Josefsson om… räntenetton

Normalt kan man tänka att dessa tider–

–med annalkande högre räntor är bra för bankerna.

Banken tjänar pengar då den lånar ut–

–men betalar en slant till den–

–som sätter in pengar på ett konto.

Vad blir då summa av det här?

Det ska vi prata om i dag, Roger.

Ett favoritämne för dig.

Räntan... Det har blivit några gånger.

Vi tar det en gång till. Varför inte?

Det jag nämnde är kanske inte den enklaste ekvationen.

Varför kan det vara lite klurigt?

Nånstans ligger det i bankernas affärsmodell.

Vad tjänar de pengar på? Man pratar om löptidsomvandling.

När vi sätter in pengar på banken–

–och banken lånar upp pengar från Riksbanken–

–lånar de väldigt kort, kanske över natten–

–eller långt när vi lånar till våra hus.

Skillnaden däremellan är löptidsomvandlingen.

Det är en stor del av räntenettot.

Tanken är att bankerna går bra–

–när räntan är på väg upp.

Det tror man att den är nu.

Ligger det inget i det?

Det finns en del studier på det här området.

De pekar åt helt olika håll.

Nån är från Bank of England, nån från Fed osv.

De indikerar helt olika saker. Men när skillnaden–

–mellan korta och långa räntor stiger–

–borde bankerna tjäna mer pengar.

Vi ska titta på hur det kan låta då en aktieanalytiker–

–synar en banks intäktsfördelning.

I det här fallet gäller det SEB.

I banker tjatas det om räntenettot. Här ser man varför.

Det är bulken av intäkterna.

Den mest stabila delen av intäkterna. Tradingnetto kan gå–

–lite upp och ner. Provisionsnetto är relativt stabilt.

Det är lite mer volatilt. Räntenettot är bra och viktigt.

Det var en av de bra punkterna i SEB:s rapport.

Räntenettot må vara stabilt och det är mycket tjat om det.

Men nu när vi börjar höja räntorna i världsekonomin–

–vad händer då med räntenettot?

Kommer de ökade kostnaderna att låna pengar–

–att övertrumfa de intäkter de får genom högre räntor?

Så räntenetto ska det handla om i dag.

Har du några grafer till det?

Självklart!

Den första grafen är från USA.

Dels för att vi haft de här studierna.

Dels för att vi alltid får mycket bättre data från USA.

När man tittar på studierna som ganska nyligen släppts–

–har man framför allt tittat på den blå linjen–

–genomsnittet från 1990 och fram till nu.

För att göra den mer intressant, delade jag upp det–

–i tre olika tidsperioder. 1990-2000–

–2001-2008 röd linje och 2009 och framåt grön linje.

På den här axeln är terminspremium–

–skillnaden mellan 10-årsränta och 3-årsränta.

Här är räntenettot. Skillnaden mellan utlånings–

–och inlåningsräntor i förhållande till totala tillgångar.

Det ser ut som om de drar ihop sig lite grand.

Du är otroligt observant som vanligt, Petra.

Den första linjen är lite mer flack i lutningen.

Sen ökar den gradvis när vi närmar oss 2009.

Det betyder att allt eftersom tiden gått–

–blivit mer och mer beroende av terminspremien.

Det innebär att ju närmare dags dato man kommer–

–desto mer påverkas räntenettot–

–av terminspremieförändringar än tidigare.

Om man tittar över tidsperioderna, så drar det sig lite.

Ja, lite. Det är ganska stora skift.

Det är kanske den allra mest relevanta observationen.

Varför de går ner kan bero på flera saker.

Det är ett sätt att visa sambandet–

–mellan terminspremier och räntenettot.

Vi har inte tittat på konstanten än.

I det här fallet motsvarar den kreditriskpremien–

–och konkurrensförhållanden. Den flyttar sig nedåt.

Det är ökad konkurrens under de här tre tidsepokerna.

Det leder till bättre träffsäkerhet i prognoserna.

Det som har hänt i USA under de här 30 åren är:

1. Man har blivit mer beroende av terminspremien–

–för att tjäna pengar via räntenettot.

2. Konkurrensen i USA verkar ha ökat rätt kraftigt.

Är det verkligen hela sanningen?

Det är inte helt enkelt att börja bedriva bankverksamhet.

De har ju så gott som oligopol.

Det är helt riktigt. Man blir förvånad att den har ökat.

Men vi har fått in en del nya grejer:

1. En massa internationell konkurrens.

Utländska banker konkurrerar om amerikanska kunder.

2. Fintech, otroligt hett just nu.

Det driver ner en del av kostnaderna.

3. Ökade regleringar.

Ökade regleringar kan leda till att nettot faller.

Det här gäller då USA.

Är det copy/paste till Sverige?

Vi kollar direkt. Det är väldigt likt.

Den vita linjen... Här är det lite sämre data.

Vi går från 2000 och fram till nu.

Den ligger lite högre och lutningen är lite annorlunda.

Det här är Sverige.

Det ser ganska bra ut, men ett helt gäng sticker iväg.

Vad beror det på?

Det här visar, jättebra att du tar upp det...

En farlig sak när man tittar på räntorna...

Många tar sambandet för givet.

Det är stor spridning på prickarna.

Det gör det svårt att göra prognosen.

Tittar man på banksystemet i Sverige som helhet–

–är det svårt att få ett bra samband. Men lutningen ökar–

–bankerna blir mer och mer beroende av terminspremien–

–och man har fått det här "nedflyttet".

Antagligen beror det på konkurrens–

–och kanske på ökade regleringar.

Det är ändå lite lagerinriktat även här, som i USA.

Även här är en del av förklaringen till nedfasningen–

–handlar om regleringar och ökad konkurrens.

Regleringarna i Sverige har sett till att bankerna–

–måste låna på längre sikt.

Man vill öka matchningen mellan skulder och tillgångar.

Det driver ner räntenettot.

Gäller det här för alla banker?

Ska vi våga visa hur det ser ut på storbankerna?

Det här var nästan mest intressant–

–när jag tittade på räntenettot.

Det ser väldigt olika ut för olika banker.

Då tänker jag... Det är svårt att se ibland...

Lutar de här lite försiktigt ner?

Synd att du såg det. Det är otroligt svårt–

–att göra nåt vettigt av den här nedåtlutningen.

För Swedbank och SEB syns en tydlig nedåtlutning.

Ju större skillnader det är mellan långa och korta räntor–

–desto mindre tjänar de.

Det är en väldigt svag lutning.

Sambandet är också väldigt svagt.

Men det ser ut som en tydlig lutning...

Men det kan ha att göra med att lånesidan i Sverige...

De här två bankerna lånar oftast ut till hushåll.

Hushållen har under de senaste 10-20 åren–

–har allt mer använt sig av rörliga räntor.

Därför är det svårt–

–att göra nånting med löptidsomvandlingen.

Det kan vara en förklaring.

Beroende på bankens inriktning...

Har den flest företags eller privatkunder?

Har den verksamhet i Tyskland, Storbritannien...?

Du ser alla svagheter i analysen.

En bank som Nordea finns ju över hela Norden.

HB finns till exempel i Storbritannien.

Hur ser det ut för intjäningen? Hur påverkas räntenettot?

Det finns en del såna svagheter. Intressant–

–att två av bankerna med en svagt neråtlutande linje–

–är starkt beroende av räntenetto, men också av bolån.

SEB, som är en utpräglad företagsbank...

Varför ligger den så lågt?

SEB är inte så beroende av räntenettot–

–som de andra bankerna är.

Det är inte ett uttryck för hög och låg konkurrens–

–utan för vad det är man har fokuserat på i banksystemet.

Där ser man att Nordea har en betydligt...

Varför lutar den så mycket jämfört med de andra?

Om vi börjar med det viktigaste...

Nordea är den bank i Norden–

–som är mest beroende av terminspremien.

Blir det stor skillnad mellan 10- och 3-måndersräntor–

–blir Nordea den stora vinnaren.

När det gäller förklaringar–

–hänger det nog samman med olika saker.

Kanske med att Nordea även har stor verksamhet–

–i till exempel i Finland och Danmark–

–där man har betydligt längre räntebindningstid.

Det låter ganska positivt för Nordea.

Det är positivt för alla banker. Utlåningen–

–räntenettot i sig, är en stor del av Swedbank och HB.

Det ger stabila resultat.

Men när det gäller hur ränteförändringarna slår–

–så ser Nordea otvivelaktigt bäst ut.

Köpläge i Nordea, kanske...?

Nej, det är inte det jag säger.

Om det blir skillnad, så ser det bäst ut för dem.

Men om det blir större skillnader får ni fråga andra om.

Vad ska vi ta med oss från dagens program?

Finansmarknadsmaximen–

–att stigande räntor alltid är bra för bankerna–

–får man vara försiktig med. Sambandet är inte så starkt.

Det här skiljer sig från tidsepok till tidsepok.

Det som har hänt de senaste tio åren efter krisen–

–med ökade regleringar och ökad konkurrens–

–är att bankerna blir allt mer beroende av räntenettot.

Slutligen, hur ser bankernas exponering–

–mot olika sektorer och länder ut?

Här får man dra sina egna slutsatser.

Nästa vecka, då?

Nu har vi pratat ränta.

Vi går över till nåt, som dock är välrelaterat – valutan–

–och tillväxtskillnaden mellan olika länder.

Kanske lite dollar...? Tack!

Traditionellt har banker gynnats av stigande räntor. Men det är inte lika säkert längre.

Roger Josefsson har tittat närmare på hur stigande räntor påverkar räntenetton och hur det i sin tur påverkar bankerna.

Slutsatsen är att det inte alls är lika självklart längre att högre räntor är bra för bankerna, åtminstone inte för alla.

Dessutom påverkas storbankerna i Sverige olika av stigande räntor, och den bank som ligger bäst till är Nordea.

  • Biljätten vinstvarnar4:32

    Biljätten vinstvarnar

    Starbucks rasade men Facebook och Netflix på rekordnivåer. Disney nära få godkänt för Foxbud. Daimler vinstvarnar. Capio får ny vd. Peab får stororder på studentbostäder.

  • Viktig Brexitomröstning till Mays fördel6:16

    Viktig Brexitomröstning till Mays fördel

    Vi kommer allt närmre handelskrig mellan USA och Kina. Daimler vinstvarnar och skyller på kinesiska biltullar. ECB kan tänkas öka takten på återinvesteringar. May vann viktig Brexitomröstning i går. Räntebesked från både Norge och Storbritannien.

  • Därför ska du äga Telia16:35

    Därför ska du äga Telia

    Bonava, Skistar och sommarportföljer. Det är några av ingredienserna i säsongens näst sista Börslunch.

  • Mjuka råvaror ammunition i handelskriget5:30

    Mjuka råvaror ammunition i handelskriget

    Priser på mjuka råvaror som soja, vete och majs har stigit kraftigt under 2018. Men med ett uppblossande handelskrig har det blivit turbulent för mjuka råvaror.

  • Josefsson om... handelstullar14:46

    Josefsson om... handelstullar

    Nya handelstullar börjar bli vardagsmat i rubrikerna. Roger Josefsson går på djupet och förklarar hur de amerikanska åtgärderna kommer att påverka världen.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.4%
NASDAQ-100 0.7%
NASDAQ Composite 0.7%

Vinnare & förlorare

Essity 2.3%
Dometic Group 1.6%
Attendo 1.6%
JM -1.1%
Billerudkorsnäs -1.1%
Bonava -1.8%
Uppdaterad tor 09:56
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier