Josefsson om… Riksbanken vs. ECB

Vi har testat många sätt–

–att hantera internationella relationer–

–och stabiliseringspolitik.

Men vad fungerar egentligen bäst?

Om det tvistar de lärde, eller hur Roger?

Ja, verkligen. Ska jag svara på det?

Det här är ju din grej.

Man brukar utgå från Mundell-Fleming-trilemmat.

Man måste välja två av tre saker.

Då utgår man från att kapitalflödena i världen är fria.

Då måste varje land välja en fast växelkursregim–

–eller ha en flytande växelkurs med monetär frihet–

–men kunna styra räntan.

Det är där vi har hamnat i diskussionen.

För 20-30 år sen hade vi valt fast växelkursregim.

Sen kom alla kriser. Bytesbalanskriser och annat.

Sen hamnade vi i ett läge när det inte funkade.

Då bytte man till flexibla valutakurser–

–och självständig penningpolitik.

Nu säger folk åter igen: "Funkar det riktigt bra?"

Det är det vi skulle prata om i dag.

Det låter spännande.

Vad blir då effekten av detta?

Diskussionerna är ganska intressanta.

En del av dem går tillbaka till–

–att det var rätt bra med en fast växelkurspolitik.

Det är på grund av att en massa stora centralbanker–

–som för en självständig politik.

De ger upphov till tydliga kapitalströmmar–

–som flödar in och ut i Sverige–

–och försvårar Riksbankens arbete.

Vad får ECB:s politik för effekt på Sverige?

Lite grand frågar man sig vad Riksbanken är bra för.

Det låter intressant. Lite grafer på det.

Det här är ett sätt att visa vad som händer när ECB höjer.

I teorin ska det vara så att när ECB gör nånting–

–med penningpolitiken–

–ska det sväljas av växelkursen i Sverige.

Det ska inte ge några effekter på svensk ekonomi.

Det här visar vad som sker–

–när ECB höjer räntan med en enhet.

Det första som händer är att industriproduktionen går ner.

Det tar lång tid innan den återhämtar sig.

En räntehöjning hos ECB ger samma effekter i Sverige–

–som i eurozonen.

Faller det i Sverige också då?

Det faller även i Sverige.

Det gör att man kan fundera på varför vi har Riksbanken.

Du har ett svar på det.

Nästa graf visar hur det ser ut med inflationen.

När ECB höjer räntan med en enhet–

–vad händer då med inflationen i Sverige?

Inflationen stiger faktiskt.

Det låter lite kontraintuitivt.

När ECB höjer, stiger inflationen i Sverige.

Varför blir det så?

Vi vet inte riktigt.

Om vi går vidare ser vi att Riksbanken–

–också höjer räntan som svar på att ECB gör det.

Men inte lika mycket. ECB höjer en enhet–

–och Riksbanken med en kvarts.

ECB höjer räntan mer än i Sverige–

–och kronan börjar försvagas.

Det ser vi på nästa bild.

När kurvan går upp blir kronan billigare mot euron.

Man kan konstatera att Riksbankens politik syftar till–

–att hålla kronan ganska svag.

Det bidrar i sin tur till att inflationen är högre–

–vilket gav upphov till den kontraintuitiva effekten.

Riksbanken verkar fokusera på hur kronan utvecklas.

Är det inte lite udda att det går på det här viset?

Jag tänker inte att det borde gå så.

Man kan tänka sig åt andra hållet.

Vad händer om ECB skulle sänka räntan?

Skulle kronan gå starkt då?

När vi testar det här spelar det stor roll–

–hur man sätter upp ekvationerna.

Om man vänder på de här relationerna–

–och tror att Riksbanken fokuserar just på kronan–

–försvagas kronan även när ECB sänker.

Det hänger samman med att när vi tittar på ECB–

–tittar vi inte bara på räntan, utan på QE och annat.

Där har Riksbanken varit minst lika aggressiv som ECB.

Det som händer i de här studierna–

–är att nästan vad som än händer och hur ECB beter sig–

–så för Riksbanken en politik som innebär svagare krona.

För mycket fokus på kronan, kanske?

Det kan man fundera på förstås.

Nu är det så att vi har så låga räntor som det bara går.

Styrräntan är –0,5 %.

Det går inte att göra så mycket mer.

Då hamnar Riksbanken i att kronan blir en stötdämpare.

Men stötdämpare fungerar under en kort tid.

Nu har vi haft extremt expansiv svensk penningpolitik.

Enligt de här studierna med hårt fokus på kronan.

Det visar att det kanske ligger nåt strukturellt under.

Frågan är om Riksbanken ska adressera de frågorna.

Vad fungerar bäst?

Det är det som är diskussionen.

Det är lite tidigt att återgå till fast växelkurspolitik.

Men vi är i ett läge där vi ifrågasätter–

–hur bra det är med inflationsmålspolitik.

Riksbanken för en politik som är ett svar på ECB.

Rent ekonomiskt, är det verkligen värt–

–att vara självständig?

Det låter som om du resonerar dig fram till–

–att det inte är värt att vara självständig.

Det är en bra fråga. Kom ihåg–

–att på 80-talet ville vi ha fast växelkurs.

Det blev lättare att handla.

I dag är det finanspolitiken som inte riktigt klarar det.

Några länder har lyckats föra en fast växelkurspolitik.

Danmark är ett jättebra exempel.

Även långsiktigt.

Där har man fört en balanserad finanspolitik.

Det finns andra sätt att föra stabiliseringspolitik på.

Framför allt med den nya forskningen–

–kommer det närmare nån form av...

Det kanske inte är det här som materialiseras–

–men det finns en diskussion om det.

I detta ligger nånting som vi avfärdade för 10-20 år sen.

Nu är det på modet igen. Det känns lite hipp som happ.

Men tycker man att det här är det bästa...

Ska vi verkligen gå med i euron? Vad tycker du?

Vilken fråga du ställer.

Du ställde den till mig förut.

Jag vet vad du tycker, så jag tycker åt andra hållet.

Det här är kanske inte argument för att gå med i euron.

Det här visar bara att Riksbanken svarar på ECB.

Men det finns andra frågor kring eurosamarbetet.

Hur funkar bankunionen?

Hur koordinerar man finanspolitiken?

De frågorna svarar inte eurosamarbetet på.

Därför finns det fortfarande skäl att stå utanför.

Rent centralbanksmässigt finns det skäl–

–att ställa frågan om det är bra–

–att ha för små öppna ekonomier med egen valuta.

I början nämnde du överspillningseffekter.

Det är inte så himla lätt för Ingves och gänget–

–att styra med sina verktyg.

Det är en massa annat som spelar in. Förklara.

Det som framför allt är i fokus–

–är att det inte bara är räntan–

–utan en massa annat spelar också in.

Man ska komma ihåg att det inte funkar lika enkelt–

–eller elegant som i teorin.

Vi har betalflödena och den finansiella cykeln.

De går ofta åt fel håll jämfört med konjunkturcykeln.

Det blir svårt för Riksbanken att hantera.

Därför är det läge att börja ifrågasätta–

–hur det ska skötas.

De mest framträdande akademikerna säger–

–att vi kanske ska införa kapitalrestriktioner igen.

Oj! Nu är cirkeln sluten. Det är fast växelkurspolitik...

Varför inte fast växelkurs?

Ja, eller varför? Jag vet inte.

Spännande. Kan du snabbt sammanfatta det vi gått igenom.

Vi börjar återgå till en diskussion likt den på 80-talet.

Det kanske finns fördelar med att ha kontroll–

–på kapitalflödena. De går åt fel håll–

–på grund av stora strömmar från de stora centralbankerna.

Det stör små öppna ekonomier som Riksbankens.

Det kan hanteras genom kapitalkontroll–

–eller med restriktioner för utlåningen.

Det vi landar i så här långt–

–är att för Sverige, som är beroende av euroområdet–

–är det svårt att se direkta ekonomiska fördelar–

–med att stå utanför. Men problemet med eurozonen–

–ligger i politiken.

Vi har inget finanspolitiskt samarbete som fungerar.

Det är det stora argumentet mot eurosamarbetet.

Kanske en ny omröstning?

Varför inte?

Vad har du att bjuda på nästa vecka?

Då ska vi prata om, med tanke på det här...

Nu snackas det om att Fed höjer räntan, ECB ska höja–

–och Riksbanken säger att de kan vara snabbare än ECB.

Hur expansiv är egentligen den ekonomiska politiken?

Spännande. Det ser vi fram emot.

Roger Josefsson går igenom hur Europeiska centralbankens politik påverkar Riksbanken och Sverige i stort. Vad ska vi ha Riksbanken till egentligen? Ska vi kanske gå med i eurosamarbetet?

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.1%
NASDAQ-100 -0.4%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Bravida Holding 2.4%
SSAB 2.3%
Fagerhult 1.8%
Attendo -1.8%
Hemfosa Fastigheter -2.1%
Saab -3.4%
Uppdaterad mån 10:27
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier