Josefsson om… slutet på finanskrisen

Under flera år har världens finansmarknader påverkats–

–av låga räntor och stimulanser.

I centrum för det har världens centralbanker funnits–

–inte minst den amerikanska centralbanken Fed.

Det här ska vi prata om i dag. – Välkommen Roger.

Varför ska vi svenskar bry oss om–

–vad USA:s centralbank hittar på?

Fed är centralbank i den största ekonomin i världen.

Svensk ekonomi är en av de mest utrikeshandelsberoende:

–i världen. USA står för 150 000 i svensk sysselsättning.

Det står för 10-15 % av vår inhemska efterfrågan.

Det är en kraftig effekt–

–från Fed:s politik på USA och i sin tur på Sverige.

Är det Fed gör lika viktigt som vad Riksbanken gör–

–utifrån svenskt investerarperspektiv?

Det är nog ännu viktigare.

Med hjälp av Feds politik så påverkas börser–

–valutakurser och så vidare över hela världen.

Det spiller över på svensk ekonomi.

Senare ska vi prata om–

–hur stimulanserna har gått och vad som kan förväntas.

Men hur ska vi förhålla oss till de låga räntor som varit?

Finns det nån stor risk som vi ska tänka på?

Det gör det. Det är ganska skilda läger i frågan.

Men nånstans kring 5 procents försvagning av dollarn...

Vi har fått en nedgång i långräntorna–

–på 1-1,5 procentenhet–

–0,5 procentenhet högre inflation...

Det finns en mängd positiva effekter från QE.

Då har vi inte ens vävt in hur räntesänkningarna spelat in.

Det finns massor av risker. Inte minst börsen–

–har kanske bidragit med 10-15 % i börsutvecklingen.

Vi ska lyssna på vad Feds ordförande Janet Yellen–

–och andra har att säga–

–om de penningpolitiska åtgärder som vi har sett.

Marknaden förväntar sig en nedskalning av balansräkningen–

–QT, "quantitative tightening", i september.

Marknaden tvekar inför en räntehöjning i december.

Vi bevakar noga på vad som händer i ekonomin.

Janet Yellen tillkännager en höjning och signalerar fler.

De har höjt räntan fyra gånger och kommer att fortsätta

–i år och in i nästa.

Men ur ett historiskt perspektiv är det långt ifrån–

–de toppar som varit. Frågan är om vi kommer tillbaka dit?

Det visar att det finns två rätt tydliga åsikter om–

–vad åtstramningarna kommer att innebära.

Det visar också att Fed kan använda två instrument:

Takten på de monetära åtstramningarna–

–när de säljer sitt obligationsinnehav–

–och räntehöjningar och sänkningar.

Är inte räntehöjningar, slut på stimulanser–

–ett tecken på att ekonomin mår bra?

Jag vill oroa mig lite grand.

Jo, därför har vi med de här graferna–

–över hur det spelar in och har spelat ut.

Vi tar den första...

Det här gillar jag som är en aktiekille.

Aktiemarknaden är den blåa, QE är den vita–

–en fin korrelation.

Man ska vara försiktig med att tolka två trendande serier.

Men vi kan snabbt konstatera–

–att här begick jag ett stort misstag som analytiker.

När QE satte igång var jag helt övertygad om–

–att det skulle bli som Ben Bernanke sa–

–att QE fungerar i praktiken men inte i teorin.

Jag trodde att man skulle följa teorin hårdare.

Jag trodde att alla åtgärder skulle bli stående–

–på centralbankens konton.

Men det som har hänt är att bankirer kände:

"Vi har avkastningskrav. Vi tar de billiga pengarna"–

–"och köper andra finansiella tillgångar."

Man började försiktigt med statsobligationer–

–men tog sig så småningom in i mer exotiska instrument.

Om vi tittar på hur den reala ekonomin har påverkats–

–så visar några bilder att det inte gått fullt så bra.

Det är det här som man ska ta med sig.

Det visar hur löneutvecklingen har sett ut.

De senaste åren har vi haft en ganska svag utveckling.

Vi tittar på två olika mått. Det ena är timlönemåttet.

I USA mäts löner på en mängd olika sätt.

Man få in hur bonusutbetalningar ser ut osv.

Då använder vi PCA – "principal component analysis".

Är det det bästa måttet för att titta på löneutvecklingen?

Det är ett rätt bra mått. Det tar hänsyn till mer–

–än vad timlönemåttet gör.

Det filtrerar all lönestatistik–

–på minsta gemensamma nämnare.

Det visar att vi ligger långt under en trendnivå–

–även om det ser bättre ut mot slutet.

Varför är Fed så besatt av löneutvecklingen?

Löneutvecklingen står för en stor del av–

–det som driver inflationen. Kommer inte den igång–

–går inte inflationen igång. Då får vi inte upp räntorna.

Vi ska titta på investeringarna som man hade hoppats på.

Nu skulle bolagen börja investera.

Ska man titta på det ur ett långsiktigt perspektiv–

–har investeringarna i finansiell sektor kommit igång.

Man har nått ut till realekonomin–

–genom att bygginvesteringarna har tagit fart.

De drivs ju av ränteläget generellt.

Men hur optimistiska är företagen?

Tittar vi på hur icke finansiella företag har investerat–

–så är trenden inte så rolig.

Nivån är 20-25 % under vad den borde varit–

–om förkristrenden hade stått sig.

Varför vågar man inte investera mer–

–när läget varit så perfekt?

Anledningen är väl helt enkelt att man är osäker.

Det är här likviditetstillskotten har kommit in.

Vi tittar lite på deras balansräkning.

Den blåa är Feds totala tillgångar. Vad är SOMA?

"System Open Market Account".

Här nånstans innan krisen var Feds balansräkning–

–ungefär 1 biljon dollar.

Tusen miljarder dollar. Rätt mycket pengar.

Sen kom krisen och man började stimulera.

Det är den vita linjen.

Nu har man börjat trappa ner med 50 miljarder i månaden.

Men trenden innan krisen kommer nog att fortsätta.

Så Feds balansräkning när man slutar med QT–

–blir betydligt större än den var här borta.

Nånstans runt 2020...

Varför är det viktigt att trenden fortsätter upp?

Hur påverkar det ekonomin i stort?

Det här är de pengar bankerna behöver som grund–

–för att i sin tur kunna låna ut.

Här är det en tydlig uppåttrend. När kurvorna möts–

–blir det intressant. När slutar Fed med åtstramningarna?

Finns det tillgångar, så finns det skulder.

Helt riktigt. Det är det gröna fältet – bankreserver–

–som är det mest intressanta av allt.

Innan krisen behövdes det så här lite bankreserver–

–för att få fart på amerikansk ekonomi.

Efter krisen fanns så här mycket bankreserver–

–utan att få fart på ekonomin.

Vad betyder det enorma gröna fältet?

Det är vad bankerna borde låna ut.

Därför har QE inte funkat i realekonomin.

Pengarna borde ha använts till att köpa maskiner...

Investera och konsumera.

Det har inte hänt. Om det nu dras ner–

–kommer då bankerna att strama åt ännu mer?

I så fall har vi ett stort problem.

Då riskerar det att sluta sämre än vi hoppas på.

Oj, så får du inte säga...

Om det inte slutar väl, vilka signaler ska vi titta på?

Vad kan det resultera i?

Bankerna kan bli stressade över att inte ha–

–så mycket extra likviditet att använda.

Dessutom kräver regleringen en massa likviditet.

Därför börjar de strama åt igen.

Då kan bygginvesteringarna gå tillbaka igen.

Aktiemarknaden kan börja försvagas lite grand.

Federal Reserve är inte ensamma–

–om att ha stora balansräkningar.

Här är Fed orange, ECB lila, Kina längst ner–

–och övriga centralbanker. Det totala är den vita linjen.

Det är i procent av global BNP.

Det är ganska höga siffror jämfört med rätt nyligen.

Det ligger nånstans över 25 biljoner dollar.

Jag gjorde en snabb övning–

–om man staplar hundradollarssedlar på hög–

–och virar dem runt jorden blir det 680 varv.

Det är en ofantlig massa pengar.

Nu tar man bort dem på global basis. Fed går först–

–men vi väntar på ECB och Riksbanken. Vad händer då?

Jag har sett QT och räntehöjningar–

–som slutet på finanskrisen. Men jag frågar mig allt mer–

–om det är början på en ny.

Det får framtiden utvisa.

Vi är tillbaka igen om en vecka.

Vet du vad du kommer att prata om då?

Då ska vi ta på oss Maos lilla röda keps och prata om–

–ojämlikhet och vad det betyder för världsekonomin.

Ha det bra, Roger.

Under flera år har världens finansmarknader i stor grad påverkats av låga räntor och stimulanser. I centrum av allt finns världens centralbanker i allmänhet och den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, i synnerhet.

EFN:s kommentator och Danske Banks före detta chefekonom Roger Josefsson diskuterar centralbankernas åtgärder med Jesper Norberg. Hur har de påverkat börsen och den reala ekonomin?

  • Tysk regeringskris sänker euoron1:53

    Tysk regeringskris sänker euoron

    I Tyskland har förhandlingarna inom den så kallade Jamaicakoalitionen brutit samman efter att liberala FDP dragit sig ur. Petra Bergman och chefstrateg Claes Måhlén kommenterar de...

  • 10:05

    "Svårare för Europa att överraska"

    Förra veckan låg fokus på fallande svenska bostadspriser, och svensk inflation som kom in lägre än väntat. Den här veckan får vi inköpschefsindex från både USA och Europa.

  • 12:34

    "Nordkoreansk oro hjälper tillväxtmarknaderna"

    Tillväxtmarknaderna har gått starkt de senaste åren. På plats i studion för att diskutera hur det kan se ut framöver finns Rineesh Bansal, analytiker på Deutsche Asset Management tillsammans med Jesper Norberg.

  • ”Ingen stad kan ersätta London”6:24

    ”Ingen stad kan ersätta London”

    Marknadsrisken med en Brexit är kraftigt överdriven menar Chen Zhao, chefstrateg på Alpine Macro. Men det finns andra händelser som hotar det positiva börsklimatet.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1%
NASDAQ-100 -0.4%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Fenix Outdoor 2.6%
Nolato 1.8%
Lundin Petroleum 1.6%
Axis -2.5%
Hennes & Mauritz -2.8%
Munters -4.1%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

  • Dags för Sverige att fundera på bankunionen7:30

    Dags för Sverige att fundera på bankunionen

    EU:s bankunion har kommit en bit på väg. Är det dags för Sverige att gå med nu? Det har Nicolas Véron, forskare vid Peterson Institute och grundare av tankesmedjan Breugel, tittat närmare på.

  • 4:59

    "Xi Jinping är de fattigas religion"

    Ellinor Beckett och Johan Andrén, chef på Handelsbanken i Hongkong, om läget på marknaderna i Asien, Trumps besök, kinesisk statistik och mycket mer.

  • EFN Råvaror: Kinesisk vinter väntar9:08

    EFN Råvaror: Kinesisk vinter väntar

    Vintern närmar sig och hur råvarugiganten Kina då agerar påverkar hela marknaden. Ellinor Beckett diskuterar med Anton Löf från RMG Consulting.