under lång tid.

Vad kan vi säga om...

Kan vi se på den framöver? Den är ju framåtblickande.

PMI är jätteintressant. Den är ju jättehög.

Det drivs så klart av industrikonjunkturen–

–och världshandeln som går så starkt

Vi har blivit överraskade.

Jag har svårt att se att den här stiger så mycket mer.

Vi lär inte se så många positiva tillväxtöverraskningar.

Det vore trevligt om de kom–

–men man ska nog förvänta sig att PMI vänder neråt lite–

–och ännu mer tydligt sen, mot andra halvåret.

Här har vi tagit med hur börsen förändras från år till år.

Det har varit en kraftig uppgång.

Den tittar mycket på den typen av ledande indikatorer.

Det bygger på framtida förväntningar–

–så det kan skapa ganska stor osäkerhet på börsen.

Börsen brukar ju ligga lite före också.

Vi har ett fokusområde kvar. Det är...

Vi snackar räntor och inflation.

Ni ser en risk att inflationen underskattas framöver.

Vårt huvudscenario är–

–att det är en viss uppgång i inflationstrycket.

Vi tror att sambandet mellan ekonomin och inflation–

–fortfarande gäller och att inflationen stiger.

Vi tror att det finns en uppåtrisk.

Att inflationen faktiskt stiger mer.

Vi har haft låg inflation i flera år.

Då tror man att det gäller för evigt.

Men de faktorer som har varit viktiga–

–är arbetslösheten som varit svag globalt.

Nu går vi in i ett annat läge och hela världen–

–går mot högkonjunktur.

Det skulle kunna göra att vi får högre inflation–

–fast det inte varit så tidigare–

–trots högt kapacitetsutnyttjande.

Eller på grund av högt kapacitetsutnyttjande.

Det driver upp löner och priser.

När det sker globalt får man ett större tryck i det här.

Vi resonerar kring ett antal argument–

–och ser att man nog kan överraskas på uppsidan.

Framför allt när förväntningarna varit låg inflation.

I vår huvudprognos för räntehöjningar framöver–

–är inte så där...

Det ser inte så dramatiskt ut.

Men det är det steget som är.

Förut har man mer gått åt andra hållet.

Nu ska centralbankerna normalisera penningpolitiken.

Och då även obligationsköpen.

Är det mer förändringen än nivåerna–

–som man tar fasta på?

För aktiemarknaden och hur räntor har reagerat–

–så verkar det ha tät koppling till förändringen–

–på balansräkningen. Vi tror att den toppar i år.

Precis som vi ser en risk för högre inflation–

–ser vi också en risk för högre räntor–

–på grund av att penningpolitiken läggs om–

–i en lite mindre expansiv riktning.

Då kan det bli tufft för centralbankerna.

Hur ska man göra om man måste tajma–

–en dämpad konjunktur och stävjad inflation?

Det är det man är rädd för.

Om vi får ett väldigt högt inflationstryck–

–och räntorna måste höjas–

–samtidigt som skuldsättningen i världen är hög.

Ingen vet riktigt hur man reagerar.

Vi har inte haft den här typen av balansräkningar förut.

Det blir en balansgång för centralbankerna framåt.

Får man varaktigt en väldigt hög inflation?

Eller kan man släppa igenom det för att det är temporärt?

Om man jämför det vi pratat om nu med för ett år sen.

Den politiska risken är inte lika tydlig som tidigare.

Det är brexitförhandlingar. Vi är ganska pessimistiska–

–och tror att det blir en hård brexit–

–och att Storbritannien inte är med i den inre marknaden.

Men världsekonomin har varit väldigt tålig–

–mot politiska störningar och inte reagerat så mycket.

Än så länge... Man ska alltid ha öppet.

Och så Sverige... Sverige är ett litet öppet land.

Det som händer i världskonjunkturen påverkar oss.

Men det som varit specifikt i Sverige den här tiden–

–är oron för bostadsmarknaden. Hur ser du på den?

Ja, vår bild... Det har varit prisfall under hösten.

Det har varit ganska stor oro.

Vår bild är att bostadsmarknaden stabiliseras.

De grundläggande faktorerna i ekonomin ser starka ut.

Sysselsättningen stiger, hushållen har ett högt sparande–

–och omvärldsefterfrågan på svensk export är stor.

Alla indikatorer ser starka ut.

Hushållen har blivit mer optimistiska under hösten.

Det kan fortsätta falla lite till–

–men vi tror att det stabiliseras–

–och att segment med nya, dyra bostäder–

–har spelat en roll. Men det kan innebära–

–att det blir en kraftig inbromsning i bostadsbyggandet.

Det påverkar ekonomin och BNP.

Men det uppvägs av andra saker.

Andra investeringar ser ut att gå bra–

–och att exporten ser riktigt stark ut.

Vi har reviderat upp BNP för Sverige i år.

Makromorgon är slut för i dag.

Givetvis är vi tillbaka i morgon. Hej då!

Makromorgon med Ellinor Beckett och prognoschef Christina Nyman, med fullt fokus på Handelsbankens nya konjunkturrapport.

I sin rapport räknar Handelsbanken bland annat med att den starka världskonjunkturen når en topp under 2018.

Banken ser även en uppåtrisk i inflationen. När det gäller Sverige och bostadspriserna så räknar man med en stabilisering även om priserna kan sjunka en bit till.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.1%
NASDAQ-100 -0.4%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Bravida Holding 2.4%
SSAB 2.3%
Fagerhult 1.8%
Attendo -1.8%
Hemfosa Fastigheter -2.1%
Saab -3.4%
Uppdaterad mån 10:27
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier