Nu ska Fed banta – men inte chockbanta

Enligt planerna höjde den amerikanska centralbanken–

–USA-räntan i går. Det var för fjärde gången.

Centralbanken ska nu också börja banta–

–sin gigantiska balansräkning.

Frågan är vilken betydelse det får. – Andreas Skogelid?

De höjde räntan, allt annat hade väl varit sensation?

Hade de inte höjt hade det varit hela havet stormar–

–på de finansiella marknaderna. De var inte eniga.

En ledamot röstade för en konstant ränta.

Här ser vi hur centralbanksräntan börjar ticka upp.

Den fjärde höjningen efter en lång period–

–av i princip nollränta.

Det är så Fed och Janet Yellen jobbar nu.

Små steg och inte förvåna för mycket.

Fed och centralbanker generellt–

–vill inte överraska marknaden, utan förbereda den på–

–vad man kommer att göra. Som du konstaterar–

–har de höjt räntan fyra gånger.

Det kommer de att fortsätta med i år och nästa år–

–om man ska tro deras prognos.

Historiskt är det långt ifrån de räntetopparna vi sett.

Frågan är om vi nånsin kommer tillbaka dit.

Sa hon nåt annat som var anmärkningsvärt?

Vi fick detaljer kring–

–hur Fed kommer att hantera sin balansräkning.

Den trycktes upp i ett antal olika steg–

–efter efterdyningarna av finanskrisen.

De så kallade QE-programmen.

Nu uppgår balansräkningen till 4 500 miljarder dollar.

Det trappas nu sakta men säkert ner under det här året.

Här ser vi den gigantiska balansräkningen–

–4 500 miljarder dollar i några år.

Hur snabbt kommer kurvan att vika ner?

Den kommer att vika ner ytterst marginellt.

Man inleder med att "tapra"–

–som det heter på fikonspråk, med 10 miljarder per månad.

De ska ökas successivt till 50 under ett år framåt.

Men i relation till hur stor balansräkningen är–

–så blir avtrappningen ytterst gradvis.

Får det här samma effekter som en räntehöjning–

–att det kyler ner ekonomin?

Det är syftet. Om vi tittar på vad som var utgångspunkten–

–när de ökade balansräkningen och inledde QE-köpen.

Det var ett ytterligare penningpolitiskt verktyg–

–när räntan inte riktigt räckte till.

Att öka balansräkningen var en stimulans–

–till finansiella marknader och till ekonomin.

Den här stimulansen vill man nu gradvis trappa ner.

Kommer centralbanker i Europa göra samma sak?

Inte inledningsvis, men allt som Fed gör–

–påverkar övriga centralbanker i och med–

–att Fed är den viktigaste centralbanken i världen.

Övriga centralbanker, inklusive Riksbanken–

–behöver förhålla sig till det på nåt sätt.

En annan graf visar amerikansk inflation.

Den siffran kom också i går.

Den föll tillbaka, sannolikt till Feds förtret.

De vill ha upp inflationen lite. Hur tolkar man grafen–

–som sträcker sig över mer än tio år?

Inflationsuppgången som vi sett sen 2015–

–har fått ett litet trendbrott i samband–

–med de inledande månaderna av 2017.

Det var inget glädjebesked från Fed.

Det hade de med sig i ryggen under presskonferensen.

De hade med sig gårdagens låga inflationssiffra.

Janet Yellen tonade ner de senaste inflationsutfallen–

–och sa att det berodde på tillfälliga effekter.

Inte desto mindre kommer engångseffekterna–

–att påverka årssiffran under loppet av ett år.

Inflationstrycket blir förmodligen ganska återhållsamt.

Det är ett dilemma för Fed.

Om vi pratar om höjningstakten är skillnaden ganska stor–

–mellan vad Fed tror, det beror väl på inflationssynen–

–och vad marknaden tror.

Gapet är väldigt stort.

Fed tror på en hyfsat snabb ränteuppgång.

Det gör inte marknaden.

Blå linje är FOMC-ledamöternas egna prognoser–

–medianprognosen, över den framtida styrräntan.

Det råder ganska stor samstämmighet kring–

–var räntan tar vägen i år.

Men när vi rör oss in i 2018 och 2019–

–öppnar ett lejongap upp sig.

Det är skillnad på vad som är inprisat på marknaden–

–och på konsensusprognosen–

–var makroekonomer tror att räntan kommer att ligga.

Konsensusprognosen ligger närmare Feds ränteprognos.

Det vi ser i grafen är det som är inprisat–

–utifrån finansiella kontrakt.

Då kommer det in riskpremier som är svåra att se–

–hur stor påverkan de har.

Uppenbarligen är de stora för tillfället–

–och marknaden prisar inte in samma räntebana som Fed.

Marknadsreaktionerna på beskedet var inte så dramatiska.

Varför inte, om man spekulerar i vad som komma skall...?

Fed hade krattat väldigt väl för räntebeskedet–

–men också för att komma med detaljer–

–kring hur de ska hantera sin egen balansräkning.

Det kom i går och var inga större överraskningar.

Men det fick en del effekter. Dollarn stärktes–

–och de amerikanska räntorna steg. De hade gått–

–åt andra hållet efter inflationssiffrorna.

De effekterna tog ut varandra.

Utgångsläget är att vi är där vi började gårdagen.

Är det en lite mer hökaktig centralbank än man trott?

På marginalen. Tack.

Federal Reserve höjde som väntat styrräntan ett steg till intervallet 1,00 – 1,25 procent. Fedchefen Janet Yellen flaggade också för att hon vill krympa centralbankens uppblåsta balansräkning framöver. Räntestrateg Andreas Skogelid går igenom allt om det amerikanska räntebeskedet.

  • Förvaltarnas hetaste aktietips21:40

    Förvaltarnas hetaste aktietips

    Lax och hissar är två av ingredienserna i dagens Börslunch. Huvudrätten är dock en intervju med ÅF:s vd Jonas Gustavsson. Övriga gäster är förvaltarna Christian Brunlid och Peter Lagerlöf.

  • ÅF: 5:18

    ÅF: "Det vi kämpar med är energisidan"

    Konsultbolaget ÅF har lämnat en bra halvårsrapport efter ett starkt andra kvartal. Bolagets vd Jonas Gustavsson gästar Börslunch för att kommentera rapporten, men även hur...

  • Nöjda anställda ger bättre avkastning5:23

    Nöjda anställda ger bättre avkastning

    Ekonomiprofessor Alex Edmans vid London Business School har bedrivit en studie som visar att företag vars anställda är nöjda med sitt jobb presterar bättre på...

  • Starbreeze vänder till vinst3:29

    Starbreeze vänder till vinst

    Ambeas omsättning och vinst stiger. Alimak under förväntningarna. BTS blir ännu mer optimistiska. Projektengagemangs vinst stiger. Starbreeze vänder till vinst.

  • 3:04

    "Naivt av Trump"

    Trump kritiserar Federal Reserves räntepolitik, starka exportsiffror från Sydkorea och Venezuelas devalvering. Makromorgon med Albin Kjellberg och chefstrateg Claes Måhlén.

  • Klar ESG-profil lockar fler långsiktiga investerare6:57

    Klar ESG-profil lockar fler långsiktiga investerare

    Det lönar sig för företag att engagera sig i miljömässiga och sociala frågor. Det hävdade Laura Starks, professor i finansiell ekonomi vid University of Texas i Austin, på ett seminarium anordnat av Swedish House of Finance.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.4%
NASDAQ-100 0.6%
NASDAQ Composite 0.6%

Vinnare & förlorare

Hufvudstaden 3.9%
Latour 3.1%
Getinge 2.2%
Beijer Ref -3.6%
THQ Nordic -3.7%
Evolution Gaming Group -4.1%
Uppdaterad tis 16:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Och vinnaren är…16:12

    Och vinnaren är…

    Dagen är inne då det är dags att avslöja vem som komponerade den bästa sommarportföljen. I programmet snackar Mattias Eriksson och Anders Rudolfsson dessutom bland annat om SSAB, Boliden, Scandic och Facebook.

  • Digitalisering i fokus på centralbankernas Woodstock8:44

    Digitalisering i fokus på centralbankernas Woodstock

    På fredag är det äntligen dags för det årliga ekonomiska toppmötet i Jackson Hole. Utöver det så väntar en drös PMI-siffror. Analys av veckan som gått och förväntningar på veckan som kommer med Gabriel Mellqvist och chefstrateg Claes Måhlén.

  • Italien vill förlänga stödprogram2:11

    Italien vill förlänga stödprogram

    Italien vill att ECB förlänger QE-programmet, och Kina beordrar högre bankutlåning till företag. Matilda Karlsson och chefstrateg Claes Måhlén går igenom de senaste händelserna i makrovärlden.