Kaos eller klarhet när megaexperimentet avslutas?

Tänk dig en enorm mängd med miljarder dollar–

–som kommer ut på de finansiella marknaderna.

De 20 största centralbankernas balansräkningar–

–är nog uppe på närmare 25 biljoner dollar.

En sån siffra är väldigt svår att ta in.

Vad händer när de försvinner?

Det vet vi inte, för det har aldrig hänt förr.

Det här är ett jättelikt experiment.

Att köpa statsobligationer - och mera statsobligationer...

Direktionen tänker köpa statspapper.

ECB kommer att köpa en bred portfölj–

–med transparenta "Asset Backed Securities".

Under finanskrisen 2008 försökte centralbankerna–

–att elda i gång ekonomin igen.

De gjorde stimulanser och sänkte räntan–

–men valde också att expandera sin balansräkning.

Det innebär att de skapar pengar–

–som de använder för att köpa olika värdepapper.

Det kan vara obligationer, men också andra värdepapper.

Det här har de flesta centralbankerna–

–som har kört de här så kallade QE-programmen–

–fortsatt med fram till 2018–

–då Federal Reserve, den amerikanska centralbanken–

–valde att, som första centralbank, bromsa det här lite.

De valde att till och med krympa sin balansräkning–

–för första gången sen finanskrisen–

–och dra tillbaka en del av pengarna–

–som de har köpt obligationer och värdepapper för.

Några tror att centralbankerna har kontroll på det här.

Det blir en ordnad process. De är obekymrade.

Andra drar väldigt dramatiska slutsatser av det här.

De tror att det blir reversen av QE, själva expansionen–

–och att allting ska falla ner.

Sanningen ligger nog nånstans mittemellan.

Man ska närma sig det här med mycket ödmjukhet.

För att göra det hela ännu mer intressant–

–så råkar Feds påbörjan att krympa sin balansräkning–

–att sammanträffa med ett kraftigt börsfall.

Då kan man undra vad som är hönan och ägget här.

Eller hänger det inte ihop alls?

Trots slagen som har varit på finansmarknaden–

–så har centralbankerna haft svårt att erkänna–

–att det skulle vara kopplat till oron på finansmarknaden.

Det luriga är att i och med att vi aldrig har varit där...

Då det varken har kommit ut så här mycket likviditet–

–och den har inte heller dragits tillbaka–

–så är det svårt att veta vad följderna har varit–

–av att denna likviditet har kommit till marknaden–

–och vad följderna ska bli när den dras tillbaka.

Det här är ett jättelikt experiment.

Tittar man bara på USA, så är det 4 500 miljarder dollar.

Tittar vi på det globalt, så är det 30 000 miljarder dollar–

–som tillförts i likviditet eller skapats ur tomma luften.

Nu får vi se hur det experimentet funkar.

Tanken som centralbankerna har är–

–när man puttade in det, så hjälpte det till.

Det spännande för en åskådare är–

–att de inte befarar nån påverkan när de tar bort det.

Det är ju många parametrar som påverkas.

Har det påverkat räntorna–

–att det köpts mycket obligationer?

Har det påverkat realekonomin och arbetslösheten?

Vad har hänt? Ingen har ett exakt svar.

Men man kan ju spekulera.

Jag tror att det haft stor effekt på finansiella marknader.

Jag har ingen stark uppfattning–

–om exakt vilken effekt det har haft på räntenivån.

Akademikerna pekar på att en tio års ränta i USA–

–kan ha blivit 1-1,5 procentenhet lägre–

–på grund av de här åtgärderna.

Vad gäller realekonomin–

–så har vi haft en positiv utveckling sen 2008.

Men den har varit rätt modest, givet de här insatserna.

Det som saknas i den här konjunkturuppgången–

–är företagens investeringar. De har varit försiktiga.

Så om alla centralbankspengar har haft effekt–

–på de finansiella marknaderna–

–samtidigt som den reala ekonomin inte fått den fart–

–som man hoppats på givet de här stimulanserna–

–då återstår frågan:

Hur påverkas priset på aktier och andra värdepapper-

–om de här pengarna–

–från Riksbanken och Federal Reserve försvinner?

Många mer pragmatiska bedömare, även jag själv–

–ser det som att likviditetstillskottet man gav–

–är en massa pengar som sitter på Feds balansräkning.

Bankerna har då stora insättningar där.

Det de vill är att få avkastning på de pengarna.

Det får de genom att investera i finansiella tillgångar.

När man tar bort likviditeten–

–då får man sälja tillbaka det här från bankernas sida–

–in till Fed igen.

En stor del av uppgången på den finansiella marknaden–

–måste bli självbärande.

Vi måste börja se försäljningsökningar–

–som motsvarar de aktiekurser som finns.

Gör vi inte det, så leder tillbakadragandet till prisfall.

Uppenbarligen är det svårt att hitta ett konsensus–

–om vad utflödet av pengar på marknaderna betytt–

–och vad som kommer att hända när de försvinner.

Det är inte konstigt.

Vi har ju inga tidigare exempel att lära oss av.

Men det är uppenbart att vi har två läger.

Det är ett läger med centralbankerna själva i spetsen.

De menar på att det inte ska spela så stor roll–

–att man tar tillbaka pengarna.

I det andra lägret är man rätt säker på–

–att priset på aktier, värdepapper och andra tillgångar–

–ska falla när de här pengarna försvinner.

Det blir spännande att få se vem som har rätt.

Världens centralbanker har sedan finanskrisen 2008 köpt obligationer och andra värdepapper för enorma summor för att stötta oroliga marknader. Den stora frågan nu är: vad händer när pengarna ska dras tillbaka?

De 20 största centralbankerna sitter nu på tillgångar värda runt 25 biljoner dollar. Vad som händer när dessa balansräkningar ska krympas är det ingen som vet, för situationen är helt ny.

Albin Kjellberg diskuterar framtiden för kvantitativa lättnader med Mikael Rosell, senior portföljförvaltare på Handelsbanken och Roger Josefsson, chefekonom på Macrobond.

 

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.8%
NASDAQ-100 -3.1%
NASDAQ Composite -3%

Vinnare & förlorare

Sagax 1.9%
Sectra 1.8%
Kindred Group 1.3%
Lundin Petroleum -3.3%
Nolato -5.4%
Vitrolife -6.1%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier