Josefsson om… pengar

Här på EFN pratar vi mycket om ekonomi.

En viktig hörnsten i ekonomin är givetvis pengar.

Men vad är pengar?

Det ska du och jag prata om i dag, Roger.

Det låter jättespännande. Vad är pengar?

Ja, vad vill du att det ska vara?

De flesta vill nog att det ska representera ett värde.

Man vill gärna kunna byta in det i guld eller nåt annat.

Vi kan väl fördjupa oss lite mer än så?

Vi kan titta på en tabell, eller vad man nu säger.

Mycket text, men om vi sammanfattar – vad är pengar?

Jättebra fråga. Tanken är mest att visa–

–att det finns tre funktioner pengar har.

En är värdeenhet, för att vi ska kunna översätta priser–

–på frukt, kött, arbete eller vad det nu är till en enhet.

Det andra är värdebevarare.

Det är att hundralappen jag har vill jag kunna lösa in–

–i lika mycket varor och tjänster om ett eller tio år.

Sen är det betalningsmedel, som är det ursprungliga.

Här finns det en del som använder snäckor–

–och massa andra varianter. Det är pengars tre funktioner.

Är nån viktigare?

Betalningsmedel är väl ganska essentiellt.

Men det intressanta är den värdebevarande delen.

Här kommer inflationen in.

Man vill att Riksbanken ska hålla en låg inflation–

–för då kan jag ha hundralappen i fickan–

–och om tio år få lika mycket varor och tjänster för den.

Men, och det här är lite kul.

Under valutan i dag, ligger det faktiskt inte nånting.

Därför säger många att pengar är värdelösa.

Det är helt korrekt. Det som ligger under valutan i dag–

–är inte guld eller andra valutor, utan förtroende.

Det är viktigt. Förtroendet för att staten–

–Riksbanken och andra myndigheter sköter sig–

–och för en balanserad finans- och penningpolitik–

–utan för stora underskott eller statsskulder och så.

För då representerar pengar den här värdebevararen–

–även om tio och hundra år.

Det kanske är mer komplicerat än man tror.

Innan vi tittar på Josefssons grafer–

–hör vi några andra som har en del att säga om pengar.

Pengars tre funktioner: värdeenhet, betalningsmedel–

–och värdebevarare. Visst.

Det är inte vad pengar är. Det är vad pengar gör.

Min definition är annorlunda: Det är en överenskommelse.

Med myntfoten kunde man lita på var prisnivån skulle vara–

–om 10, 20, 30 år, men nu är det stor glidning.

Pengar utvecklades som en användbar vara.

Vi kallade det varupengar.

I dag kallar vi det fiatpengar.

Det är en pappersbit. Eller den här flaskan.

Regeringen eller centralbanken kan som pengatryckare–

–skriva 10 dollar här och göra den till betalningsmedel.

De kan ta suddet här, eller min skjorta – vad som helst.

Här fick vi höra hur viktigt det är med förtroende–

–då det ligger under våra pengar i dag.

Nummer två får vi nog lite lätt avfärda–

–som en tok som vill ha guld som underliggande.

Problemet med guld är att vi får deflation på lång sikt.

Ska vi slänga oss in i veckans grafer?

De är många, så vi tar det lite lugnt och försiktigt.

Du måste ha flyt, annars tröttnar tittarna.

Då kör vi. Jag tänkte börja med att diskutera–

–hur det fungerar när bankerna skapar pengar.

Här har vi en av myterna igen.

Många tror att centralbanken skapar pengar.

Men det är de kommersiella bankerna som gör det.

Här ser vi centralbankens balansräkning–

–när affärsbankerna skapar pengar.

Innan man skapar pengar i det kommersiella systemet...

Centralbankens balansräkning är helt oförändrad.

Det händer ingenting när en modern bank skapar pengar.

Här har vi vanliga banker, under normala tider.

Precis. Och här sker själva penningskapandet.

På engelska säger man nåt som...

"Fountain pen money." Typ "reservoarpennepengar".

Det som är lite kul med begreppet är–

–att det beskriver bra hur det fungerar.

Det är inte för att vi ger bankerna pengar–

–som de kan låna ut dem.

Utan när du kommer överens med din bank om ett lån–

–då får banken en tillgång – ditt lån.

Men pengarna sätts också in på ditt konto.

Här växer plötsligt den totala balansräkningen.

Här ökar antalet pengar i ekonomin. Så här funkar det.

Så länge bankerna lånar ut pengar och ökar utlåningen–

–ökar också antalet pengar.

Kan man skapa hur mycket pengar som helst?

Det finns tre begränsningar.

Den första är de ekonomiska utsikterna.

Här är det en diskussion.

Som långivare tänker jag så här:

"Jesper, du är trevlig och det går bra för dig"–

–"men vi får stanna bostadslånet på fem miljoner."

På samma sätt tänker säkert du:

"Vänta nu, hur stort lån kan jag klara av?"

Det finns en begränsning i att vi ser på vår framtid–

–och tänker: "Det går kanske inte riktigt så bra..."

Om det går bra i ekonomin och för oss, säger jag:

"Det är klart att du ska låna pengar."

Ekonomiska utsikter begränsar antal pengar man kan skapa.

Sen finns det regleringar.

Man har pratat mycket om Basel-programmet.

Det begränsar hur mycket kapital bankerna behöver–

–på sin balansräkning – deras eget kapital.

Sen har vi också centralbanken.

Den är nog mest missförstådd–

–för tanken är att de ska ha så bra koll på ekonomin–

–och allt som händer i den–

–så att de ska begränsa möjligheterna för utlåning.

Det gör de genom räntan, som styr bankreserverna–

–som styr bankernas möjligheter.

Men det kräver att de måste veta hur det går.

Ska vi se på vanligt folk?

Så här funkar det för medborgarna.

Innan lånet hade man en fix balansräkning.

Sen tar man ett nytt lån. Det blir skuldsidan.

Sen får man ett tillgodohavande–

–som man kan ha till att konsumera och investera.

Det här är hur det till slut kommer ut hos medborgarna.

Det här är under normala fungerande tider.

De senaste åren har inte varit så normala.

QE har vi lärt oss. Hur ser det ut i en sån värld?

Det intressanta med den nya världen är–

–att bankerna, medborgarna och centralbanken–

–inte är överens om framtiden.

Banker och medborgare har bestämt sig för–

–att det ser surt ut efter krisen och inte känns tryggt.

Man vill inte investera och konsumera.

Bankerna vill inte låna ut till vem som helst.

Därför har skapandet av pengar minskat dramatiskt.

Centralbanken säger: "Ni har fel. Det går jättebra."

De vill förbättra vårt förtroende–

–så att vi lånar och bankerna lånar ut.

De har tagit en annan väg.

Så här skapar man pengar under QE.

Centralbanken tittar på allmänheten–

–i det här fallet pensionsförvaltaren.

De ser på deras tillgångssida, ser vad som finns där–

–och säger: "Den vill jag köpa."

När centralbanken skapar pengar–

–trycker de pengar och köper statsobligationerna–

–av den här förvaltaren.

Då ökar antalet bankreserver i ekonomin.

Då tror många att bankerna får mer pengar att låna ut–

–men det här betalar centralbanken förvaltaren med.

När förvaltaren får mer betalt för sina tillgångar–

–så vill förvaltaren ha avkastning på sina pengar.

Vad gör han då?

Jag vet inte.

Han söker sig till en annan tillgång.

Han söker sig till kreditobligationer...

Längre upp på riskskalan?

Samtidigt stiger priserna.

När priserna ökar och förmögenheten ökar tänker vi:

"Vad skönt. Centralbanken kanske har rätt."

Förhoppningsvis tror vi på försöket att få i gång ekonomin.

Och så börjar vi skapa pengar med bankerna.

Vad händer nu när de drar ner på QE då?

Centralbanken hoppas ju att förtroendet de har skapat–

–ska räcka för att få i gång det normala penningskapandet.

Det är ett av de stora frågetecknen för många ekonomer.

Det finns ett stort frågetecken för om inte vi reagerar–

–när centralbanken slutar med att stimulera.

Det får vi se, men det viktiga är–

–att i en normalt fungerande ekonomi–

–skapar bankerna och medborgarna pengar.

Centralbanken är passiv. Det är bara nu–

–som centralbanken har gått in och försökt hjälpa till.

Nu vill man lämna över stafettpinnen–

–tillbaka till banker och medborgare?

Vi får se om det funkar, annars får man ta det här igen.

Jag hoppas att vi slipper det.

Jättespännande. – Läs mer om det här i Rogers krönika–

–som kommer ut på EFN.se.

Ge gärna feedback.

Ja, ställ frågor. Vad blir det nästa gång?

Nästa gång pratar vi om insiderhandel–

–asymmetrisk information och kapitalallokering.

Då blir programmet en timme eller två. Bra.

Pengar är en viktig hörnsten i ekonomin. Men vad är pengar egentligen? Och vilken roll spelar centralbankerna i det hela?

EFN:s kommentator Roger Josefsson diskuterar pengar med Jesper Norberg.

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.2%
NASDAQ-100 0.3%
NASDAQ Composite 0.4%

Vinnare & förlorare

Ericsson 7.7%
Volvo 7.1%
Intrum Justitia 5.1%
Axis -1.5%
Assa Abloy -2.5%
Husqvarna -2.9%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier

  • Aktievinnarna på framtidens bilindustri20:52

    Aktievinnarna på framtidens bilindustri

    Tele2 stiger rejält på börsen efter dagens kvartalsrapport. Vd Allison Kirkby kommenterar i Börslunch. Dessutom blir det mycket snack om bilindustrin med fordonsanalytikern Hampus Engellau från Handelsbanken.

  • 30 år sedan Svarta måndagen1:05

    30 år sedan Svarta måndagen

    Den 19 oktober 1987 gjorde börserna världen över det största raset någonsin. I år har det gått 30 år sedan dagen blev känd som Svarta...

  • MTGX en besvikelse för MTG4:29

    MTGX en besvikelse för MTG

    Mediebolaget MTG:s resultat för det tredje kvartalet blev bättre än väntat på de flesta punkter. Johan Fohlin intervjuar bolagets vd Jørgen Madsen Lindemann.